Sedan årsskiftet kör det nederländska statliga järnvägsbolaget NS alla sina eldrivna tåg på vindkraft. En del av elen kommer från en finländsk havsbaserad vindkraftspark (men berätta inte det för Sannfinnarna, då blir de alldeles galna).
Det holländska exemplet kunde gott vara hämtat ur Jens Ergons bok Omställningen, som beskriver den pågående energirevolutionen och diskuterar den roll som framför allt vind och sol måste få om det ska gå att förhindra en skenande global uppvärmning.
Jens Ergon är journalist på Sveriges televisions (SVT) vetenskapsredaktion och bevakar bland annat klimatfrågor. Omställningen baseras till dels på hans reportage i programmet ”Vetenskapens värld” där han intervjuat flera av världens ledande klimatforskare och besökt många ”hotspots” som figurerar i debatten om koldioxidutsläppen – från det enorma brunkolskraftverket Schwarze Pumpe i Tyskland till tjärsandsfälten i Alberta i Kanada, där den allra smutsigaste oljan utvinns.
Att Ergon kan sitt ämne står utom allt tvivel. En ytterligare bekräftelse på hans kompetens är att han redan 2012 hängdes ut som ”vänsterextremist” på den ökända förvillarbloggen ”Klimatupplysningen” (sic), som försöker idka krypskytte mot forskningen men mestadels missar målet.
Omställningen innehåller en del sifferuppgifter – det är ofrånkomligt när man skriver om klimatet – men siffrorna är inte så många att de borde avskräcka någon. De allra viktigaste återfinns överst på sidan 27 där Ergon konstaterar att för att vi ska ha en hygglig chans – 66 procent – att hålla den globala uppvärmningen under två grader får vi tillföra atmosfären högst 2 900 miljarder ton koldioxid. Hittills har mänskligheten släpp ut 2 100 miljarder ton framför allt genom att använda fossila bränslen; det återstår alltså ett utrymme på ungefär 800 miljarder ton koldioxid att spela med. Med dagens utsläppstakt kommer kolbudgeten för tvågradersmålet att vara förbrukad om 20 år.
Vi har två decennier på oss att ställa om, vilket i praktiken innebär att stoppa alla fossila utsläpp. Alternativet är, enligt Jens Ergon, att desperat försöka suga upp koldioxid ur atmosfären med teknik som måste utvecklas i rekordfart. Eller försöka bromsa uppvärmningen genom allehanda fantasifulla, men lika oprövade påfund, som att skjuta upp gigantiska speglar i rymden eller släppa ut partiklar i atmosfären för att hindra inkommande solstrålning att nå jordytan. Och det långt ifrån säkert att sådana åtgärder skulle hejda en skenande temperaturutökning.
förtvivlan och hopp
Omställningen består av två delar. I den första, med titeln ”Förtvivlan”, ger Ergon en koncentrerad överblick över tillståndet för jordens klimat (det är inte bra – planeten har feber) och sammanfattar vad forskarna vet (det är människan som ställt till det). Han fortsätter med att berätta om försöken att genom internationella avtal minska utsläppen av klimatgaser och berör även klimatförvillarnas försök att blanda bort korten och förhindra verkliga åtgärder för att klara klimatmålen. För den som länge följt klimatfrågan erbjuder Ergon inte mycket nytt, men läsare som har mer ytliga kunskaper bjuds på en välskriven och lättgänglig sammanfattning av utvecklingen fram till och med klimatkonferensen i Paris i december 2015, som efter långa nattmanglingar slutade med att parterna till slut nådde ett klimatavtal.
Men det är bokens andra del ”Hopp” som verkligen gör den värd att läsa. De flesta klimatskildringar brukar sluta vid apokalypsens rand, skriver Ergon. Men någonting har hänt – ett nytt hopp har tänts.
Det handlar om ett storskaligt genombrott för förnybar energi, framför allt sol och vind, samtidigt som fossilenergin får allt större ekonomiska problem. I fjol i USA begärde sig världens största privatägda kolbolag Peabody i konkurs. Boomen för okonventionell olja och gas, som utvinns genom fracking (eller hydraulisk spräckning som det heter på svenska) är över. Samtidigt har förnybar energi blivit allt mer lönsam – även utan offentliga bidrag är sol och vind nu på många håll billigare än till och med kolkraft. Solpaneler installeras i en rasande takt i Kina, Indien, Chile, men också i Tyskland och USA. Och sol och vind genererar jobb – något Donald Trump uppenbarligen missat alldeles.
energirevolution
Det pågår alltså en energirevolution i världen, och sedan omkring 2013 går utvecklingen bara fortare. En dörr har öppnats på glänt för ett skifte som få av oss ännu för bara fyra fem år sedan trodde var möjligt För första gången på 200 år utmanas nu de fossila bränslena på allvar, menar Jens Ergon.
Det här skiftet handlar inte bara om allt fler vindmöllor och effektivare solpaneler utan i ännu högre grad om en möjlig väg ur den kollektiva förträngning som präglar vår värld – insikten om att det faktiskt går att leva på ett sätt som inte ”sabbar planeten”, som Ergon lite slängigt formulerar det. Det som sker nu kan öppna för en djupgående omprövning av vad som menas med tillväxt, välstånd och ett gott liv.
Klimatavtalet i Paris ”räddar inte planeten, men det räddar kanske chansen att rädda planeten”, twittrade den amerikanska aktivisten Bill McKibben från den franska huvudstaden i december 2015. En omställning till förnybar energi kan dock, tillsammans med andra klimatåtaganden som man kom överens om i Paris, bidra till att förändra läget. Men det är bråttom: de närmaste tio åren är avgörande. Under det kommande decenniet måste vi på allvar börja få ner utsläppen av växthusgaser om vi ska klara tvågradersmålet 2040. Omställningen kommer att kräva mycket, men den är möjlig att genomföra. Det är budskapet i Jens Ergons lilla bok.
Omställningen borde omgående översättas till finska, jag tror att mycket av det Ergon skriver om är ganska okänt här. I Finland har man i stort sett missat den pågående energirevolutionen, här har stora delar av det politiska och ekonomiska etablissemanget fortfarande uppfattningen att kärnkraft är framtiden.
Jens Ergon nämner överhuvudtaget inte kärnkraften i sin bok. Det är symptomatiskt. Kärnkraften spelar ingen som helst roll i den pågående energirevolutionen. Satsningar på nya reaktorer innebär bortkastade pengar, som gör mångfalt större nytta om de investeras i förnybar energi.
Lars Sund
Jens Ergon:
Omställningen
Leopard förlag, 2016.
