Det här är Sydafrika ett tiotal år efter självständigheten: knappa 80 procent svarta, elva procent färgade och 10 % vita – samma siffror som förut. Om man är politiskt korrekt heter det att färgen inte längre spelar någon roll, men i verkligheten betyder den mycket. Här gör Annu Kekäläinen nedslag i tre olika sydafrikanska miljöer.

Apartheids fysiska och psykiska geografier är fortfarande livskraftiga i Sydafrika. Människor existerar i olika tid och rum trots att de lever tätt inpå varandra, i en demokrati, detta den kristna tideräkningens år 2005, då också de globala pengarnas nyare geografi sprider ut sig, de få rika svarta har flyttat in i lummiga, traditionellt vita, förstäder. I dessa områdens (privat)skolor växer en ny regnbågsfärgad medelklass upp.

Läs mera