Åtgärderna för att stabilisera den offentliga ekonomin må vara nödvändiga, säger arbetstagare inom vård- och utbildningsbranschen, men det finns en överhängande känsla av att slaget inte faller jämnt. Staten skyfflar över ansvaret på kommunen, säger Korsholms kommundirektör.
På det offentliga fältet är det få som jublar över regeringen Sipiläs ”spartalko”. Återkommande hot om sparåtgärder och hyvlande i till exempel vårdbudgeten får konsekvenser för vårdpersonalen. Arbetsmotivationen och orken är inte längre den samma på grund av de ständiga hoten om inbesparingar.
– Sorgligt, det är vad det är. När det är så pass tufft som det är nu är det svårt att hålla arbetsglädjen vid liv. Allt det här tär på personalen och det märker patienterna också av, säger Sofia Svartsjö som är överläkare på Korsholms hälsovårdscentral.
Visserligen har nu det allra värsta slaget mot lågavlönade branscher med kvinnodominans avvärjts, i och med att statsminister Juha Sipilä backade om beslutet att sänka övertids- och söndagsersättningar. Men det hela började egentligen redan i våras när regeringsbildningen var i full gång och frustrationen bland vårdpersonalen vid Korsholms hälsovårdscentral växte. Personalen har märkt hur budgetarbetet för varje år blivit svårare och stramare, därtill är det vikariestopp. Det här fick Sofia Svartsjö att reagera.
I ett brev listade hon några punkter med förslag på uppgifter som sjukvården är ålagd att göra men som istället minskar tiden för själva vårdarbetet. Allt fler uppgifter har under åren skyfflats över till primärvården och vårdpersonalen ägnar i dag en stor del av sin arbetstid till att skriva intyg till Folkpensionsanstalten (FPA) och till att samla statistik till Institutet för hälsa och välfärd (THL). Vårdarna önskar alltså en minskning av antalet lagstadgade uppgifter inom primärvården.
– Det är skrattretande vad vi håller på med här. Vi sitter och skriver intyg åt personer som inte kan använda sitt gymkort på grund av att de är sjuka när det står patienter i kö i väntan på att få vård. Det går på tok för mycket tid åt till sånt här arbete, säger Svartsjö.
Att gå åt vårdpersonalens arbetsvillkor är att försämra vården och åtgärda från fel håll, istället borde man se över tidsödande arbetsuppgifter så att vårdarbetet kan effektiveras.
– Nu behövs agerande och rätt initiativ från regeringspartierna. Vi kan inte vänta längre och det kan komma att smärta, det är vi medvetna om. Men det kan inte vara de som arbetar mest och hårdast som ska drabbas. Det är uppgifterna som måste ses över och inte personalen, säger Svartsjö.
Vården står också inför en annan stor omvandling. Regeringspartierna har redan tidigt utannonserat att de kommer att fortsätta med det arbete som föregående regering misslyckades med: social- och hälsovårdsreformen.
B-arbetstagare inom kommunerna
Från regeringshåll har det sagts att kommunernas kostnader ska minska med en miljard euro. Genom att gallra i kommunens skyldigheter och uppgifter ska kommunernas kostnader lätta.
Kommundirektör Rurik Ahlberg i Korsholm är förvånad över att sparpaketet slår ut ojämnt, i synnerhet vårdsektorn ska betala en stor del av notan. När det nationella ledarskapet inte vågar prioritera till exempel vilken typ av vård den offentliga sektorn ska stå för leder det till en urvattning av lönebildningen.
Rurik Ahlberg
– En farlig väg att gå tycker jag. Det här kan leda till att den offentliga sektorn blir en oattraktiv arbetsplats när man vill förkorta semestrar och slopa söndagstillägg. För en sjukvårdare är steget till Sverige eller Norge inte alls långt då, säger Ahlberg.
– De som jobbar inom offentliga sektorn ska inte klassas som B-arbetstagare av staten.
Som kommundirektör efterlyser Ahlberg konkreta åtgärder och initiativ från regeringspartierna. Han tycker att nuvarande regering har potential att klara sin uppgift, och de har försökt vara mera konkreta, men ska man vara det så måste det också vara väldigt rättvist.
