Nationell teater i Budapest
Jag har en förmåga att dela upp människor i ”vi” och ”dom”, så fungerar mitt medvetande – med någon sorts ryggmärgsreflex. Det kan gälla alltifrån politisk hemvist, etnisk härkomst eller religiös tillhörighet. Jag måste stanna upp och tänka – se relationen från ”den andres” håll – för att inse att förenklingarna inte fungerar. I mitt fall landar jag alltid i att ”vi” och ”dom” har det mesta gemensamt och att distinktionen i grunden inte låter sig göras.
Koncentrerat språkarbete
Gurli Lindén skriver avskalat, nästan aforistiskt, om de stora perspektiven.
Gurli Lindéns Ordsegel är en väl sammanhållen diktsamling där dikterna är korta formmässigt slipade smycken. Det är vackert, klart och glänsande – och ibland undanglidande eller avskalat in till det kryptiska. Dikterna befinner sig i en gränszon mellan aforistiska visdomar och det mystiska. Mellan vackra visdomsord som ”Endast där hjärtat slår / kan dörren öppnas” och mystiken i rader som: ”Skogen vitnar / i frosten // det finns ingen / tid att vänta // ett svart ljus / med vit låga i fönstret”.
Ett varmt liv
Henrik Janssons diktsamling Brev till min K är en lägesrapport från en verklighet där föraktet för svaghet är stålhårt, skriver Peter Björkman.
Henrik Janssons nya diktsamling består av resonerande centrallyriskt självutlämnande texter om kärlek, politik, religion, åldrande/död och relationen till föräldrarna. ”Om nätterna tänker jag på / oförmågan att tala med min mamma / på pensionsutdraget som säger / att jag när det blir dags / ska ligga på fyrahundra / och på mitt periodvis så darriga psyke”.
Livet in på skelettet
Poesin i Gösta Ågrens nya diktsamling formar sig till en stark besvärjelse.
I de fallna Utøyaungdomarnas namn
Sociologen och civilisationskritikern Zygmunt Bauman blev intervjuad i DN häromdagen (23/8). Den 86-årige Bauman talade inför en ungdomlig publik på Södra teatern i Stockholm och efter föredraget intervjuade Maciej Zaremba honom. Det Bauman säger i intervjun är att politiken är maktlös mot finansmarknaden, handeln, smugglingen av människor, narkotika och vapen samt mot terrorismen. Han menar att det just nu inte finns politiska medel att hindra och stävja dessa skadliga eller potentiellt skadliga företeelser och att det är dagens ungas uppgift att skapa dessa politiska medel på ett globalt plan, nu när den nationella politiken står maktlös. Bauman ger ett historiskt perspektiv och ser likheter med situationen under den tidiga kapitalismen för 250 år sedan. Då tog det hundra år av reformer för att tämja kapitalismen och uppnå en relativ trygghet för medborgarna. Läs mera
