Vi lever som om vi hade flera jordklot, i Finland som om vi hade nästan fyra. Att leva inom de planetära gränserna – är en sådan vardag möjlig i i vårt land och hur ser den ut?
31-åriga Mikko Valtonen är doktorand och lärare, bosatt i Jyväskylä, och har i tio års tid jobbat med sin egen klimatpåverkan. Då han började var hans klimatpåverkan i storlek med genomsnittfinländarens, det vill säga kring 10 ton koldioxidekvivalenter per år. Han reste utomlands med flyg någon gång per år, åt kött, ägde en del saker. Inga märkvärdigheter, en vanlig livsstil i Finland. Om vi däremot skulle dela utsläppsutrymmet jämnt mellan alla människor i världen skulle var och en av oss få en andel på 2,5 ton per år. I dag är Valtonens klimatutsläpp nere vid tre ton.
– Jag lever nu ett ”1,2 planets” liv, konstaterar han.
Ett första uppvaknande till klimatfrågorna kom 2006, då Valtonen såg Al Gores film En obekväm sanning. Då insåg han att själva grunden för vår existens var hotad, att naturen höll på att gå sönder. Det ledde till vissa förändringar i hans livsstil, hur han åt och reste. Men i det skedet handlade det inte om någon systematisk och helhetsmässig förändring.
Redan tidigare hade han gjort testet ilmastodieetti (klimatdieten) för att ta reda på hur mycket växthusgaser hans livsstil ger upphov till. Testet ger en detaljerad bild av ens klimatpåverkan från boende, transport, mat och konsumtion. Efter att ha berörts av Al Gores film började han jobba mer helhetsmässigt och målmedvetet med sitt kolavtryck. Utan att ha satt några specifika mål hade han tio år senare minskat sin klimatpåverkan med hälften.
Korta duschar, smart
termostat och utfärder
Vi träffas en kylig och solig februaridag i Mikko Valtonens hem i Jyväskylä. Det är en luftig, drygt 40 kvadratmeter stor etta. Vi sitter i köket och äter hemgjord tranbärsglass, något han testade på att göra häromdagen. Glassen är god, jag ser mig omkring i lägenheten. Skrivbord med laptop och några papper, trumset, gitarr, säng, bokhylla, några tavlor och planscher på väggarna, i köket finns en bild på en sengångare med sin unge.
Det känns som ett ganska vanligt hem, om än med väldigt lite prylar. Ingen teve. Samtidigt har han minskat sina klimatutsläpp med över två tredjedelar sedan han började. Vilka klimatåtgärder har han då gjort i sin vardag?
Uppvärmningen av bostäder är en stor energiförbrukare. Hemma hos Valtonen är inomhustemperaturen nu kring 19 grader. Han har skaffat ett smart termostat som sänker temperaturen till 17 grader nattetid och då han inte är hemma, och höjer den till 19–20 grader då han är hemma. Dessutom tar han korta duschar, två minuter sådär tre gånger i veckan. Mat är ett annat viktigt område. Numera äter Mikko mest veganskt, ibland vild inhemsk fisk.
Transporterna är ett område som lätt får klimatutsläppen att skjuta i höjden. Mikko slutade flyga 2011 och har ersatt de långa utlandsresorna med andra alternativ, som förra sommarens veckolånga cykelsemester på Åland. Utfärder är ett helt nytt inslag i hans liv.
– Enligt guideboken Lonely Planet är Finland världens tredje intressantaste resmål, så det har jag nu börjat utforska, säger Mikko med ett snett leende.
Utsläppen från transporter handlar om våra resvanor. Numera reser han kortare sträckor, mer sällan och landledes, gärna med tåg. Senare i vår blir det en arbetsresa ner till Italien. Då kliver han på tåget i Stockholm och planerar redan nu att göra några stopp på vägen – samtidigt en första interrail-upplevelse!
Flyget kan förbruka hela utsläppsbudgeten på en dag
Vi pratar en hel del om transporter. Det är också här som de största siffermässiga skillnaderna finns i hans satsning på att minska sina klimatutsläpp: hans utsläpp från transporter är idag 30 gånger mindre än 2011. Samtidigt är trenden i samhället överlag den motsatta. Valtonen lyfter fram att finländarnas utlandsresor har fördubblats under de senaste tio åren, och levererar den här tankeställaren:
– Så vitt jag vet är flygandet det enda sättet att förbruka hela årets utsläppsbudget på en enda dag. Är vi medvetna om att en flygresa mellan Stockholm och Madrid motsvarar 20–40 resor med tåg, undrar Valtonen, och kommenterar att spannet i siffrorna kommer sig av att det råder osäkerhet om exakt hur stora verkningarna är av utsläpp högre uppe i atmosfären.
Som att gå på en skakig bro
Ett annat område som leder till klimatutsläpp är konsumtion. Den biten av sin livsstil tog Mikko Valtonen itu med för ett par år sedan. Under det senaste året minskade han sin konsumtion med hälften, från en ganska genomsnittlig konsumtion på 500 euro till 250 euro per månad. Orsaken till att han lade ett tak på sin konsumtion är att forskning visar ett starkt samband mellan spenderade pengar och klimatpåverkan. För Valtonen betyder förändringen väl genomtänkta inköp, att handla begagnat och lära sig reparera saker.
