”Vi borde fira när en bilfabrik stänger”

av Axel Vikström

Robotarna invaderar arbetsmarknaden – och gör jobbet bättre än vi. Sociologen Roland Paulsen tror att vi står inför en stundande katastrof.

Under våren skapade den svenska sociologen Roland Paulsen livlig debatt med sin bok Vi bara lyder: En berättelse om Arbetsförmedlingen (se recensionen på nästa uppslag). Redan 2010 skapade han rubriker med boken Arbetssamhället, i vilken han hävdade att vår envisa strävan till full sysselsättning för alla är ett ekonomiskt ohållbart slöseri med resurser.

Du har sagt att vi lever i ett arbets-
samhälle. Vad menar du med det?

– I arbetssamhället är det arbetet som gör oss till fullvärdiga medborgare. Man identifierar sig mycket med sitt jobb, och det sociala välmåendet är starkt knutet till jobbet. Inkomsterna kommer främst från lönearbetet och det saknas fantasi och en vision om ett annat sätt att fördela tillgångarna.

På vilket sätt får digitaliseringen dystra följder för arbetsmarknaden?

– I grunden är digitaliseringen en positiv utveckling – att vi blir allt mindre tvungna att arbeta av materiella skäl borde vara positivt. Problemet är att en så stor del av inkomsterna i vårt samhälle är knutet till lönearbete. När tekniken övertar arbetsuppgifter samtidigt som vi inte minskar på arbetstiderna blir allt fler arbetslösa eller så tvingas vi uppfinna jobb som inte är så meningsfulla. På så sätt förvandlas den välsignade digitaliseringen till en förbannelse.

Vilka yrkesgrupper finns i den akuta riskzonen?

– Oftast talar man om att det främst är industrijobben som försvinner i takt med robotiseringen. Men digitaliseringen gör att även yrken som sysslar med informationshantering, till exempel revisorer och finanssektorn, kan ersättas med program. Det handlar alltså om välbetalda tjänstegrupper. Även delar av lärarkåren kommer att kunna ersättas.

Ser du någon anledning att studera något annat än robotteknik eller systemvetenskap?

– Jodå. Det är många yrken som bygger på mänsklig kontakt som vi aldrig kommer att kunna digitalisera bort.

Varför talar då alla partier om att ”skapa jobb” om det nu är så otidsenligt?

– Jag ser det som en följd av digitaliseringen, eftersom det krävs nya jobb för att ersätta dem som försvinner. Men det man kan fråga sig är varför samhället inte firar när digitaliseringen tar över jobb? När en bilfabrik stängs ner tänker man inte ”Vad bra att det inte behövs mera bilar” utan ”Vad synd att vi inte får producera bilar”. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det förståeligt, eftersom de som blir av med jobben kommer få det svårt. Men samhället skulle inte behöva se ut på det sättet om lönen inte utgjorde en så stor del av inkomsten.

Har du några förslag på vad som kunde göras för att förbättra dagens situation?

– En lösning som inte är så utopisk är att sänka arbetstiden, vilket ju gjordes flera gånger under 1900-talet. En person som föddes på 1920-talet kunde under sin arbetsverksamma tid uppleva hur arbetsveckan förkortades med åtta timmar, och då räknar vi inte med lediga lördagar. Men i dagens arbetssamhälle kan nittiotalisterna inte föreställa sig ett samhälle där de arbetar 32 timmar i veckan med lediga fredagar.

Andra förslag kunde vara att införa någon slags basinkomst eller utöka allmänningarna, det vill säga tjänster som är gratis. Det kunde röra sig om bostad eller kollektivtrafik.

Varför har inte tekniken sett till att vi jobbar mindre?

– Främst handlar det om ekonomiska maktintressen. Om vi sänkte arbetstiden i samhället så skulle det uppstå arbetskraftsbrist på vissa håll, då kan lönerna tvingas upp. Det har arbetsgivarna så klart inget intresse av att understöda. Det handlar även om att vi i vår kultur inte tycker om folk som är ”lata” och att vi känner ett tvång att prestera innan vi kan slappna av.

Utbildar universiteten för många människor sett till arbetsbehovet?

– En trevlig bieffekt av utbildning är att folk med lite tur lär sig något på kuppen – men det ekonomiska behovet av utbildning har ju aldrig varit mindre. Det makthavarna hoppas på är att en promille av alla de man slussar in i utbildningsanstalterna ska komma med en fantastisk app som ska dra in en massa miljarder som sedan kan beskattas. Det är en rätt fånig logik.

Vad kunde vi göra med all fritid som vi skulle få om vi jobbade mindre?

– Jag tror inte att vi skulle ta hand om avloppssystem och renovera byggnader bara för att det är roligt. Men jag föreställer mig att det skulle öppna dörrar för aktiviteter som vi i dag har väldigt lite tid för. Själv skulle jag fortsätta forska på min nyvunna fritid, men på ett annorlunda sätt. Jag tror att jag skulle bli en mycket bättre forskare om jag inte hade tvånget att prestera över mig.

Men har alla människor ett sådant inre driv?

– Problemet är att vi redan i skolan bygger upp en inlärd passivitet. Vi lär oss att vara aktiva på signal men däremellan ska vi sitta tysta. I den processen tappar vi kontakten med vårt inre driv, och därför håller jag med de liberaler som säger att de flesta inte skulle vilja jobba om vi i dag införde basinkomst. Det skulle bli en övergångsperiod på flera decennier innan vi skulle hitta det självständiga drivet.

Text Axel Vikström
Foto: Saga Sandin

1 kommentar

anna andersson 1 oktober, 2015 - 12:15

Frågan är väl egentligen om vi verkligen behöver arbeta så mycket! – vilket vi inte skulle behöva om vi ”effektiviserade” ordentligt. Så varför jobbar/slavar vi så mycket? Jo, enbart för att underhålla ett föråldrat system, dvs hålla ett samhällssystem som just nu raseras långsamt, långsamt under armarna ett tag till…
Vi borde på allvar diskutera den viktiga frågan ”varför jobbar vi så mycket när vi inte skulle behöva det?” – men istället fortsätter vi fokusera på att vi ska jobba MER..!
Om vi ändrade på dagens föråldrade system, så skulle vi nog inte behöva arbeta mycket mer än några timmar i… månaden(!). Va, vad sa jag nu? Är det sant? Ja, givetvis. Men visst kräver det stora, positiva, förändringar av vårt nuvarande slav- och skuldsystem!
Tips: Läs gärna någon av Roland Paulsens utmärkta böcker (”Arbetssamhället” och ”Vi bara lyder”). Eller varför inte se den bästa(!) dokumentären som hittills gjorts: ”Zeitgeist Moving Forward” (2 h och 41 min på Youtube, textad på över 40 språk).

Reply

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.