Kriget som bytte ansikte   

av Christin Sandberg

I två aktuella böcker synas det våldsamma och komplicerade kriget i Syrien. Hur ska man nå en fredlig lösning med minsta möjliga lidande för civilbefolkningen? Det frågar Loretta Napoleoni i boken Islamiska staten och Samar Yazbek i Resa in i tomheten.

Om man kortast- möjligt vill sammanfatta vad som präglade år 2015, så är det kanhända Syrien. Konflikten i landet har fördjupats och tvingat miljontals människor på flykt, spridningseffekterna i regionen har fått allvarliga konsekvenser, inte minst genom Islamiska statens framväxt, och krigsretoriken i väst har trappats upp.

Framför allt krigsretoriken oroar den italienska terroristexperten, ekonomen och författaren Loretta Napoleoni, aktuell med boken Islamiska staten. I en kommentar efter attackerna i Paris den 13 november sade hon att ett upptrappat krig mot IS kan få allvarliga och oförutsedda konsekvenser.

Hård politisk retorik och bomber är enligt Napoleoni fel väg att gå. Fred måste nås via en diplomatisk lösning, hur svårt det än må vara.

– Det finns civilbefolkning i området, men det verkar ingen tänka på, säger hon.

böcker yazbek

En som däremot sätter civilbefolkningen i fokus är den syriska författaren Samar Yazbek, som i boken Resa in i tomheten rapporterar från tre resor som hon i hemlighet gör från exilen i Frankrike under åren 2012 och 2013. Vi får ta del av hur situationen i landet förvärras för varje resa hon gör – hur landet söndras, befolkningen fragmenteras och konflikten fördjupas.

Från början är Yazbeks avsikt att återvända för att starta små projekt för kvinnor med fokus på utbildning och ekonomisk försörjning. Men när hon ser sina landsmän dödas mitt framför ögonen på henne utan att omvärlden reagerar, tar hon istället till pennan.

Under resorna står Yazbek under en grupp motståndsmäns beskydd, vilket gör det möjligt för henne att förflytta sig, träffa människor som är villiga att prata och att hålla sig undan prickskyttar och bomber. De utgör ändå ingen garanti för att hon ska ta sig levande därifrån. Döden är ständigt närvarande. Liksom galghumorn.

Starka vittnesmål

Vi får ta del av starka vittnesmål, både av Yazbek själv och av de människor hon möter. I revolutionens inledande stadium var visionen att bygga en civil, demokratisk och sekulär rättsstat. Det religiösa var, enligt Yazbek, frånvarande. Men folket som protesterade på gatorna saknade ledning, organisation och finansiell uppbackning. I avsaknad av ett stabilt stöd splittrades snabbt motståndet, som till en början framför allt var organiserat i Fria syriska armén. Fragmentariseringen ledde till en försvagning som underlättade för islamistiska grupperingar att tränga in i flera områden och överta kontrollen. Situationen eskalerade snabbt till ett våldsamt och blodigt inbördeskrig, med inblandning av ett stort antal utländska soldater. Krig via ombud, som Loretta Napoleoni kallar det i sin bok Islamiska staten.

I takt med att husen bombas sönder och människor tvingas fly sviktar även förtroendet för motståndsmännen, vilket är precis den effekt som al-Assads regering eftersträvat. Vardagsrutinerna och kampen för att hålla döden på avstånd är så påfrestande att det syriska folket inte har tid att tänka på allianser och geopolitiskt spel. Aktiviteterna pågår dygnet runt. Männen plockar upp skadade, begraver döda, röjer upp och organiserar sophämtning på nätterna, medan kvinnorna ständigt är på jakt efter mat till hungriga barn och gamla och mediciner till sjuka och sårade. Aktivister dokumenterar kriget i siffror och försöker nå ut till omvärlden med vittnesmål om vad det är som pågår, alltmedan desperationen växer i takt med den uteblivna responsen. Alla är lika utmattade.

Just det är en förklaring till att islamisterna, som hjälper till med att bygga upp basal infrastruktur, vinner folks förtroende och får fotfäste i delar av landet.