– Den förändringen har varit utmanande, medger han.
Men det har också fört med sig glada överraskningar.
– Jag gör inte längre dåliga inköp! Jag har börjat uppskatta saker mer, satsar på kvalitet och är nöjdare än någonsin med det jag skaffar, nu då budgeten är begränsad. Nyligen köpte jag fyra par sockor med livstidsgaranti.
Tio år senare står han här och kan se tillbaka på vägen som lett till två tredjedelar mindre klimatutsläpp. Den största förändringen i hans liv?
– Egentligen ingen enskild sak, svarar han eftertänksamt, utan att på flera livsområden ha gjort stora förändringar. Han beskriver det som att ”gå på en skakig bro” och att han snart står på andra sidan och kan sträcka ut handen åt andra som ger sig i kast med liknande utmaningar.
– Det som i början kändes omöjligt känns nu möjligt. Och det finns faktiskt inget oersättligt jag behövt ge upp.
Har det funnits frustrerande stunder på vägen?
– Javisst, det har handlat om både glädje och sorg. Långflygningarna var en stor sak. För flera år sedan var jag utbyteselev i Kanada och träffade en tjej från Brasilien, vilket ledde till att jag senare flög dit. Under ett år efter resan grubblade jag över hur jag kunde gottgöra för det. Jag upplevde en så stark inre konflikt kring flygandet att jag insåg att det helt enkelt är lättare att bara sluta.
Det här fick Valtonen att inse att också svåra känslor är värdefulla. Han förklarar att de motiverade honom – om det inte hade stört honom på ett känslomässigt plan hade han knappast gjort något åt saken.
– Sorg och skuldkänslor kan i bästa fall få oss att agera. De kan också förlama, men jag vill uppmuntra även andra till att uppskatta och lyssna också på känslor som känns jobbiga. Känslorna har alltid ett budskap.
Hållbart välmående
Har det funnits dagar då du bara velat ge upp hela klimatprojektet?
– Bara då jag försökt genomföra förändringar för snabbt. Då känns det lätt som att man misslyckas. Att minska konsumtionen med hälften på ett år var på gränsen. Det lönar sig att inte kräva för mycket av sig själv. Målet är ju trots allt hållbart välmående, inte en miserabel hållbar livsstil.
Har du några tips för personer som känner klimatångest men inte vet i vilken ända de ska börja?
– Att känna klimatångest är naturligt, det är i själva verket ett sunt tecken. För att jobba med sin egen klimatpåverkan rekommenderar jag att regelbundet följa med den, till exempel genom klimattest. Sedan kan man sätta upp som mål att halvera sitt kolavtryck på fem till tio år. Om ditt kolavtryck nu är 12 ton per år, betyder det att du minskar det med fem till tio procent per år, fram till 2023 eller 2028. Du kan själv välja vilka områden du fokuserar på, transport, mat eller något annat.
Själv har Mikko Valtonen ännu en bit kvar till sitt klimatmål. Han har i offentligheten lovat att uppnå en ”en planets-livsstil” 2025. För att nå målet är det framför allt ett område som han ska ta itu med: boendet. Hans nuvarande etta har för många kvadratmetrar för en lägenhet som värms med fjärrvärme. Men också här finns en lösning: planen är nämligen att Valtonen och hans flickvän ska flytta ihop. Då minskar klimatpåverkan av boendet med hälften. Och därmed uppnår han målet att leva inom gränserna för vad vår planet ger oss. N
Text & foto: Tina Nyfors
Jämförelse mellan genomsnittsfinländarens utsläpp och Mikko Valtonens
Mikko Valtonens:
- Boende (byggande, energianvändningen och sakerna i hemmet): 50% (1476 kg CO2)
- Varor och tjänster: 26% (775 kg CO2)
- Transport: 1% (176 kg CO2)
- Mat: 17% (513 kg CO2)
- Totalt: 2940 kg CO2
Finländarens:
- Boende (byggande, energianvändningen och sakerna i hemmet): 30%
- Varor och tjänster: 30%
- Transport: 20%
- Mat: 20%
- Totalt: 10 000 kg CO2
Källa: Finlands miljöcentral: Ilmastodieetti – mihin sen antamat ilmastopainot perustuvat?
Testa din klimatpåverkan:
- Livsstilstestet – ett snabbtest
Sitras test gör du på fem minuter och utgående från resultatet får du skräddarsydda tips på smarta vardagsgärningar. - Ilmastodieetti (klimatdieten) – går på djupet
Finlands miljöcentrals test tittar mer ingående på din klimatpåverkan. Det är ett verktyg för att följa med och minska din klimatpåverkan. - Klimatlöfte
Avge ett klimatlöfte. Du lovar att göra ditt bästa att minska dina utsläpp av växthusgaser och att halvera din klimatpåverkan på tio år.
