Grundskolan uppdateras till digi-åldern

Läroplanen för 2016 tar itu med digitaliseringen av grundskolan på allvar. Gamla läroämnen ska delvis flytta in i nya inlärningsmiljöer. För de generationer som nu växer upp är digital kompetens ett måste, och skolorna måste följa med i utvecklingen. Digitaliseringen kräver satsningar, men hårt arbete lär belöna både elever och lärare.

Hittills har digitaliseringen inte gått jämnt framåt trots att de finländska skolorna inte lider brist på apparatur. Den gamla läroplanen lämnade för mycket spelrum för skolornas digitala reform. Otydligheterna har rätts ut och  från och med nästa år ska alla skolor införa digitala element i lärandet.Enligt Thomas Vikberg vid Undervisnings- och kulturministeriet ska skolan ge baskunskaper i datoranvänding eftersom det inte inte är sagt att alla kan lära sig sådana saker hemma eller på fritiden.

− Vårt skolsystem är grundat på tanken att vi ska ge alla elever samma möjlighet. Det här är en sak som vi måste sköta bättre i framtiden, säger Vikberg.

Ett av regeringsprogrammets stora mål är att öka de digitala tjänsterna i samhället. Utbildningssystemets uppdatering till den digitala åldern tar fart nästa vår, då en del gymnasiestudenter för första gången ska skriva en elektronisk studentexamen. I grundskolan ska digitala element anpassas till olika läroämnen.

Leena Krokfors är professor i beteendevetenskap och ansvarig för lärarutbildningen vid Helsingfors universitet. Hon har studerat olika inlärningsmiljöer och menar att en lyckad digitalisering av grundskolan skapar mer jämlika omständigheter då alla barn får möjlighet att bekanta sig med den virtuella världen redan i skolåldern.

− Digitaliseringen innebär ett brytningsskede i skolorna, säger Krokfors.

Digital kompetens behövs

Det är viktigt att lära sig hur man sköter privata ärenden och förstå att det man gör på nätet kan ha konsekvenser, menar Patrik Scheinin, dekan för beteendevetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Enligt honom är det viktigt att barn lär sig förhålla sig till det som finns på nätet. Att känna till nätetikett, lagar och regler är också en central del av digital allmänbildning. Även barn och unga kan sprida information på ett olagligt sätt eller se något som de inte förstår eller rentav blir skadade av. Föräldrarna behövs också för att stöda och dra gränser. Allt ansvar för barnens internetbeteende kan inte överföras åt läraren, menar Scheinin.

Den nya läroplanen kräver att bland annat mediekritik, kommunikations- och informationsteknik samt programmering ska finnas med i läsordningen.

− Att ta del i samhället kräver att du vet hur världen fungerar. Vi kan inte lämna bort det digitala från skolan, säger Thomas Vikberg.

Leena Krokfors anser att skolorna och lärarna måste ställa upp tydliga mål för undervisningen, och själva känna till både verktygen och hur de kan användas.

− Det är lärarnas pedagogiska förmåga som avgör om de digitala verktygen fungerar som en del av inlärningsmiljön, säger Krokfors.

Lärarna måste få resurser och vid behov fortbildning för att kunna bygga de nya inlärningsmiljöerna. Krokfors önskar att hela samhället ska ansvara för utvecklingen istället för att bördan faller på enstaka lärare.

Spetsprojekt

I framtiden kan det hända att man använder mer tekniska hjälpmedel i skolorna, men det får inte ske på bekostnad av dem som inte har råd att skaffa redskapen själv. Skolan måste stå för dem eftersom grundutbildningen enligt Finlands grundlag är avgiftsfri.

Trots att regeringsprogrammet går hårt åt utbildningen på andra håll, är digitaliseringen en av de saker regeringen vill satsa på.

− Budgeten för spetsprojekten är sammanlagt en miljard euro. Hur medlen kommer att fördelas ska regeringen ännu besluta om, men det är klart att digitaliseringen kräver investeringar, säger Vikberg.

Nytt utesluter inte gammalt

Genom att digitalisera skolmaterial som läroböcker kan skolorna både ta ett steg mot en digital inlärningsmiljö och spara pengar. Förlag och producenter har enligt Vikberg uttryckt ett stort intresse för att övergå till digital form. Det är ändå skolorna och lärarna som bestämmer när och hur de vill genomföra digitaliseringen eftersom staten inte längre reglerar anskaffandet av läromaterial.

Enligt Vikberg kommer skolorna säkert att hålla kvar en del pappersböcker, det är ett koncept som har fungerat bra hittills. Men arbetsböcker är mycket fiffigare att ha i digital form, eftersom de kan göras mycket mångsidigare. Krokfors stöder idén om att nytt och gammalt kan med fördel kombineras i lärandet.

− Digitala inlärningsmiljöer behöver inte utesluta traditionellt, manuellt lärande som att anteckna och skriva för hand och kommer sannolikt inte att göra det. En balansgång mellan dessa ger det bästa inlärningsresultatet, säger Krokfors.

Vikberg tror att utbudet av olika slags digitala produkter för inlärning kommer att öka. Sådant står inte i läroplanen, men det kan ge lärarna helt andra möjligheter att sköta både läxor och vardag. Lärarna avgör hur eleverna bäst kan uppnå de mål som skolan lagt upp.

− I framtiden kan det kanske vara lättare och billigare att sköta till exempel undervisningen i vissa språk digitalt. På små orter kan det hända att engelska är det ända främmande språket på grund av lärarnas knappa timresurser, säger Vikberg.

Text: Lilian Tikkanen
Illustration: Ulla Donner

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *