En kvinnas livsresa i 1900-talets Helsingfors

av My Lindelöf

Några fick kärlek och stryktålighet som levnadsstrategi, andra fick stridbarhet. Det hade varit tillräckligt för att ge dem alldeles vanliga livsmanuskript, dikterade av arv och miljö, men strukturerade av slumpen. Berättelser om sedvanliga människoliv, som kanske saknade logik, men ändå hade någotslags sammanhang.”

Per-Erik Lönnfors bok om sin mor Anna Lindström skildrar ett sådant ”sedvanligt människoliv”, också om den svenskspråkiga arbetarmiljön i Helsingfors där hon växer upp inte är alldeles sedvanlig i den finlandssvenska (själv)biografiska genren. Familjen Lindström lever i Fredriksberg i början av det förra seklet fram till krigen, under den tid när bosättningen där bestod av vedeldade flerfamiljshus av trä, med utetupp och vatten som bars från brunnen. Från den här på sitt sätt idylliska – i Annas minne framstår den senare som sådan –  men också trångbodda och fattiga miljön, börjar Annas och hennes sex syskons ”livsmanuskript”, som Lönnfors skildrar genom tillgängliga dokument, muntliga vittnesmål och familjeanekdoter.

Eftersom Anna föddes 1905 och blev 95 år gammal, blir berättelsen om hennes liv också en skildring av Finlands, och framför allt Helsingfors, 1900-tal ur ett mikroperspektiv: vi får ta del av hur familjen Lindström gömmer sig hos en morbror på Nylandsgatan när de tyska trupperna närmar sig Fredriksberg 1918, de svåra tiderna efter inbördeskriget när Anna arbetar som piga och tjänsteflicka hos bättre bemedlade familjer, giftermålet med Roine Lönnfors som jobbar som tillsyningsman för stadens hälsovårdsnämnd, flyttningen bort från Fredriksberg över Långa bron till Ban-gatan där sönerna växer upp, krigen då barnen skickas som krigsbarn till Sverige och brodern Ragnar stupar, efterkrigstiden med barnens skolgång och en man som tidvis är svårt alkoholiserad och som Anna småningom skiljer sig från.

Tiden på Bangatan har Lönnfors också skildrat i memoarboken Svenska talande sämre folk, men i den nya boken är det Anna, hennes syskon och modern Lydia som står i centrum. I deras livsresor ingår i rikt mått de olyckor och bedrövelser som livet kan ha i beredskap för envar, men allt skildrat med en lönnforskt lätt penna som balanserar det goda mot det dåliga och betraktar allt med luttrad blick.

Det är också berättelsen om en klassresa, hur familjen Lindström från armodet i Fredriksberg så småningom arbetar sig upp till ett visst välstånd. Också om Anna in i det sista sliter med olika födkrokar, utbildar sig hennes söner och får tryggade positioner i det välståndssamhälle som sakteligen växer fram omkring dem. Parallellt med den lilla klassresan skildras den större: hur Finland utvecklas från fattig rysk provins till ett nordiskt välfärdssamhälle. Det är ett intressant och levande stycke historia, med stor igenkänningsfaktor för den som själv vuxit upp med äldre generationers berättelser om det gamla Helsingfors.

Framför allt är Anna född Lindström ett kärleksfullt tecknat porträtt av en stark kvinna, med en stor aptit på livet. ”Av hela den här berättelsen framgår kvinnans betydelse för samhällets fortbestånd och utveckling, som mor, storasyster, maka, mormor och farmor”, skriver Lönnfors och häri framstår Anna Lindström som en lika god symbol för Finlands 1900-tal som någon annan – genom sin oförtröttliga driftighet och sin starka vilja att själv bestämma villkoren för sitt liv. Ett sedvanligt människoliv? Ja kanske det, och som varje sådant unikt och värt en bok.

My Lindelöf

Per-Erik Lönnfors: Anna född Lindström. Berättelsen om en finlandssvensk arbetarfamilj, 1905–2000.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.