I Pontus Kyanders debattartikel om den finländska konststiftelsen Frame i Ny Tid 10/2017 fanns ett sakfel och en missvisande formulering.
1. Kyander kallar i texten Frame för en myndighet, vilket är felaktigt. Frame är en privat stiftelse vars styrelse utnämns av undervisnings- och kulturministeriet, och genom vilken ministeriet kanaliserar konststipendier.
2. Som ett förbättringsförslag av Frame framför Kyander att anställda inom Frame inte ska ge ut egna publikationer i organisationens namn och på dess bekostnad. Formuleringen antyder att dylikt skulle ha skett inom Frame, men det har det veterligen inte gjort, och därför är denna formulering missvisande.
Ny Tid beklagar misstagen.
Nedan svarar Frames vd Raija Koli på Kyanders kritik.
Red
Svar till Pontus Kyander
”Hur går det till när ett konstliv blomstrar?” frågar Pontus Kyander i sin kommentar i Ny Tid den 13.10.2017. Debatten om vad som kan anses vara internationellt betydande för finska konstnärer är aktuell. Kyanders inlägg sammanfaller med en diskussion om hur vi kan mäta internationell framgång som förts i Helsingin Sanomat tidigare i höst. Man kan också som FD Annamari Vänskä i det senaste numret av Taide fråga sig vilket syfte myten om den finska konstens (o)internationella ställning tjänar. Enligt henne är myten viktigast för dem som skriver om ämnet: diskussionen ger innehåll i livet.
Det internationella konstfältet är väldigt annorlunda nu än på det 1990-tal som Kyander beskriver. Vi har internet och billiga flyg. Det finns över 200 biennaler, konstmässorna utvidgar sig till att omfatta okommersiell konst och residensernas betydelse för konstnärernas nätverk och arbete har blivit central. En internationell karriär är så naturlig för yngre konstnärer att den inte ens behöver diskuteras skilt. Att den finska samtidskonsten verkligen är genomgående internationell utgår också från Cupores utredning Viennistä vuoropuheluun, vaikutteista verkostoihin som Frame gav ut ifjol. De över 700 bidragsansökningar vi får årligen stöder detta. Finska konstnärer har under de senaste åren ställt upp bland annat på biennalerna i Göteborg, Ural, Thessaloniki, Venedig, Sydney, Sao Paolo och Gwangju.
Kyander spekulerar också om sakkunnigheten inom Frame. Detta är en fråga som uppkommer med jämna mellanrum: ansökande som inte får stöd är av naturliga skäl missnöjda med avslaget. Bidragsverksamheten på Frame styrs av statsunderstödslagen, stiftelselagen, Frames stadgar samt vår interna reglering. Den baserar sig på kollegial granskning av en kommitté som sitter i perioder på två år. Namnen på de sakkunniga finns på våra nätsidor. Kyander vill öka transparensen för motiveringar när stöd eller avslag ges. Det är en kärnfråga för konstfältets kriterier i sig; vem är konstnär, vilka konstnärer är bra, på vilka grunder skall konstnärlig kvalitet bedömas? Traditionellt är det tre faktorer eller så kallade portvakter som skapar en grund för att avgöra detta: yrkesskolning, medlemskap i konstnärsorganisationer samt konstnärens CV. Inom Frames sakkunnighetsarbete värderas den konstnärliga verksamhetens kvalitet, projektets kvalitet, omfattning och verkningar samt genomförningspotential. Frågan om transparens i motiveringar inom utdelning av offentliga medel bör riktas till Taike (Centret för konstfrämjande) eller undervisnings- och kulturministeriet. Om de börjar motivera besluten så gör vi det naturligtvis på Frame också.
Det största problemet med bidragsutgivning ligger enligt min erfarenhet inte på brister i sakkunnighet, jävighet eller partiskhet utan bristen på medel. År 2016 fick vi på Frame 752 ansökningar på sammanlagt 2,52 miljoner euro. Vårt årliga anslag för bidrag är 270 000 euro.
Hur kan vi idag på bästa sätt stöda finska konstnärer som jobbar internationellt? Just nu gör Frame det genom samarbete med museer, gallerier och andra som jobbar internationellt samt genom att skapa och stöda nätverk. Under 2016 samarbetade vi med 72 finska och utländska konstorganisationer. Vi ordnade gästprogram för 64 utländska konstprofessionella som besökte Finland. De bekantade sig med över hundra konstnärers arbete och träffade 65 kolleger i finska gallerier och museer.
Kritik och diskussion är bra och nyttigt. Istället för att blicka nostalgiskt till svunna tider är det dock mera produktivt att aktivt analysera trenderna som konstant ändras i den internationella konstvärlden och i samarbete jobba för att se så många finska konstnärer där som möjligt.
Raija Koli
Verkställande direktör
Frame Contemporary Art Finland
Chefredaktören kommenterar
Ny Tid välkomnar kritisk granskning av och debatt om tidskriftens artiklar, och det torde säga sig självt att vi månar om innehållets riktighet. För transparensens skull delger vi våra läsare informationen om att Frame efter att Ny Tid 10/2017 publicerats kontaktade redaktionen angående möjlighet att svara på kritiken, vilket organisationen genast bereddes. En dryg vecka innan pressläggning meddelade Frame ändå att stiftelsen inte tänkte delta i diskussionen innan en rättelse hade gjorts, och i stället övervägde att åtala Kyander och tidskriftens ansvariga utgivare, det vill säga chefredaktören, för ärekränkning.
Vi välkomnar Frames beslut att trots allt bemöta kritiken på Ny Tids sidor, och stiftelsen har naturligtvis full rätt att kräva rättelse av felaktigheter. Däremot finner vi det oroväckande att en aktör som Frame, som handhar och kanaliserar offentliga medel, använder sig av skrämseltaktik som åtalshot i samband med krav på rättelse.
Janne Wass
Ny Tids chefredaktör
