Skattesmitning hotar samhällsmoralen
Skattesmitning och skatteparadis väcker starka känslor, men handlar diskussionen i första hand om ekonomiska eller moraliska problem? Den frågan ställdes när förlaget Into förra veckan ordnade en diskussion på sin Facebooksida, där några av Finlands främsta sakkunniga på området medverkade.
Också själva ordet ”skatteparadis” kom på tal.
– Hela ordet skatteparadis är lite misslyckat. Tax Justice Network talar oftare om hemlighetsstater, menade till exempel Matti Ylönen – trots att han själv skrivit en bok med titeln Veroparatiisit just för Into.
Utvecklingsländer går miste om 80 miljarder euro
Skattesmitarna tar över en allt större del av världens ekonomi. Multinationella företag uppvisar en oerhörd kreativitet då de genom nät av dotterbolag, bland annat i skatteparadis, minimerar sina skatter. Vem drabbas? Fattiga afrikanska stater, till exempel.
Den brittiska delen av Finduskoncernen kontrolleras av ”ett skatteeffektivt nät av bolag på Caymanöarna och i Luxemburg”. Så hette det i en rapport i The Guardian förra veckan. Brittiska Findus har bara en fabrik, i Grimsby, men 50 dotterbolag och skatteeffektivitet (ett oskyldigare ord för skatteminimering) är numera ett viktigt kriterium i affärsvärlden. Att Findus nu undersöks beror på upptäckten av hästkött i den ”nötlasagne” som säljs i bolagets namn, även om den tillverkas av ett bolag i Luxemburg som skaffar sitt kött från ett företag i sydvästra Frankrike. Det franska företaget köper sitt frysta kött från ett företag på Cypern, som överfört ordern till ett företag i Nederländerna. Det i sin tur skaffar sin råvara från två slakterier i Rumänien. Inte konstigt om något går snett på vägen. (Det talas nu också om polska och italienska maffiagäng som säljer hästar och hästkött över gränserna.)
Ett Klondyke för riskkapitalister
Valfrihet var det centrala slagordet för den borgerliga svenska regeringen i början av 90-talet, också för socialminister Bengt Westerberg. I somras erkände Westerberg att man varit naiva – man ville öppna skolan för många små aktörer, men fick några få stora koncerner som dominerar marknaden.
Valfrihetsretoriken är fortfarande viktig. På hösten 2012 konstaterade Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), i en stor utredning ledd av Laura Hartman, att konkurrensutsättningen åtminstone hittills inte varit den mirakelmedicin som många hoppades skulle ge högre effektivitet och kvalitet. Det väckte ett ramaskri. ”Fel forskat”, hette det och det skrevs att det är onödigt att bry sig om effektivitet och kvalitet, eftersom det viktiga är valfrihet. En av de hårdaste kritikerna var Kunskapsskolans Peje Emilsson som krävde att SNS skulle ta avstånd från rapporten Konkurrensens konsekvenser.
Sveriges skolor inte bäst i klassen
De vinstdrivande skolorna är unika för Sverige – inte någon annanstans har man någon motsvarighet. Internationella jämförelser visar också att de svenska skolorna halkat efter under de senaste årtiondena. Det fria skolvalet har lett till en uppdelning i A- och B-skolor.
S-politiker i privatiseringens tjänst
Flera tidigare ledande socialdemokrater i Sverige har fått nya roller som PR-agenter för näringslivet. Förklaringen är enkel: när välfärdstjänster öppnas för marknadskrafterna behövs mänskor med kontakter inom den offentliga sektorn. Men många frågar sig om dessa s-män (hittills har alla varit män) inte svikit sina forna ideal.
Politikens dubbelagenter kallar Daniel Suhonen dem. Suhonen har varit chefredaktör först för ungsossarnas Tvärdrag, sedan för socialdemokraternas idétidskrift Tiden, men har nu valts till chef för en ny facklig tankesmedja.
