ANDRA SIDOR AV EN SKOLA
På min gamla skolas vägnar kände jag mig smått kränkt av Peter Lodenius´ kolumn i Ny Tid 6/07, sekunderad av P-E Lönnfors´ nidvers. Det gällde affären Roger Broo och några av hans forna skolkamrater, i och för sig ett läckert ämne i samband med turbulensen kring ÅA:s förvaltning.
Men skolan i fråga framstår i Ny Tids tappning som en speciell härd för sfp- och fondsvenskfinlandssvenska maktutövare. Visst har de aktuella herrarna en bakgrund som Classicum-elever, men det har också (och jag ber om ursäkt om minnet sviker mig här på någon punkt) t.ex. i samma nummer händelsevis nämnda Allan Rosasoch Christer Bruun, och personer som ABL-redaktören Jan-Erik Wiik, författarenHenrik Jansson, barnmedicinprofessorn Lennart von Wendt och HangöstadsdirektörenTom Axberg – alla kända för annat än kopplingar till sfp-etablissemanget. Kanske det helt enkelt handlar om en skola med ett starkt och tolerant bildningsideal i en fruktbar omgivning och, drar jag mig till minnes, aktiva konventstraditioner och skolungdomspolitik. Det ligger något av “surt sa räven”, med helsingfors-knutpatriotisk underton, över Ny Tid-skribenternas antydningar, föga värdiga en tidning med annars så globala perspektiv.
RYSNINGAR I SOLEN
1.
Det är inte en solbadare som ligger en bit upp på playan på södra Teneriffa medan folk flanerar förbi i vattenbrynet – det är en drunknad afrikan som packas in i en bodybag av en funktionär med gummihandskar. En orange signalkon har placerats en bit ifrån i sanden. Bilden finns på första sidan av Tenerife News som utkommer varannan vecka. Enligt artikeln drunknade mannen 150 meter utanför stranden. Han var en av de uppskattningsvis 1000 personer som bara i år har omkommit i försök att i överfulla små båtar ta sig över till öarna från afrikanska Mauretanien. Många lyckas ändå bättre: över 1000 mestadels unga män har klarat överfarten under årets två första månader. Mångfalt flere väntar på att ha råd – det lär kosta från 800-5000 euro per person. Mottagningscentra på Teneriffa är så fulla att flyktningar nu börjat flygas vidare till spanska fastlandet, där chanserna till ett nytt liv inom EU lär vara bättre.
De afrikaner jag ser i gatubilden i Puerto de la Cruz på nordvästra sidan av ön ser förhållandevis välmående ut, och här finns både män, kvinnor och barn. De vuxna sysslar med försäljning utan att alls se ut att be om ursäkt för sig själva, barnen är vrålsöta och kvinnorna bär stolt upp sina imponerande granna dräkter – låter det kliché?
