Finland och Sverige, tillsammans eller hur?

De nordiska länderna är som döttrar av samma familj, det har jag sagt många gånger. De är inte kopior av varandra, men de har mycket gemensamt. Samarbete, öppenhet och solidaritet är en fördel för oss alla, en plikt och en rättighet. De tillför stabilitet i samhället, vilket är viktigt i nuvarande tider av osäkerhet.

Den nordiska välfärdsmodellen är i många avseenden en föregångare och en bra bas för hållbar utveckling, och de nordiska länderna ligger nästan alltid på toppen i olika internationella jämförelser. Förutsättningen är vårt långsiktiga arbete för jämställdhet, rättvisa och tolerans.

Vårt jubileumsår är öppet för alla, både finländare och det hundraåriga Finlands vänner. Vem som helst kan delta och bidra till jubileumsårets program, som bygger på en öppen ansökan. Hittills har finländarna och landets vänner kommit med över 4 000 godkända programprojekt. Antalet ökar varje vecka. Samma nordiska värden syns också i de här ansökningarna.

Jubileumsåret firas i cirka 100 länder på alla sex kontinenter. Jag har redan deltagit i några av de här tillställningarna, eftersom de ofta sammanfallit med möten om FN:s mål för hållbar utveckling. I Sverige har Finlands 100-årsjubileum rotat sig väl. Den finländska identiteten är starkt närvarande i det svenska samhället. I det officiella programmet ingår det för tillfället över 70 projekt som äger rum i Sverige. Detta är inte att undra på. Finlands och Sveriges liknande samhällen och ekonomi, gemensamma värden och kultur samt de täta och omfattande historiska förbindelserna skapar en fruktbar grund för samarbete.

De utmärkta officiella relationerna mellan våra länder har under de senaste åren blivit allt intensivare. Samarbetet har också blivit allt mer nödvändigt då de internationella spänningarna i närområdet har tilltagit.

Men känner vi varandra, eller är vi mer som gamla familjemedlemmar som har flyttat isär? Vi liknar varandra på många sätt, fastän vi inte märker det själva. Vi har en 700-årig gemensam historia. Samma familjs eller släkts kulturella arv kan å andra sidan vara så starkt, att även små skillnader verkar stora och irriterande. Men när det gäller, håller man ihop. För barn från samma familj kan livets lotter vara mycket olika, och detta gäller också nationerna. Finländarnas historia har av många orsaker varit hårdare än Sveriges och detta har format nationens karaktär. Också vår geopolitiska situation är något annorlunda.

Känner vi alltså verkligen varandra? Emellanåt märker jag att vår långa gemensamma historia döljer det faktum att vi inte nu känner varandra eller varandras historia efter separationen år 1809. Inte heller Sveriges historia, särskilt inte arbetarklassens historia, har enbart varit en dans på rosor. Kanske skulle en bättre kännedom till exempel om varandras närhistoria hjälpa oss att hitta varandra på nytt.

Vi kunde också fundera på varför Sveriges inställning till euron, flyktingpolitiken och den internationella politiken på många plan varit annorlunda än Finlands.

Vore det inte på tiden att hitta varandra igen?

Tarja Halonen
är president

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *