Massafabriken har delat kontinenten i tio år

av Janne Wass

Den diplomatiska konflikten mellan Uruguay och Argentina om UPM-Kymmenes massafabrik fyller tio år 2015. Nu utreder bolaget en utvidgning av verksamheten.

Det krävdes inte mer än ett produktionsstopp på två dygn för underhåll i UPM-Kymmenes massafabrik i Fray Bentos i Uruguay för att konflikten mellan Argentina och Uruguay skulle blossa upp på nytt. UPM-Kymmene meddelade den 19 augusti om produktionsstoppet, som enligt bolaget skulle leda till att illaluktande, men totalt ofarliga, gaser skulle spridas i området. Argentinska delegater till CARU – den bilaterala kommissionen för Uruguayfloden, där fabriken ligger – tog ändå till stridsyxan efter rapporter från lokalbefolkningen om att gaserna orsakade irritation i luftvägarna, illamående och hosta.

Även om konflikten om fabriken officiellt är ”avgjord”, fortsätter motståndet mot den framför allt på den argentinska sidan av floden. Argentinska politiker och aktivister beskyller med jämna mellanrum UPM för storskalig förorening av floden, och menar att Uruguays regering mörklägger miljöproblem. Från Uruguays sida säger politiker att kritiken baserar sig på missförstånd och propaganda, och ju längre konflikten lider, på att hålla masken. Konflikten blossade ursprungligen upp efter att argentinska beslutsfattare ansåg att Argentinas ekonomiska intressen förbisetts då Uruguay lade planerna för massafabriken.

Demonstrationer hölls också i april i år, och ytterligare uppståndelse blev det då de argentinska representanterna för CARU i juli presenterade siffror på att vattnet i floden innehöll ”2 000 procent” mer föroreningar än under tiden före fabriken byggdes, enligt argentinska tidningen Uno Entre Rios. Ordförande för den uruguayska delegationen till CARU, Gastón Silberman, viftade ändå bort siffrorna i uruguyanska El Telégrafo. Enligt Silberman misstolkar de argentinska delegaterna siffrorna genom att koncentrera sig på enskilda stickprov från fabrikens absoluta närhet i en undersökning som fortfarande är pågående.

– För jämförelsens skull: om man tar dricksvatten från kranen och utför en analys på det, kommer man inte att få samma resultat som för avloppsvattnet som rinner i rören i samma hus, säger Silberman till El Observador.

Silberman svarade också på kritik i maj, då den argentinska delegationens ordförande Hernan Ondura anklagade Uruguays regering för att mörklägga föroreningar.

– Argentina viker sig dubbelt för att försöka bevisa att UPM förorenar, men i Uruguay vet vi att så inte är fallet.

Enligt internationella organ och domstolar finns det inga bevis för att UPM:s fabrik skulle förorena floden mer än gränsvärdena tillåter, men som Rabbe Kurtén skriver i artikeln intill, är den slutliga sanningen svår för en lekman att avgöra.

Den uruguyaiska senatorn Lucia Topolansky (fru till ex-president José Mujica) förnekade 2013 i argentinsk radio att det skulle finnas några som helst planer att bygga en till massafabrik i Fray Bentos, trots envisa rykten. Enligt panamerikanska Mercopress antydde Topolansky att grunden till konflikten ligger annorstädes än i miljöfrågor.

Men nytt bränsle på elden kastade UPM:s styrelseordförande Björn Wahlroos i början av juli då han i en intervju för Metsälehti sade att man överväger ytterligare en massafabrik i anslutning till den redan existerande i Fray Bentos. Enligt Wahlroos ”följer man med situationen i Uruguay”.

Janne Wass
Foto: USA:s ambassad i Uruguay

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.