Rädslan som vapen

I Islamiska staten breddar Napoleoni perspektivet och förklarar IS:s framgångar med västs reaktioner på 11 september, och det därpå följande kriget mot terrorismen som har lett till ett decennium av sekteristisk krigföring i delar av Mellanöstern. USA:s invasion av Irak och inbördeskriget i Syrien är två nyckelhändelser.

Kriget i Irak blåste liv i en urgammal konflikt mellan sunni- och shiamuslimer, vilket kom att bli avgörande för idén om kalifatets återfödelse. Händelseutvecklingen i Syrien gjorde det sedan möjligt för IS:s ledare Abu Bakr al-Baghdadi att fortsätta sin kamp för att upprätta en islamistisk stat.

Napoleoni beskriver vidare hur IS utnyttjar tillståndet i världen – den historiska kontexten med ett splittrat och konfliktfyllt Mellanöstern – och samtidigt använder modern teknologi för att rekrytera, finansiera och involvera den lokala befolkningen för att bygga det 21:a århundradets moderna version av kalifatet.

IS har varit oerhört framgångsrik i sitt erövringskrig baserat på terrorism. De har lyckats få kontroll över både ekonomin – inkomsterna kommer bland annat från oljeexport och skatteintäkter i de territorier de kontrollerar – och infrastrukturen.

IS har också varit extremt skickliga på att utnyttja sociala medier för att sprida skräck. Detta har samtidigt effektivt balanserats upp av al-Baghdadis budskap om att återge muslimerna ”värdigheten, styrkan, rättigheterna och ledarskapet” från fornstora dagar, vilket har fått gehör både i Mellanöstern och bland muslimer i Europa.

Napoleoni hävdar att väst har underskattat IS och hon ser inte vad som skulle kunna hindra rörelsen från att förverkliga sin vision om en islamistisk stat. Både stridande inom Fria syriska armén (motståndsmännen) och ledare för al-Nusrafronten, som Samar Yazbek intervjuar i Resa in i tomheten, förutspår att det sekteristiska kriget kommer att fortsätta länge till.

Flera vittnesmål visar att det fanns tydliga indikationer på vad som höll på att ske. Var det till exempel en slump att flera islamistiska ledare som satt fängslade i Syrien frigavs under det första halvåret 2011? Hur kunde gränsen mellan Turkiet och Syrien stå vidöppen för utländska krigare?

Krigets vardag

Som bäst är Yazbek när hon beskriver krigets påverkan på vardagslivet. Som då hon berättar om hur de för att komma undan kvarterets prickskytt skyndar sig genom människors hem som har öppnats för dem som behöver ta sig fram, när gatan inte längre är säker. En gammal kvinna ligger på en tunn madrass på golvet vid en vägg och reagerar inte när de skyndar genom rummet, van som hon är vid att människor passerar för att undkomma prickskyttens skottglugg. En annan kvinna berättar att när hon ser att prickskytten släpper koncentrationen, om så bara för ett ögonblick, passar hon på att ta sig förbi fönstret för att hämta ett glas vatten eller gå på toaletten.

Samar Yazbek riskerade sitt liv för det här litterära reportaget, i vilket det framgår hur revolutionen förvandlades till ett religiöst krig medan omvärlden satt och såg på. I efterordet skriver hon: ”världen njuter av att smygtitta på överlevnadskampen som iscensätts runt de syriska offrens lik”.

I december tog FN de första trevande stegen mot en diplomatisk lösning då FN:s säkerhetsråd presenterade en plan för att stödja försöket att skapa fred i Syrien. Säkerhetsrådet kräver eldupphör samtidigt med att de stridande parterna börjar förhandla om fred i januari.

Christin Sandberg

Loretta Napoleoni: Islamiska staten. Fri Tanke förlag, 2015.

Samar Yazbek: Resa in i tomheten – En berättelse från Syrien. Ordfront förlag, 2015.

Läs också Henrika Ringboms kolumn i Ny Tid 1/2016.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.