Suggestiv stäppskildring

av Lasse Garoff

Den finländska språkforskaren Gustaf John Ramstedt (1873–1950) var en av sekelskiftets resenärer och forskare som utforskade Centralasiens geografi och språk. Från och med 1898 finansierade det nygrundade Finsk-ugriska sällskapet forskningsresorna som tog honom till Mongoliet och nuvarande Xinjiang i Kina. Här tillbringade han en stor del av sitt liv fram till 1912 på forskningsresor som avbröts av oroligheterna kring det rysk-japanska kriget 1905.

Han lämnade efter sig en banbrytande forskargärning och medryckande resedagböcker, som dokumentärfilmarna Niklas Kullström och Martti Kaartinen använder som narrativ grund för dokumentärfilmen G. J. Ramstedts värld, en nutidsskildring av de områden där Ramstedt rörde sig.

Filmen är en suggestiv beskrivning av de ofantliga och oföränderliga mongoliska vidderna där Ramstedt tillbringade så många år, och av de människor som lever där nu, från munkar till moderna rappare som stolta förvaltare av en tusenårig språklig tradition. Ramstedt lämnade också efter sig ett bestående rykte som forskare i Mongoliet, och det är något överraskande att höra de mongoliska intervjupersonerna tala ingående och engagerat om hans forskargärning.

Miljöskildringarna ackompanjeras av skådespelaren Frank Skogs hypnotiska högläsning ur Ramstedts memoarer, där vi får ta del av fatalistiska iakttagelser som vittnar om en livsåskådning som känns grundligt främmande vår egen. Som då Ramstedt berättade att man i väst skriver papper på att man äger jord, och säljer pappret till varandra. Då skrattade de mongoliska herrarna åt honom och föreslog att de gärna skriver ett papper på månen om han vill köpa den av dem.

Filmen gör också intressanta nedslag i 1900-talets politiska historia. Ramstedts reser i Asien både före och efter den ryska revolutionen, och han spelar en roll både då Mongoliet bryter sig loss från det kejserliga Kina och (något överraskande) då Nationernas Förbund löser Ålandsfrågan 1921.

1919 utses Ramstedt till Finlands diplomatiska representant i Japan, Kina och Siam, med stationeringsort Tokyo, och där kommer han något motvilligt att tillbringa åren fram till 1930, då han slutligen tillåts återvända hem. Kullström och Kaartinen följer med till Japans metropoler där de bland annat intervjuar japanska downshiftare, och till Korea, vars språk Ramstedt också forskade i. Kontrasten mellan den tidlösa stäppen till de hypermoderna och postindustriella samhällena är chockartad, och som åskådare kan man inte låta bli att fascineras av hur olika livet kan te sig på olika platser, och undra över vilka de människor är vars röster och ansikten flimrar förbi på duken.

Lasse Garoff

G.J. Ramstedtin maailma. Regi Niklas Kullström, Martti Kaartinen. Musik Rasmus Hedlund. Finland, 2018. 86 min.Visades på dokumentärfilmfestivalen DocPoint i Helsingfors i februari.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.