Kategoriarkiv: Senaste nummer

Ny Tid 11/2015

I senaste numret av Ny Tid:

Ny Tid 10/2015

Ny Tid 10/2015 är ute!

Screen shot 2015-10-16 at 12.58.13Våra ena tema för oktobernumret är rysk litteratur, med anledning av Rysslandstemat på Helsingfors bokmässa. Tatjana Brandt skriver essä om Lev Rubinstein, Petr Silaev intervjuar grundaren av det alternativa förlaget Ad Marginem och gör en översikt av det ryska mediefältet, och Kristina Rotkirch tar sig an den briljanta, men obehagliga författaren Zachar Prilebin, vars Brev till Stalin också publiceras. Janina Orlov skriver kolumn utgående från barnlitteraturen.

Vårt andra tema är regeringen Sipilä, som snart suttit ett halvt år vid makten. Vi talar med oppostionspolitikerna Heikki Patomäki, Carl Haglund och Maria Ohisalo om regeringens politik, och besöker Vasa och Korsholm, där sparåtgärderna slår hårt mot den kommunala servicen. Lars D. Eriksson skriver om tvångslagar och konfrontationer i sin kolumn, och den omstridde ekonomibloggaren Antti Ronkainen levererar en bastant essä om åtstramningspolitiken.

Personporträttet lyfter denna månad upp Hanna Sarkkinen, 27-årig riksdagdsledamot för Vänsterförbundet, som kräver en skarpare offentlig profil för partiet, och driver gröna frågor i parlamentet.

Vi tar också tag i flyktingsituationen i Europa och Finland, ger en rapport från bokmässan i Göteborg och presenterar recensioner av höstens teaterförställningar.

Tre frågor går till Socialdemokraternas Nina Fellman inför lagtingsvalet på Åland, och Anna-Maija Koskimies-Hellman, projektsekreterare för Vasa LittFest som går av stapeln i november.

Kolumnister denna månad är Janina Orlov, Lars D. Eriksson, Rainer Knapas, Nora Hämäläinen, Jonas Sjöstedt och Antonia Wulff.

I portfolion presenterar sig målaren Ilari Hautamäki.

 

Ny Tid 9/2015

ny tid 9/2015 pärmNy Tid 9/2015 är ute!

Temahelheterna för det nya numret är islamofobi och högerextremism, samt kinesisk kultur.

För vår temahelhet om kinesisk kultur har två reportrar gjort en djupdykning i Helsingfors festspels digra kinesiska program.

————-

 

Ny Tid 8/2015

 

pärm 8 2015 ulla donnerNy Tid 8/2015 är ute!

I det senaste numret av Ny Tid har vi temahelheter på utbildningspolitik och undervisning, samt Grekland och EU.

– Regeringens sparprogram slår hårt mot universiteten, och resultatet är att den högra utbildningen i Finland kommer att krympa i omfång, säger experter.
– Tumma inte på rätten till magistersexamen, säger studerande som Lilian Tikkanen talat med.
– Den finländska utbildningens ambassadör i världen, Pasi Sahlberg, säger att regeringen har svikit sina löften och svänger sig med magiska ord som ”digitalisering” för att skyla över sin totala visionslöshet om utbildningens framtid.
– Vi försöker också reda ut vad det betyder att grundskolan ska ”digitaliseras”.

– Alexis Tsipras hade aldrig någon chans att slingra sig ur trojkans åtstramningskrav, och hela processen med folkomröstningar och nya förhandlingar var endast ett spel för gallerinerna, skriver Petr Silaev som besökt Aten.
– Finländska högerpolitiker utnyttjar krisen i Grekland för att driva sin egen åtstramningspolitik i Finland. Trots att likheterna mellan den grekiska och den finländska offentliga ekonomin är snarast obefintliga varnar man för att ”Finland inte får bli ett nytt Grekland”, skriver Janne Wass.
– Thomas Wallgren tar avstamp i Greklandskrisen och visionerar fram Vägen till Klockrike.
– Den europeiska vänstern måste nu ha tålamod och samarbeta, Syriza hade inte någon chans att ensamma vända Europa på ända, skriver Markus Drake.

– Mångkulturalism är en halmdocka som rasisterna skapat. I stället för att ödsla energi på att försvara något som är ett obestridligt faktum, borde vi ta itu med rasisternas verkliga problem, islamofobin, skriver Janne Wass i veckans ledare.

– I månadens personporträtt träffar vi Anders Carlsson, ny professor för Teaterhögskolans svenska skådespelarutbildning, som vill kämpa för teaterns samhälleliga relevans.

Och mycket mycket mer…

Ny Tid 6-7

pärm 6-7Ny Tids stora sommarnummer med 104 sidor har som tema Millenniemålen och deras efterföljare, de så kallade post-2015-målen, som ska slås fast under 2015. Annika Sandlund tar tjuren vid hornen och tacklar genast i början kritiken mot millenniemålen i sin text Mätbar världsförbättring. Sonja Mäkelä har besökt Etiopien och skriver om hur landet har förbättrat sina skolor och strävar till utbildning för alla.  Christin Sandberg skriver ett långt reportage om mödrahälsan i Guatemala – mer specifikt om den oroväckande trenden med allt fler onödiga, dyra kejsarsnitt. Marcus Floman recenserar Matti Kääriäinens kritiska bok Kehitysavun kirous. Lilian Tikkanen har intervjuat åtta finländska experter om hur man ska gå vidare från de åtta ursprungliga millenniemålen. Janne Wass skriver om processen för att utforma de nya målen, och vilka lärdomar man dragit av millenniemålsarbetet. I sin essä skriver Frank Borg att vi för att verkligen kunna skapa en hållbar utveckling måste omvärdera hela vår syn på pengar, arbete och vad ett gott liv är. Lars Sund lyfter i sin stora kolumn fram frågan om teknologi och klimatförändringen. Och det här är bara de texter som finns på webben – mer om temat finns i papperstidningen.

Tre frågor går denna gång till Eva Biaudet, SFP:s riksdagsledamot, om att sitta i opposition. I papperstidningen kan du dessutom läsa tre frågor till jämställdhetskonsulten Malin Gustavsson, årets Kristinapristagare. Janne Wass funderar vidare kring oppositionen i sin ledare, och Wass har även intervjuat veteranpolitikern Erkki Tuomioja, som får uppgiften att analysera arbetar- och vänsterrörelsens historia och nuvarande svacka.

En av pärlorna i tidningen är Erik van Ooijens långa essä om antropocen, människan och framtiden. Läs den om du inte läser något annat i blaskan! I Lite samma banor funderar Lars Sund i sin långrecension av böcker om antropologi och människans utveckling. Matts Wickström har dessutom skrivit en ypperlig essä om multikulturalismens historia i Sverige, men den får du bara läsa i papperstidningen.

Ylva Larsdotter diskuterar hajpen kring Helsinki Lit, och frågar sig om det verkligen är så att det inte fanns några litterära samtal av klass i Finland före det evenemanget. Sara Rönnqvist har intervjuat Doris von Drathen, konstvetare, som säger att man bör känna konstnären för att känna konsten.

Och det behöver väl inte sägas – mycket mycket mer både på webben och i papperstidningen. Prenumerera!