År 2010 lyckades en forskargrupp i Leipzig under ledning av den svenske genetikern Svante Pääbo kartlägga Neandertalmänniskans genom – en bedrift som sannolikt kommer att bidra till att den nu 60-åriga Pääbo snart får ett nobelpris, precis som sin far.
I sin bok Neandertalmänniskan. På spaning efter försvunna gener berättar Svante Pääbo om ett mer än trettio år långt sökande efter försvunna gener som startade i Uppsala där den då unge Svante fascinerades av mumier och drömde om att bli egyptolog. Så småningom började han dock läsa medicin och i valet mellan en klinisk bana och forskning fastnade han för det senare. Han hade dock kvar sin fascination för mumierna och drömde om att kartlägga och studera deras dna. Det blev starten för en forskarbana som så småningom ledde till att vi nu vet åtskilligt inte bara om neandertalarna, men också om flera andra arter av numera döda hominider.
Pääbos bok är fascinerande vetenskapshistoria, bitvis spännande som en thriller. Läsaren undrar om Pääbos team ska lyckas lösa de otaliga knutarna som är förknippade med arbetet att extrahera dna ur fossiliserade neandertalarben; ett av de svåraste problemen för forskarna var att sålla bort allt mänskligt dna som fastnat på benproverna när de hanterats vid utgrävningar och katalogisering. Leipzig-gruppen var heller inte ensam om att försöka sekvensera neandertalmänniskan, och man fruktar hela tiden att konkurrenterna ska hinna före med sina artiklar.
För den fåkunniga är det svårt att föreställa sig att forskarna lyckas extrahera en sådan myckenhet genetisk information ur bara några gram uråldriga benflisor. Svante Pääbo förklarar sekvenseringsprocessen och alla de tekniska lösningar och trick forskarna tyr sig till pedagogiskt och tillräckligt enkelt, så att det också blir något så när begripligt även för en läsare som bara har sina fyrtio år gamla och halvt bortglömda gymnasiekunskaper i biologi att stöda sig på. Han ger också här och där några glimtar av människan under den vita laboratorierocken, och hans bok får därigenom en personlig prägel utan att bli överdrivet privat.
Neandertalmänniskan. På spaning efter försvunna gener är populärvetenskap i ordets bästa bemärkelse. När man har läst den har man blivit väldigt mycket klokare beträffande vårt eget ursprung och orsaken till att vi bär mellan en och två procent neandertalargener i våra kroppar.
Lars Sund
Svante Pääbo:
Neandertalmänniskan.
På spaning efter
försvunna gener.
Översättning: Elin Isberg.
Fri Tanke, 2014.
