Absurda anklagelser
Det hör till god ton att en författare inte börjar debattera de recensioner han eller hon får. Men i Anders Björnssons recension av min bok om de kristna i Mellanöstern (Ny Tid 50–52/2011) framförs så absurda anklagelser att jag måste få komma med ett genmäle.
Boken sägs ha en ”anti-islamisk grundton”. Det här var väntat. Alla – inklusive många muslimer – som kritiserar bristerna inom den reellt existerande islam brukar bli anklagade för att vara anti-islamska. Precis som man förr anklagades för att vara anti-sovjetisk om man menade att det fanns brister i den reellt existerande socialismen.
ATOS OCH DE JUDISKA FLYKTINGARNA
Under trettio- och fyrtiotalen gjorde författaren, filosofen, politikern och chefredaktören Atos Wirtanen sig känd som en orädd antinazist och var aktiv inom fredsoppositionen, skriver Svante Lundgren i sin artikel om Atos kamp för de judiska flyktingarna i Finland 1938-44.
Atos var Ny Tids första chefredaktör, han var också typograf, författare, politiker och filosof. En fritänkare och rabulist, en demokratisk socialist och kämpande humanist. En levande människa som ofta kom i konflikt med andra, men som hyllades och respekterades av folk i alla läger. ”Det är räknade marxistiska rabulister som en borgerlig skribent kunnat omfatta med en sådan respektfull tillgivenhet som Atos Wirtanen”, skrevBenedict Zilliacus i en nekrolog i Hufvudstadsbladet.
POSTMODERN JUDENDOM
Genom den judiska historien har det varit relevant att fråga sig vem som är jude. I dagens postmoderna samhälle är det däremot alltmer viktigt att också fråga på vilket sätt någon är jude. Eller som det heter på engelska: inte bara ”Who is a Jew?” utan också ”How do you Jew?” Den som vet mer än de flesta om detta är Lars Dencik, svensk jude och professor i socialpsykologi vid Roskilde Universitetscenter i Danmark.
Dencik har i sin forskning intresserat sig för många olika frågor, bl.a. har utformande och förändring av identiteter varit föremål för hans intresse. Minoriteter lever i ett spänningsfält mellan en förpliktelse att bevara sin identitet och trycket från det omgivande samhället, särskilt majoritetskulturen, att anpassa sig till den. Då det samtidigt sker stora – för att inte säga dramatiska – samhälleliga och kulturella förändringar uppstår verkligt intressanta processer. Judarna i Europa är en grupp som påverkas starkt av dessa mekanismen. å ena sidan handlar det om en minoritet med stark gruppkänsla och med en lång tradition, å andra sidan har judarna i modern tid ofta varit de första att omfatta nya idéer och strömningar (tänk t.ex. på deras roll inom socialismen och psykoanalysen).
