Revolutionens konst i Kuba
Vart går Kuba? Henrietta Clayhills söker svaret i landets grafiska formgivning och affischkonst, där Che Guevara och revolutionära slagord fortfarande är populära motiv.
Vi fortsätter att bygga på vår dröm. Vi kommer att segra. Revolutionens framgångar – 52 år. Överallt längs vägarna ser man dem – skyltarna och väggmålningarna som ska hålla revolutionens fana högt bland kubanerna.
Visst är det fascinerande, som att stiga in i ett mausoleum där politiska ideal och slagord från 1970-talet har balsamerats tillsammans med anspråkslöshet i fråga om teknologi och välfärd. Bilar från 1950-talet som hålls ihop med järntråd och tejp, finurligt hopsnickrade verktyg av återanvända läskburkar. Che Guevara.
Det första som slår mig är mörkret. På Kuba firar man Earth Hour varje dag. Inga enorma neonskyltar, gatlyktorna står glest och lyser svagt. På Havannas gator tar man sig fram på känsla efter mörkrets inbrott. Kubanerna borde få pris för att de inte tär på jordens resurser.
Drömmen om Grekland
Världspolitiska skeenden har tid efter annan slussat greker i diasporan tillbaka till moderlandet, på gott och ont.
– Jag föddes i en grekisk familj i Uzbekistan i Sovjetunionen. Jag berättar det här för att du ska förstå varför jag kom hit och hur jag har uppfattat mänskorna här.
Inna Sarigiannidis sitter i sitt vardagsrum i Aten och serverar mig grekiskt kaffe och grekisk konfekt. Hennes historia representerar på sätt och viss historien om alla de greker som har fötts utanför det gamla Grekland. Förändringar i de politiska styrkeförhållandena i världen har i olika repriser kastat dem i famnen på moderlandet.
Sverige genom Arjas ögon
– När jag började rita Tuula och Seppo ville jag göra dom fräckt och uppkäftigt finska, tokfinska helt enkelt, säger serietecknaren Arja Kajermo som själv växte upp som finnjävel i 50-talets Sverige.
Nicaragua sviker kvinnorna
Nicaragua 30 år efter revolutionen. Sandinisternas kvinnokommitté står maktlös då rätten till abort spelas bort i maktspelet med den katolska kyrkan.
