START
  • Om Ny Tid
  • Arkiv
  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Skriv i NyTid
  • ORÄTTVISAN OCH DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

    Människorätt handlar inte automatiskt om det godas kamp mot det onda, utan snarare om det lagligas kamp mot det olagliga eller kriminella, konstaterar Kerstin Kronvall i denna essä för Hans Ruin-tävlingen.

    Hennes ögon var svarta på ett särskilt sätt. Utan att tala med henne kunde man se att hon bar sorg. Hennes berättelse liknar den som många andra på många andra håll i världen har berättat. Hennes son är död. Hans kropp är stympad och ligger nu inslängd bland många andra nakna kroppar i en kylvagn. Den smärta och förnedring som han upplevde innan han dog är nästan omöjlig att föreställa sig. Hans mor kommer inte att få begrava sin son. Hon kommer inte att få veta vart kroppen förs, inte heller om den kommer att begravas eller brännas. Hon säger att hon trots allt är lugn nu när hon vet att han är död. Men aldrig hade hon trott att hon skulle leta efter sitt barn på bårhuset. Aldrig hade hon väntat sig att slutligen bli tvungen att klättra upp för en rank stege till en vagn där döda människor låg inslängda. Nu hade hon genomlevt också det. Hon hade balanserat och noga sett sig för innan hon tog nästa steg. Liken var så många att det inte fanns plats för hennes fötter. Hon hade varit tvungen att lyfta undan någons arm, en annans ben för att kunna se alla ansikten. Många av dem var sönderslagna till oigenkännlighet. Slutligen hade hon känt igen sin sons hand. När han var sex år hade han blivit i kläm i en dörr och brutit sitt vänstra ringfinger som för alltid hade deformerats. Hon hade gråtit. Tårar, snor och drägel hade runnit ned för hennes hals. Hon hade knappt förmått andas men till sin överraskning hade hon inte dött, inte ens svimmat.
    Läs mera

    RUMÄNIENS ZIGENARE HOPPAS PÅ EU

    Rumänien är ett land där man möts av livliga och pratsamma människor vart man än tar sig. Men allra livligast och mest högljudda är zigenarna. De är ofta lätta att känna igen, kvinnorna i sina traditionella granna, blommiga, långa kjolar och männen i sina fina kostymer och breda hattar. Denhär gruppen zigenare kallas Galos i Rumänien. Sedan finns det de som man känner igen därför att de är så eländiga. De har oerhört smutsiga, ofta trasiga kläder och ser både trötta och olyckliga ut. Många av dem tigger. Och så finns det mängder av zigenare i Rumänien som klär sig och uppför sig som vem som helst men kanske har litet mörkare ögon och vackrare näsor än de som inte är zigenare.

    Det finns också stora skillnader i levnadsförhållanden och livsstil mellan olika zigenargrupper. Det finns de som kan anses vara rika, de som lever någotsånär väl och sedan den absolut största gruppen, 85 procent, som lever i fattigdom.

    Läs mera

    RUMÄNIENS ZIGENARE HOPPAS PÅ EU

    Rumänien är ett land där man möts av livliga och pratsamma människor vart man än tar sig. Men allra livligast och mest högljudda är zigenarna. De är ofta lätta att känna igen, kvinnorna i sina traditionella granna, blommiga, långa kjolar och männen i sina fina kostymer och breda hattar. Denhär gruppen zigenare kallas Galos i Rumänien. Sedan finns det de som man känner igen därför att de är så eländiga. De har oerhört smutsiga, ofta trasiga kläder och ser både trötta och olyckliga ut. Många av dem tigger. Och så finns det mängder av zigenare i Rumänien som klär sig och uppför sig som vem som helst men kanske har litet mörkare ögon och vackrare näsor än de som inte är zigenare.

    Det finns också stora skillnader i levnadsförhållanden och livsstil mellan olika zigenargrupper. Det finns de som kan anses vara rika, de som lever någotsånär väl och sedan den absolut största gruppen, 85 procent, som lever i fattigdom.

    Läs mera

    BALKAN ÄR INTE SÅ ANNORLUNDA SOM MÅNGA VILL TRO

    I Västeuropa har det under 1900-talet uppstått en bild av Balkan som ett primitivt och barbariskt område. Forskaren Maria Todorova har blivit världskänd för sin analys av den bilden, som hon anser vara till stora delar grundlös. Kerstin Kronvall träffade henne.

    Nog är det egentligen rätt konstigt att de flesta människor i dag tänker endast på det forna Jugoslavien då de hör ordet Balkan. Det säger professor Maria Todorova, som i sin bok Imagining the Balkans har studerat hur begreppet Balkan har uppstått och hur man har använt det under olika tider. För mindre än tjugo år sedan användes Balkan för att beteckna alla andra länder i området utom just Jugoslavien.

    Läs mera