En grundförutsättning för finlandssvensk teater är den finlandssvenska dramatiken., säger regissören och tidigare teaterchefen på Wasa Teater, Ann-Luise Bertell, som också är delegationsordförande på Kulturfonden.
– Jag ser det som enbart positivt att det nu skrivs och görs många nyskrivna verk. Det är bra med bredd och att texterna bearbetas ordentligt, säger Bertell. Den nya dramatik som nu skrivs för de finlandssvenska teatrarna har ofta en lokal och verklig anknytning. En längre tid har det varit trend att också romaner görs till pjäser. Bertell säger att det i finlandssvenska sammanhang finns få dramatiker som fått sina texter framförda på teaterscenen.
Teatrarna har istället sökt sig till romanförfattarna – till exempel framfördes författaren Kaj Korkea-ahos Gräset är mörkare på andra sidan på Teater Viirus förra hösten. Bertell tycker ändå att dramatiken är en helt egen genre och att de bästa pjäserna skrivs direkt för scenen.
Satsningen på nyskriven dramatik leder naturligt till att en stor mängd nyskrivna texter produceras i jämn takt. Enligt Bertell finns det inget problem i att det skrivs så mycket nytt material.
– Det är bra att det nu skrivs massor. Jag hoppas att många pjäser sätts upp på våra scener och att många författare fortsätter att skriva för scenen. Om det efter detta fortfarande är brist på finlandssvenska berättelser och författare på våra scener, då får vi nog fundera var problemet finns. Det blir mycket intressant att se vad Reko-projektet leder till.
huruvida det är med nyskrivna dramatiska texter som den finlandssvenska teatern utvecklas, säger Bertell att det är ett sätt av många. Hon lyfter också fram att det blir spännande att följa med Anders Carlsson som nästa år blir professor för den svenska skådespelarutbildningen på Teaterhögskolan (se intervjun i Ny Tid 8/2015).
Bertell nämner även Långsiktig utveckling av svenskspråkig teaters (LUST r.f.) konstnärliga fortbildningsprojekt ”Den autonoma skådespelaren” som väldigt intressant.
Är då det finlandssvenska teaterfältet på rätt väg när så mycket energi sätts på att ny dramatik ska skrivas och resultera i produktioner på de finlandssvenska teaterscenerna? Eller borde energin riktas till något annat än enbart ny dramatik?
Bertell tycker att det är bra med både djup och bredd. Målet är att det skulle finnas en efterfrågan på nyskrivna finlandssvenska pjäser hos publiken, på samma sätt som på finskt håll. Men framför allt är det viktigast med omfattande manusarbete och att pjäsen är helt och hållet färdig innan den kommer fram till teaterscenen.
Men det finns också andra former innovationer som det finlandssvenska teaterfältet behöver.
– Personligen vill jag se mera samhälleligt engagemang. Det kan till exempel göras fler projekt där invandrare och nyfinländare medverkar. Jag vill också se mycket mera publikarbete och mer influenser av teater från andra länder. Finlandssvenska föreställningar skulle också kunna turnera mera också i finska Finland, säger Bertell.
Text: Patrick Sjöholm
Foto: Janne Ericksson
