I Köpenhamn öppnade i början av september Nordens första emballagefria affär. Lösviktsförsäljningen ska motverka matspill och avfall, men det råder delade meningar om hur ekologiskt det är att låta bli att förpacka varor.
Rader med glasburkar och små lådor med färgglada kryddor, torkad frukt och gryn pryder hyllorna i den lilla lokalen i hipsterstadsdelen Vesterbro i Köpenhamn. Utanför ringlar kön lång och det råder ett slags dämpad festivalstämning. Med över 30 000 följare på Facebook och 7 000 anmälda till invigningen är det ingen överdrift att intresset för Nordens första emballagefria matbutik LØS market har varit stort redan från början.
Agnete Albertsen är en av dem som köar för att komma in.
– Jag tycker att det är ett jättebra koncept. Om man bor ensam så finns det bara stora förpackningar i butiken vilket gör att man kanske måste slänga mycket mat. Här köper du bara så mycket som du behöver och undviker på så sätt både matsvinn och onödigt stora förpackningar. Synd bara att jag bor så långt ifrån. Jag hoppas att det blir en inspiration för andra butiker, säger hon.
Som lösgodisförsäljning
Projektet har finansierats genom crowdfunding och har inspirerats av Frankrike där lösviktsförsäljning är mycket vanligt. Konceptet går ut på att man som kund tar med sig antingen egna lådor, burkar och flaskor eller använder flergångsbehållare som finns att köpa på plats i butiken.
August Septimus Krogh, PR-ansvarig för LØS, jämför upplägget med lösgodisförsäljning, fast med ekologiska torrvaror, frukt, grönsaker, vin och olja med mera. Butiken har dessutom ett pantsystem för flaskor som går ut på att man lämnar den flaska man tidigare köpt och får en ny rengjord tillbaka. Priserna är i regel en aning billigare än i vanliga matvarubutiker.
– Våra priser varierar, några är dyrare på grund av högre kvalitet, men de flesta är billigare eftersom vi köper in stora förpackningar. Vi köper 25-kilossäckar istället för 50 gånger 500-gramspåsar, vilket betyder att priserna är bättre och emballagen mindre, säger han.
Matsmart land
Enligt Statistikcentralen slänger finländare 24 kilo mat per person och år, vilket motsvarar 125 euro per person och år. Det motsvarar lika mycket koldioxidutsläpp som från 100 000 bilar. Då är det finländska slöseriet ändå ganska milt jämfört med Danmark som slänger drygt 700 000 ton mat, vilket blir cirka 140 kilo mat per person och år. Danskarna har ändå lyckats minska sitt matspill med 25 procent sedan 2010, vilket innebär drygt 4,4 miljarder sparade danska kronor (kring 600 miljoner euro). Det är ett europeiskt rekord som endast kan mäta sig med Storbritannien som mellan 2008 och 2013 minskade spillet med 21 procent.
Anledningen till att Danmark är Europaledande i att minska mängden matsvinn tror Krogh att beror på danskarnas konsumtionskritik.
– Rörelsen Stop spille mad gör ett jättebra jobb och inspirerar mycket folk. Sen är vi danskar väldigt open minded och tänker mycket på vad vi äter och konsumerar. Vi har kapaciteten till att göra något bra och använder oss av den, säger han.
Totalt orsakar det globala matsvinnet över tre miljarder ton växthusgaser, enligt Global Foodbanking Network.
Förpackningsfritt inte alltid bäst
En och en halv timme senare är kön fortfarande lika lång som när butiken öppnade. De köande är inte bara unga hipsters, utan också barnfamiljer med små och stora barn, medelålders par och pensionärer. Suget efter ekologisk och närproducerad mat är uppenbarligen inte en generationsgrej.
Det är dock långt ifrån alla som är övertygade om att emballagefritt är framtiden. Enligt en rapport 2014 från FN orsakar mat som inte är förpackad stora miljöproblem, framförallt i utvecklingsländer.
– Förpackningarna kan optimeras och minimeras, men har en viktig funktion för att skydda maten och öka hållbarheten. Påverkan från förpackningarna är ofta betydligt mindre jämfört med den miljöpåverkan som maten i förpackningarna har gett upphov till. Om maten inte förpackas är risken större för att maten förstörs. Då har vi producerat mat i onödan, säger Catarina Östlund, handläggare på Naturvårdsverket.
En analys gjord av svenska konsumenttidningen Råd & Rön visar dessutom att plast inte alls är den sämsta sortens förpackning när det kommer till utsläpp och föroreningar. Enligt tidningen är det glas som är boven i dramat då glasförpackningar är tunga, ömtåliga och kräver stora mängder energi och vatten vid tillverkningen. Trots detta har de flesta i kön valt att ta med sig glasburkar och matlådor av glas och i butiken säljs vin och vinäger i glasflaskor.
Vill man vara riktigt klimatsmart ska man enligt en studie genomförd av IVL Svenska Miljöinstitutet år 2015 välja kartong som har 50–70 procent lägre utsläpp av växthusgaser än plast och glas.
Text & foto: Izabella Rosengren
