Ai Weiwei är känd både som konstnär och samhällsaktivist. Under tio års tid har kinesiska myndigheter hindrat honom från att hålla utställningar i Kina, begränsat hans resande samt misshandlat, arresterat honom och bötfällt hans företag.
Ai Weiweis installationer visas för första gången stort i Finland på Helsingfors konstmuseum, som öppnar med hans utställning i september. Ai Weiwei visar stor respekt för kinesisk hantverkstradition: i augusti arbetade nio hantverkare med att bygga upp konstverken i Helsingfors, varefter de reste vidare till nästa Ai Weiwei-utställning på Royal Academy i London.
I sin konst kombinerar Ai Weiwei dadaism, ready-mades och konceptkonst. Konstverken är konkreta i sin form, som ett träd eller ett hus, men deras djupare betydelse reflekteras av byggnadsmaterialet, dess historia, traditioner och kontext i samhället. Han omvandlar existerande föremål, som antika möbler, delar av tempel och byggnader, till något nytt som ifrågasätter deras värde och vad som egentligen är äkta.
– Trä är ett genomgående tema i utställningen. I två helt nya konstverk, Vitt hus och Skräpcontainer, kombineras gammalt och nytt trämaterial. Både enorma och små konstverk från 80-talet till nutid ryms med, säger intendent Erja Pusa som är kurator för Weiweis utställning i Helsingfors tillsammans med Heli Harni.
Ai Weiweis verk är i sig njutbara att uppleva, men med vetskap om konstnärens visioner och liv blir upplevelsen mer mångfacetterad.
– Ai Weiwei har sagt att konst är politik och politik är konst. Hans konst har ibland självbiografiska drag. I vissa verk skildrar han till exempel sina upplevelser från tiden han satt häktad.
Världskänd aktivist
Först i och med internet har Ai Weiwei blivit känd i Kina, eftersom myndigheterna hindrat honom från att hålla utställningar i landet. I västvärlden är han känd som en försvarare av yttrandefrihet och mänskliga rättigheter, nästan i högre grad än som konstnär.
Ai Weiwei har offentligt kritiserat bland annat västerländska politiker som reser till Kina utan att ta ställning till landets människorättsbrott. Han anser att även västerländerna är delaktiga om de inte ingriper, och att alla länder bör ansvara för att mänskliga rättigheter uppfylls i hela världen.
Kinas ekonomiska utveckling har lyft miljotals invånare ur fattigdom och höjt levnadsstandarden, men Ai Weiwei anser att utvecklingen skett tack vare globalisering och teknologi, inte regeringens politik. Enligt honom saknar Kina visioner, filosofi och ideologi. Det enda landet har gjort är att ha producerat billig arbetskraft och bevisat att en totalitär stat kan upprätthållas även under detta århundrade.
Ai Weiweis politiska aktivism började då han år 2005 bland andra kända personer i Kina började skriva för den nyöppnade bloggen Sina. I fyra år skrev han kritiska inlägg om bland annat sociala problem och regeringspolitiken innan bloggen lades ner av myndigheterna. Det stoppade inte Ai Weiwei, som fortsatte att kritisera bland annat olympiadarrangemangen i Peking trots att han var med om att planera stadens nationalstadion Fågelboet. Efter det har han officiellt funnits på regeringens svarta lista, berättar Pusa.
Misshandel och
miljonböter
Myndigheterna och polismakten har försvårat Ais liv på många sätt. År 2009 besökte han Sichuan för att försvara en aktivist i en rättegång. På sitt hotellrum misshandlades han av polisen och fick livshotande huvudskador, men vården i ett tyskt sjukhus räddade honom.
Trots händelserna tonade han inte ner sin samhällskritik.
Ai Weiwei levde under ständig övervakning av kameror och vakter. År 2011 hårdnade myndigheternas grepp ytterligare då han greps och hölls fängslad i 81 dagar på okänd ort. Händelserna väckte internationell medieuppmärksamhet, och Ai Weiweis anhängare protesterade för att få honom på fri fot. Samma år utnämnde tidningen Art Review Ai Weiwei till världens mest inflytelserika konstnär. Ai Weiwei svarade att han inte alls känner sig mäktig.
När han släpptes ur fängelset fick hans företag Fake Ltd böter på 15 miljoner yuan (drygt en miljon euro), enligt myndigheterna på grund av obetalda skatter. Enligt Pusa är det oklart vad det egentligen handlade om, men bevisen tyder på att summan kan ha varit ytterligare ett straff av myndigheterna. Ai Weiwei fick otaliga donationer av anhängare, och i gengäld skrev han skuldsedlar åt alla som bidragit.
När han släpptes fri begränsade myndigheterna hans rörlighet genom att frysa hans pass. En gång blev han satt i husarrest så att han inte kunde delta i en fest han själv ordnat i Shanghai.
I juli i år fick Ai äntligen lämna landet för första gången på fyra år. Men varför fick han sitt pass tillbaka? Erja Pusa vet inte hur hon ska tolka de kinesiska myndigheternas beteende.
– Jag kan tyvärr inte säga varför de ändrat sig. Han har i varje fall inte tonat ner sin kritik.
Under sommaren har Ai också fått tillåtelse att ordna ett par utställningar i sitt hemland.
– De har blivit succéer. Det ser ut som om utvecklingen håller på att vända till det bättre.
Många kanaler
för kreativitet
Ai Weiwei har en tendens att reagera på statsmaktens övergrepp med konstnärliga ställningstaganden, berättar Erja Pusa. Då den samhällskritiska blogg som han medverkat i lades ner och myndighetsövervakningen ökade beslöt han att blotta sitt liv för allmänheten.
I hans bilder på Instagram kan man ana humor, skickliga kompositioner och samhällskritik. Ai Weiwei använder också sig själv och sin kropp för att skapa ställningstagande bilder. Twitter är enligt honom ett bra forum för att uttrycka sig på kinesiska i, då man på 140 tecken kan berätta en liten berättelse på grund av språkets omfattande tecken.
– Det är roligt att följa med Ai Weiweis otroliga kreativitet. Då han blir hindrad från att uttrycka sig på ett område hittar han ett annat, säger Pusa.
Lilian Tikkanen