– Sparpaketet saknar solidaritet, säger Ahlberg.
Han har en käpphäst som följt honom i många år. Att höja på inkomstskatten är otänkbart och en helig ko som man inte ska röra i Finland. Istället höjs bränsleskatter, sockerskatter och alkoholskatter – följderna blir igen att resultatet slår ut fel.
– Det är de som har mindre pengar som kör med äldre bilar, äter billigare och kanske inte alla gånger så hälsosam mat, och som värmer sitt hus med gamla uppvärmningssystem som åläggs massor med automatiska utgifter, säger Ahlberg.
På sitt bord har kommundirektör Ahlberg nu en enkät där kommunen ska fylla i vilka lagstadgade uppgifter som kommunen kan avsäga sig. Bollen ligger med andra ord hos kommunerna.
– Just det här är en sjukdom vi har i samhället. Från högre instanser vågar ingen ta besluten.
Utbildningens plånbok tunnas ut
Regeringen åtstramningspolitik och det presenterade sparpaketet slår landets utbildning på fingrarna. Under de kommande fyra åren ska 600 miljoner euro sparas. En astronomisk summa som kommer opassligt.
Landets yrkesutbildning ska stå för 190 miljoner av den totala sparsumman. För Yrkesakademin i Österbotten handlar det om ungefär två miljoner euro. Sparkravet drabbar ett yrkesinstitut som redan har bantat ned och sparat sedan 2010. För två år sedan lades åtta utbildningsprogram för ungdomar ner, antalet enheter har minskat från 11 till 5 sedan YA bildades år 2009, studieplatserna har minskat de senaste åren och arbetskraftsutbildningen samt utvecklingsverksamheten har får allt mindre resurser.
Nu när Yrkesakademin också organiserat om för att effektivera arbetet och skurit ner verksamheten, då rullar den nya regeringen igång den andra sparkulan. Nu ska Yrkesakademin, som samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur upprätthåller, vända ut och in på fickorna och hitta två miljoner till att spara.
– Det är turbulent med alla sparkrav. Jag önskar att vi skulle ha mera tid på oss. Det här senaste sparkravet ska ske i huvudsak år 2017 och en bit inpå 2018. Samtidigt som en ny lagstiftning för yrkesutbildningen kommer först år 2018, säger Maria Slotte, rektor för Yrkesakademin.
Maria Slotte
För att sätta yrkesutbildningens sparkrav på 190 miljoner i perspektiv motsvarar det att 3 900 lärare i Finland skulle sägas upp. Och exempelvis ligger prislappen för hela landets närvårdarutbildning på 176 miljoner euro. Till viss del har Slotte förståelse för att utbildningen drabbas, det är helt enkelt lättare att ta pengar från utbildning än från vård av sjuka och äldre, säger hon.
– Samtidigt måste nedskärningarna gå till på ett sådant sätt att yrkesutbildningen finns tillgänglig på ett lagom avstånd för unga och vuxna studerande, på båda inhemska språken.
Bland Yrkesakademins personal finns frustration över ytterligare sparkrav och många frågar sig om det verkligen kan vara frågan om ett sparkrav på 190 miljoner euro. Slotte, som följer med vad som händer inom andra områden i samhället ser inget annat alternativ.
– Det är klart att det kommer kännas också här. Vi har ett minskat antal ungdomar som studerar, men vi har framtidstro och ett ökat intresse bland vuxna att studera. Det ska finnas möjlighet för både unga och vuxna att studera till ett yrke på svenska också i framtiden.
Men på Yrkesakademin blir det inte fråga om att osthyvla mera än vad som redan har gjorts de senaste åren. Organisationsförändringen är fortfarande i sin linda och de branscher som Yrkesakademin har valt att satsa på ska utvecklas. Men det oaktat ska utbildningen i landet spara hundratals miljoner, vilket lär märkas över hela yrkesutbildningens fält också. N
Text & foto: Patrick Sjöholm
Fler artiklar i temahelheten:
Ett halvt år med SSS
Lala Eriksson: Underkastelse, kompromiss eller konfrontation?
Antti Ronkainen: Borgerlig tvångströja
Personporträtt: Hanna Sarkkinen
Tre frågor till Nina Fellman
