Etikettarkiv: Lasse Garoff

Lugna vatten

Föreställningen Gå på vatten på Lilla Teatern, skriven och regisserad av veterandramaturgen Bengt Ahlfors, inleds med fyrtiofem minuter mjukteologiskt resonemang där den religiösa övertygelsen urvattnas för att ackomodera en sekulär världssyn. Nej, Jesus gick inte på vatten. Och det finns ingen orsak till att en vuxen människa skulle tro det, vare sig hon kandiderar till att bli biskop eller inte.  Fortsätt läsa Lugna vatten

Det mörknande huset

Teater Universums uppsättning av Måsen är i Åsa Salvesens regi en stark men spretig historia som präglas av formmässig obeslutsamhet. Händer det nu eller då, är det klassiskt eller experimenterande?

Skådespelarna gör gedigna insatser, men på grund av sina disparata spelstilar har de svårt att mötas. Föreställningen lyfter fram en mångfald av teman i texten utan att riktigt sammanföra dem till en meningsbärande helhet. Scenografin av Erik Salvesen bjuder på inspirerade ögonblick, men överlag är användningen av scenrummet ganska statisk och utan särskilda tyngdpunkter. Fortsätt läsa Det mörknande huset

En satsning på framtiden

När Amos Andersons konstmuseum bygger sitt nya museiutrymme i Glaspalatset är den stora frågan hur framtidens bildkonst kommer att se ut. Redan uttrycket ”bildkonst” är enligt museichef Kai Kartio lite missvisande. Redan nu är olika virtuella tekniker på frammarsch och vad de kommande årtiondenas konst består av kan man bara spekulera om.

Grundfrågan är att vi inte vet hur bildkonsten kommer att utvecklas. Just nu befinner vi oss i ett brytningsskede där olika virtuella tekniker utvecklas, och hela vårt sätt att betrakta verkligheten håller på att förändras, säger direktören för Amos Andersons konstmuseum Kai Kartio.

Tekniken utvecklas med stormsteg och konstnärerna är inte sena att utveckla sin verksamhet i en allt mer tvärkonstnärlig riktning. Traditionellt har bra museibyggnader tillhandahållit väggar där man kan hänga tavlor och välproportionerade salar där man kan placera skulpturer. Men när man ska förutspå behoven hos framtida konst så ställs man på ett väldigt konkret sätt inför något ovetbart.

Fortsätt läsa En satsning på framtiden

Mer än underhållning

Johan Storgård har varit chef för Svenska Teatern sedan 2002. Under ett drygt deceninum har han hunnit med en storrenovering av byggnaden, gjort ledningen mindre toppstyrd – och mött skarp kritik från teaterfältet, där vissa anser att han lett Svenska Teatern i en alltför kommersiell riktning. Det stämmer inte, säger Storgård. Musikalerna får synlighet men är en bråkdel av Svenska Teaterns repertoar, nyskriven dramatik utgör ungefär hälften av programutbudet. Teater är, och ska vara, mer än underhållning. Både på scenen och i samhället.

Teaterchef Johan Storgård läser ur fyra hopstansade pappersark.

– År 1946 spelade Svenska Teatern två musikaler. 1947 spelades två. Tre stycken 1948. 1949 två. 1950 två. 1951 två. 1952, bara en. Två stycken 1953.

Storgård läser vidare, produktionerna avlöser varandra i en stadig ström genom 1960- och 1970-talen. Från och med åttio- och nittiotalet sker en liten nedgång, men annars har Svenska Teatern spelat två eller tre musikaler per år sedan andra världskriget.

Fortsätt läsa Mer än underhållning

De starka fonderna och den glömda offentliga sektorn

Svenskfinland har lyckan att uppbackas av förmögna fonder, men det leder till att man inom kulturproduktionen kommit att lita på privata pengar alltför mycket. Konstforskaren Maria Hirvi-Ijäs efterlyser ett starkare engagemang i den offentliga kulturpolitiken, och en levande tvåspråkighet.

Det är vanligt att man i Finland utgår från att det ska finnas separata lösningar på svenska. Men det är inte kulturpolitik, utan språkpolitik, säger Maria Hirvi-Ijäs.

– I Svenskfinland undviker man tvåspråkighet för man tror att det leder till enspråkighet. Men det tror inte jag. En levande tvåspråkighet som riktlinje inom både kulturpolitik och språkpolitik skulle vara det bästa, säger Hirvi-Ijäs.

Fortsätt läsa De starka fonderna och den glömda offentliga sektorn