ORÄTTVISAN OCH DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
Människorätt handlar inte automatiskt om det godas kamp mot det onda, utan snarare om det lagligas kamp mot det olagliga eller kriminella, konstaterar Kerstin Kronvall i denna essä för Hans Ruin-tävlingen.
RUMÄNIENS ZIGENARE HOPPAS PÅ EU
Rumänien är ett land där man möts av livliga och pratsamma människor vart man än tar sig. Men allra livligast och mest högljudda är zigenarna. De är ofta lätta att känna igen, kvinnorna i sina traditionella granna, blommiga, långa kjolar och männen i sina fina kostymer och breda hattar. Denhär gruppen zigenare kallas Galos i Rumänien. Sedan finns det de som man känner igen därför att de är så eländiga. De har oerhört smutsiga, ofta trasiga kläder och ser både trötta och olyckliga ut. Många av dem tigger. Och så finns det mängder av zigenare i Rumänien som klär sig och uppför sig som vem som helst men kanske har litet mörkare ögon och vackrare näsor än de som inte är zigenare.
Det finns också stora skillnader i levnadsförhållanden och livsstil mellan olika zigenargrupper. Det finns de som kan anses vara rika, de som lever någotsånär väl och sedan den absolut största gruppen, 85 procent, som lever i fattigdom.
RUMÄNIENS ZIGENARE HOPPAS PÅ EU
Rumänien är ett land där man möts av livliga och pratsamma människor vart man än tar sig. Men allra livligast och mest högljudda är zigenarna. De är ofta lätta att känna igen, kvinnorna i sina traditionella granna, blommiga, långa kjolar och männen i sina fina kostymer och breda hattar. Denhär gruppen zigenare kallas Galos i Rumänien. Sedan finns det de som man känner igen därför att de är så eländiga. De har oerhört smutsiga, ofta trasiga kläder och ser både trötta och olyckliga ut. Många av dem tigger. Och så finns det mängder av zigenare i Rumänien som klär sig och uppför sig som vem som helst men kanske har litet mörkare ögon och vackrare näsor än de som inte är zigenare.
Det finns också stora skillnader i levnadsförhållanden och livsstil mellan olika zigenargrupper. Det finns de som kan anses vara rika, de som lever någotsånär väl och sedan den absolut största gruppen, 85 procent, som lever i fattigdom.
BALKAN ÄR INTE SÅ ANNORLUNDA SOM MÅNGA VILL TRO
I Västeuropa har det under 1900-talet uppstått en bild av Balkan som ett primitivt och barbariskt område. Forskaren Maria Todorova har blivit världskänd för sin analys av den bilden, som hon anser vara till stora delar grundlös. Kerstin Kronvall träffade henne.
Nog är det egentligen rätt konstigt att de flesta människor i dag tänker endast på det forna Jugoslavien då de hör ordet Balkan. Det säger professor Maria Todorova, som i sin bok Imagining the Balkans har studerat hur begreppet Balkan har uppstått och hur man har använt det under olika tider. För mindre än tjugo år sedan användes Balkan för att beteckna alla andra länder i området utom just Jugoslavien.
