START
  • Om Ny Tid
  • Arkiv
  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Skriv i NyTid
  • SKATTESÄNKNINGARNA DRIVER HÖGINKOMSTTAGARNAS SAK

    Tilliten till skattesänkningarnas magiska styrka när det gäller att skapa välfärd har blivit en statsreligion i Finland. Diskussionen om alternativ till den förda samhällspolitiken har blivit lika sällsynt som den var i Sovjetunionen.

    Partierna, facket, arbetsgivarorganisationerna och de dominerande medierna har i hög grad varit eniga om att de betydande skattelättnader som genomförts efter depressionen haft en avgörande betydelse för den snabba tillväxten inom ekonomin och sysselsättningen.

    Läs mera

    NYLIBERALISMEN FÖR FINLAND TILLBAKA TILL DET FÖRFLUTNA

    I den politiska elitens och de dominerande mediernas berättelser skildras utvecklingen i Finland efter den stora depressionen i början av 1990-talet som en framgång utan like. Detta är dock enbart en illusion.

    Trots den snabba ekonomiska tillväxten framstår resultaten av politiken efter depressionen i ljuset av många mätare snarare som underutveckling än som samhälleliga framsteg, hävdar Heikki Patomäki, professor i internationell politik vid Helsingfors universitet, i sin i höstas utkomna bok Uusliberalismi Suomessa (Nyliberalismen i Finland).
    Läs mera

    HUSHÅLLSAVDRAGET STÖDER DE RIKASTE

    Med skattemedel subventionerade pigor och drängar – är det god sysselsättningspolitik eller vederlagsfritt socialt stöd till dem som har de största inkomsterna?

    Knappast har någon annan reform som syftat till att minska arbetslösheten fått ett så entusiastiskt mottagande som det skatteavdrag för hushållsarbete som togs i bruk år 2000. I de första förhandsbedömningarna påstod man att det på kort tid skulle ha skapat tiotusentals nya arbetsplatser.Den första undersökningen som kartlade effekterna av avdraget bedömde att det tack vare hushållsstödet skulle ha uppstått 2 800 nya arbetsplatser år 2003.
    Uppfattningen om hushållsavdraget som en sysselsättningspolitisk undermedicin har dock inte försvagats trots att de verkliga effekterna blivit så små.
    Läs mera

    PIGSAMHÄLLET PÅ FRAMMARSCH

    Sällan har en arbetsmarknadsreform fått ett lika entusiastiskt och okritiskt mottagande som avdraget för hushållsarbete. Rykten om reformens positiva effekter spred sig som en löpeld även över landets gränser. DN rapporterade i november 2004 att hushållsavdraget i Finland på kort tid hade skapat nästan 100 000 nya arbetsplatser.

    En undersökning från i våras tog dock även reformens ivrigaste anhängare litet närmare jorden. Det visade sig att hushållsavdraget hade skapat mindre än 1000 nya jobb inom hushålls- och vårdbranschen. Inom byggbranschen var resultatet ännu futtigare.

    Redan år 2003 förlorade staten 91 miljoner euro i skatteintäkter på grund av hushållsavdraget. Detta innebär att mindre än 1000 nya jobb med låg produktivitet hade kostat cirka 100 000 euro per styck.

    Läs mera