Problemavfall
För några veckor sedan när de första blygsamma vårtecknen dök upp och det var dags att föra cyklarna till verkstan insåg jag att jag tillbringat största delen av vintern framför datorn, där jag avverkat projekt efter projekt – envist, systematiskt, maniskt, desperat, i synnerhet då datorfläkten ylat på i timmar så man nästan förlorat den sista kontakten med verkligheten sådan den en gång var: en kalender med tomma sidor, ett bankkonto med idel nollor, ett hushåll med obetalda räkningar, ett nu med ingen framtid.
Kråksång till ofullkomligheten
Egentligen hade jag tänkt ägna den här kvällen åt att skriva ut fakturor för översättningar, men eftersom redaktionssekreteraren vänligen råkade meddela mig att den här kolumnen gärna kunde anknyta till översättning, så bestämde jag mig för att låta faktureringen förbli morgondagens bekymmer. Samtidigt känns det lite fånigt att skriva om översättning, kanske för att det för mig varit något man gör för att livnära sig och inte något man tycker om särskilt mycket. Det har varit mer medel än ändamål i livet, och lite hjärngymnastik förstås även om det numera också funkar rätt bra med halvljusen på.
10 000 timmar
Läste häromdan att det krävs 10 000 timmar träning för att man ska bli bra på nåt. Medan döttrar och hästar skuttar omkring i manegen försöker jag räkna ut hur mycket 10 000 ridlektioner skulle kosta omräknat i antal tecken som är den enhet jag använder för att mäta min översättningskapacitet.
Eldfängt
Ser på en dokumentär om Einsatzkommando medan jag väntar på den eviga semestern. Har sett dessa bilder förut och tänker att man nog inte blir en bättre varelse av att se dem igen. Ändlösa rader av lik varvade med stockar, högar av kläder, mänskor som gör sin insats. Men sedan kommer en gammal snutt i färg filmad av en ung tysk soldat. Man ser en liten galge i vilken den unge soldatens gamla mjukisdjur dinglar medan ett par händer krafsar ihop ett litet bål under dem och tänder på. Kameran fokuserar på elden som dansande växer i styrka. Så småningom börjar vovvarna ryka, deras konstgjorda pälsar bubblar och smälter tills snarorna brinner av och de faller ner i elden tripp trapp trull. Undrar vad som gick åt den unge soldaten och vad det var han ville säga mig med sin korta stump. Eller visar han bara långfingret?
Utbildning för utbildningens skull
Härom veckan deltog jag i min första utbildningsresa som tjänsteman. Syftet var att gå igenom organisationens nya strategi och svetsa ihop oss till ett team där var och en kontinuerligt överträffar sig själv så att organisationen ska uppnå sitt mål och bli en stor organisation
