Agatha Christies deckare Mordet på Orientexpressen utkom år 1934. Några spektakulära existenser färdas på ett tåg från Istanbul till Calais. När tåget fastnar i bergen någonstans i det insnöade Jugoslavien uppdagas det att en passagerare har mördats på ett sällsynt grymt sätt. Ett fall för Hercule Poirot – som råkar vara med på tåget.
Varför fortsätter denna historia att locka både läsare och filmvänner? Bortsett från Christies skickliga intrig finns här ett antal mäktiga arketyper som lever kvar i vårt kollektiva undermedvetna: ett omänskligt barnaöde (som bygger på flygaren Charles Lindberghs sons kidnappning i USA år 1932), tåget som metafor för drama (tänk bröderna –Lumiére, Èmile Zola, Leo Tolstoj), en skara av olika etniciteter instängda i en Noaks ark, världskartan som susar förbi och ritas om hela tiden.
Jag såg Sidney Lumets filmatisering (1974) i tolvårsåldern, på bio i Leningrad. Mordscenen var olidligt skrämmande, bakgrundsstoryn andades ren och skär ondska, en närmast sakral, gammaltestamentlig stämning vilade över hela filmbygget. Christie lär ha varit nöjd med Lumets version som fått lyft av bland annat Ingrid Bergman (en Oscar för bästa kvinnliga biroll) och Lauren Bacall.
Då Kenneth Branagh, mest känd för sina Shakespeare-filmatiseringar, träder in i rollen som Poirot har han stora stövlar att fylla, i synnerhet med tanke på tv-favoriten –David Suchet. Tyvärr hittar manusförfattaren inte på något nytt koncept: då Branagh inte ägnar sig åt clowneri gömmer han sig bakom sin stora mustasch. Michelle Pfeiffer gör en spektakulär Mrs Hubbard, Judi Dench övertygar som furstinnan Dragomiroff, Johnny Depp lyckas att tillföra sin rollgestalt en demonisk tyngd trots den ringa tiden på filmduken. Den grekiske läkaren har blivit skickligt ersatt av en afroamerikan (Leslie Odom Jr), men i och med att det är Penélope Cruz som gör rollen som missionären går tittaren miste om Mrs Hubbards berömda replik: ”Stackars människa! Hon är svenska.”
Rasaspekten sticker fram sitt fula tryne, men tidsandan kunde ha fått mera utrymme – idag, när det förflutna spökar både i Europa och i resten av världen. Stalin nämns två gånger, dock bara i förbigående.
Det som verkligen fastnar på näthinnan är det ödesdigra tåget som dundrar fram genom ett kosmiskt landskap, förbi de orter vars namn får en modern tittare att rysa. Ett Europa som gång på gång försöker bli av med ondskan genom att bilda allianser och hamna i nya förvillelser.
Zinaida Lindén
Mordet på Orientexpressen
Drama/thriller. Storbritannien/ USA. 2017. Regi: Kenneth Branagh.
Manus: Michael Green, efter en roman av Agatha Christie. Foto: Haris Zambarloukos. I huvudrollerna:
Kenneth Branagh, Johnny Depp,
Daisy Ridley, Michelle Pfeiffer,
Judi Dench, Penélope Cruz,
Willem Dafoe, Leslie Odom Jr
