Nukak Makú – ett urfolk i farozonen
Så sent som 1988 fick Colombia och omvärlden reda på Nukak Makú-folkets existens. Kontakten med utomstående blev snabbt förödande för den lilla stammen av jägare och samlare som lever i Amazonas. Hälften av medlemmarna dog till följd av vanliga sjukdomar som de inte har något skydd mot. I dag bor uppemot hälften av de 600 återstående nukakindianerna inte längre i djungeln. De har blivit bortkörda av väpnade grupper och drogkarteller, berättar Laura de Luis, pressansvarig på Survival International som arbetar med Nukak Makú-folket i Colombia.
– Många nukakindianer har tvingats slå sig ner i utkanten av städerna, där de lever under hemska förhållanden. De som fortfarande lever i djungeln får allt svårare att röra sig fritt eftersom gerillan odlar kokablad på deras territorier.
Nyligen attackerade Farcgerillan en läkarbrigad som var på väg att bistå Nukak Makú-folket. Gerillasoldaterna stal mediciner, läkarutrustning och en ambulansbåt som skulle användas av indianerna.
Flera gånger har karavaner av utmärglade nukakkvinnor och -barn nått byar eller städer efter att ha flytt från sina områden. Många talar ingen spanska alls och förstår inte varför beväpnade män kör bort dem. Vid flera tillfällen har kvinnor utsatts för våldtäkter. Det har även hänt att nukakindianer har tvingats eller lurats att hjälpa kokainfabrikörer. Som betalning har de fått läsk och kakor.
Med så få medlemmar kvar löper Nukak Makú-folket stor risk att försvinna, både kulturellt och fysiskt. Survival International kräver att Colombias regering agerar.
– Regeringen måste se till att urfolkens rättigheter respekteras i enlighet med internationella avtal. Deras territorier måste skyddas och de får inte bli föremål för det vi kallar ”utveckling” utan deras samtycke, menar de Luis.
Martin Garat
Urfolken kämpar för sin överlevnad i Colombia
Hela trettiofem av Colombias urfolk hotas av utplåning. Därför driver landets indianorganisationer nu en kampanj tillsammans med FN:s flyktingkommissionär för att skydda urfolken.
Barbarernas bilder
– Ät guld, ät guld!, omättlige kristne. Repliken hör till en av Theodor de Brys målningar med motiv från det då nyupptäckta Amerika. På tavlan i fråga häller halvnakna indianer smält guld i munnarna på tillfångatagna spanska conquistadorer medan de dräpande orden uttalas.
Filmregissören som blev politiker
– Den ekonomiska krisen fick mig att gå ut på gatorna för att filma. Jag kände att det var viktigt att dokumentera och förklara svälten i ett rikt land som Argentina, säger filmregissören Fernando ”Pino” Solanas.
Argentinas store dokumentärfilmare Fernando ”Pino” Solanas överraskade i parlamentsvalet i slutet av juni då han fick näst flest röster i huvudstaden Buenos Aires. Pino Solanas blev ett stort internationellt namn på 60-talet med sin episka dokumentär La Hora de los Hornos (Smältugnarnas timme), där han anklagade västvärlden för att begå rovdrift på Latinamerika. Under de senaste åren har han gjort en serie dokumentärer om det samtida Argentina. Serien är en grym uppgörelse med vad han kallar ”plundring” av ett land. – Den ekonomiska krisen 2001-02 fick mig att gå ut på gatorna för att filma. Jag kände att det var viktigt att dokumentera och förklara svälten och undernäringen i ett rikt land som Argentina. Inte minst för de yngre generationerna var det viktigt att förstå varför landet hade kollapsat och 60 procent av befolkningen plötsligt hade hamnat under fattigdomsstrecket, berättar Pino Solanas på ett café nära sin kommande arbetsplats, den väldiga kongressbyggnaden.
Kan slummen byggas bort?
Buenos Aires kåkstäder växer snabbt. Sju procent av befolkningen lever i dag i misär i en av Latinamerikas rikaste städer. Ingen vill att kåkstäderna ska finnas, men hur ska de försvinna?
Kåkstäderna finns inte med på kartor över Buenos Aires. Slumkvarteren tycks vara stora ödetomter intill järnvägsspåren eller flodbädden, eller kan till och med misstas för att vara grönområden. Förr kallades de Villas miserias, Miserabla områden. I dag används den mer politiskt korrekta termen Villas de emergencia, Områden i nöd. Kåkstäderna har sällan några namn, bara en siffra: Villa 6, Villa 20. Ibland har det vuxit ihop och bildat sifferkombinationer: Villa 21-24, Villa 1-11-14.
