Riksdagen debatterade TTT och frågan om mer fyrk åt kulturarbetare

Marcus FlomanI veckan höjde riksdagens politiker sina röster till förmån för den finländska kulturen. Alla talade sig varma för att kultur är viktigt, men det var främst vänsteroppositionen flankerad av de gröna som tog upp konkreta ekonomiska förslag för att förbättra kulturarbetares ställning.

Samlingspartisten Pauli Kiuru hade samlat över 100 ledamöters underskrifter till ett debattinitiativ i höstas, och i onsdags tog rikspolitikerna till orda i riksdagens plenisal.

Vänsterförbundets ordförande Li Andersson påminde under debatten om att konstnärers och kulturarbetares inkomstutveckling släpat efter det övriga samhället i flera årtionden.

– Det behövs en total reform av konstnärers sociala trygghet. Dessutom är det ytterst viktigt att höja på konsnärsstipendiernas nivå. Ännu på 1970-talet följde konstnärsstipendierna den genomsnittliga lönenivån och utvecklingen i samhället, men sedan 1980-talet har konstnärernas inkomstnivå släpat efter det övriga samhället. Jag frågar därför om regeringen är redo att höja konstnärsstipendiernas nivå, sade Li Andersson.

Riksdagsledamoten och tidigare kulturministern Paavo Arhinmäki tillägger i en kommentar till Ny Tid att det finns exakt samma problem i kulturarbetarnas social- och pensionsskydd som är fallet för alla andra frilansare och ensamföretagare.

– Det här är en ständigt växande grupp i vårt samhälle och därför anser jag att vi snarast måste lösa frågan. Eftersom det är så många som är frilansare och ensamföretagare så ser jag det som sannolikt att det finns ett brett stöd i riksdagen för att förbättra deras situation, säger Arhinmäki.

Omfördelning av statens kulturpengar

Under riksdagsdebatten berörde många politiker den reform av statsandelarna, gällande museér, scenkonst och orkestrar, som just nu ligger ute på remissrunda. I det reformdokument som experter ska kommentera före 15. mars, finns bland annat förslag om att öka antalet så kallade fria konstgruppers möjlighet att, vid sidan om de stora institutionsteatrarna, ges rätt att söka om fleraåriga statsbidrag. Li Andersson och Paavo Arhinmäki kräver en tilläggsfinansiering på 20 miljoner euro för att finansiera statsandelsreformen. Andersson och Arhinmäki flankerades i kravet på de extra 20 miljonerna av bland andra av gröna partiordförande Touko Aalto och socialdemokraten Pia Viitanen. Konstrådet har räknat ut att det krävs 20 miljoner euro för att finansiera reformen.

I undervisningsministeriets reform av statsandelssystemet föreslås också att Svenska Teatern skulle upphöjas till officiell nationalscen, vid sidan av Nationalteatern och Nationaloperan. Från början av 1990-talet har Svenska Teatern och arbetarteatern Tampereen Työväen Teatteri TTT, åtnjutit en särskild status som en ”särskilt betydelsefull” teater och via det varit berättigade till ett högre statsbidrag. Till många tammerforsares och kulturvänners bestörtning föreslås nu TTT att ”degraderas” till en teater i mångden och på kuppen gå miste om ett årligt bidrag på omkring 2 miljoner euro.

Under kulturdebatten i onsdags blev det väldigt tydligt att arbetarteatern TTT åtnjuter ett oerhört starkt stöd av riksdagsledamöter över partigränserna,  främst från Tammerfors och Birkaland.

– Om TTT blir av med 2 miljoner anser jag att det är regionpolitisk diskriminering. I såfall skulle vi ha nationalscener bara i Helsingfors, sade centerns Mikko Alatalo.

TTT nämndes så många gånger i debatten att kulturminister Samp Terho, (Blå framtid) kände sig nödgad att säga att reformförslaget bara är ett förslag och att han visst ska besöka Tammerforsteatern inom kort för att bilda sig en egen uppfattning av läget.

Marcus Floman

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *