Ett brustet, rött Liverpool-hjärta

av Marcus Carlsten

För fotbollsfantasten Patrik Palmén går favoritlaget Liverpool först. Supporterskapet har tagit honom till matcher i England, Norge och Ryssland. Men kärleken till laget för inte bara glädje med sig.

– Jag brukar spara alla extra slantar och lägga dem på mitt Liverpool-intresse, säger Palmén.

Den 19-åriga helsingforsaren tillhör en ny generation Liverpool-fans. De är supportrar som inte blivit bortskämda med framgång. Klubben i hans hjärta har inte vunnit den engelska högsta divisionen Premier League sedan 1990. Detta var flera år innan Palmén föddes.

Sedan dess har laget nått längre i Europa än de gjort i den inhemska ligan och under 2000-talets första decennium blev det två Champions League-finaler för klubben. Båda gångerna stod AC Milan som finalmotståndare. I den första finalen år 2005 lyckades Liverpool vända ett 0–3-underläge i halvtid till 3–3 på fulltid för att slutligen vinna på straffar. En match som många anser vara den mest rafflande finalen någonsin.

– Jag är för ung för att minnas den finalen, men jag har självklart sett matchen i efterhand. Det är ju verkligen en klassiker och ett minne som lagets anhängare ofta talar varmt om. Men det var först efter den förlorade finalen år 2007, som jag började följa Liverpool, säger Palmén.

Därefter passerade 11 år innan Liverpool slutligen, en lördag i maj 2018, nådde en Champions League-final på nytt, denna gång mot spanska Real Madrid. Under tiden hade Patrik Palmén blivit vuxen och sett Liverpool från läktaren i flera länder. Hans väggar pryds av Liverpool-memorabilia. Alla tusentals timmar av förtvivlan, glädje och förväntan sattes på spel när Champions League-hymnen ljöd ut över Kievs olympiastadion i slutet av maj 2018.

”Man känner sig tom efteråt”

– Det var det man hade väntat och hoppats på i alla år. Att Liverpool skulle få spela en sådan stor match igen, säger han.

En skada på lagets främsta målskytt egyptiern Mohammed Salah och några fatala misstag på planen, bidrog till att Real Madrid tog hem Champions League-pokalen för tredje året i rad. För Palméns del, kändes det tufft.

– Man känner sig helt tom efteråt. Man vet aldrig hur lång tid det tar innan man får chansen igen, när det är sådan stor konkurrens i fotbollen som nu, säger Palmén.

Mötte Ian Rush av en slump i Norge

Under Liverpools storhetstid på 1980-talet vann laget allt som går att vinna. Målskyttar som bland annat Kenny Dalglish och Ian Rush var den tidens stora ikoner. Patrik Palmén, precis som många andra unga fans, har fått nöja sig med att se herrarnas spel i klipp på nätet. Men Rush fick han träffa genom en slump i Norge 2011.

– Vi skulle se Liverpool mot norska Vålerenga i Oslo. Det var en träningsmatch under den perioden då Kenny Dalglish var tränare. Vi hade lite tid över så vi väntade utanför stadion och hoppades vi skulle få se några spelare. Plötsligt kommer några svarta bilar och stannar vid ingången till arenan. De övriga fansen rör sig ditåt. Mitt gäng stannar dock kvar och en av bilarna stannar precis vid oss. Ut stiger Ian Rush, säger han.

Att hålla på ett anrikt lag som Liverpool, gör att man får hålla koll på historien. Vid tillfället hade Patrik Palmén inte nått tonåren. Men trots sin unga ålder kände han direkt igen den f.d. spelaren som var aktiv långt innan Palmén föddes.

– Han hade ju inte den tjocka, svarta mustaschen, som han hade när han spelade… Men han var ändå lätt att känna igen. Rush verkade hoppas att ingen skulle märka honom. Han såg först lite överraskad ut över att jag ville ta en bild. Sedan brast han ut i ett leende, säger Palmén.

Han har också träffat Kenny Dalglish och betydligt yngre spelare. Palmén berättar att det betydde mycket för honom när han var yngre. Numera är det gemenskapen bland supportrarna som är det viktigaste – och att vinna förstås.

Bästa minnet: resan med bröderna

I januari 2012 besökte Patrik Palmén Liverpool tillsammans med två bröder. Dubbla hemmamatcher i de inhemska cuperna väntade. Motståndet var de bägge lagen från Manchester.

– Resan var otrolig. Vi såg Liverpool möta Manchester City och avancera till finalen i Engelska ligacupen. I nästa match såg de också till att vinna mot ärkerivalerna Manchester United i Fa-cupens fjärde runda, säger han.

Den hårt arbetande holländaren Dirk Kuyt gjorde det avgörande målet mot Manchester United i slutminuterna. Palmén minns den euforiska glädjen han kände, när bollen åkte förbi mållinjen.

– Jag har aldrig flippat av glädje som jag gjorde i den stunden, lägger han till.

Här i Finland är det oftast hos farmor han ser matcherna. Gärna med några av hennes nybakta chokladkex.

– Att få äta kexen, se på en match och sitta med mina bröder och min farmor… Det skulle jag inte byta ut mot någon titel. Jag har alltid varit välkommen dit. Traditionen började efter att farfar fick idén att börja bjuda in oss, medan han levde. Detta trots att han var Arsenal-anhängare, säger Palmén.

Försöker undvika besvikelse

Väl på läktaren sjunger Palmén gärna om den gamla goda tiden. Men när det kommer till nutid är han försiktig och vill inte hoppas på för mycket.

– Jag tänker alltid att allt som kan gå dåligt, kommer gå dåligt. Då blir jag inte heller lika besviken, säger Palmén.

Men när Liverpool förlorar en europeisk cupfinal, hjälper inte regeln. Tomheten infinner sig. Palmén kommer förstås fortsätta att sjunga om finalvinsten 2005. Och bakom hans något pessimistiska kärleksförhållande till klubben lever drömmen vidare. En dröm om att få se Liverpool som mästare i Europa eller England.

text Marcus Carlsten
foto Bjørn Giesenbauer / Flickr CC

 

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.