GUIDEBOK FÖR ERFARNA TALLINRESENÄRER
Eller så inte. Åtminstone vill Anders Mård få oss att se staden ur ett lite vidare perspektiv med sin reportagebok om Tallinn, gjord enligt samma modell som de tidigare böckerna om Viborg och S:t Petersburg (i samarbete med Magnus Londen och Milena Parland).
OM SALT OCH SKROCK
I Ny Tid nr 18/06 skriver Joel Backström om seden att inte låta saltkaret gå direkt ur hand i hand och slår fast att detta är ett exempel på vidskepelse, alltså självbedrägeri.
Det är sant att det bakom seden inte ligger någon mytologisk förklaring i stil med historien om skeppet Nagelfar som förklarar islänningarnas ituklippta naglar. Däremot stämmer det inte att det leder till ”olycka” att låta saltkaret gå ur hand i hand – åtminstone har jag fått lära mig att det leder till något mycket mera konkret: att man börjar gräla.
ISRAELISKA MILITÄRER SOM FÅTT NOG
En refusniks bekännelser
Som barn lärde han sig att araberna inte är att lita på och att de inte förstår något annat språk än våldets. Idag tar han avstånd från Israels hårda politik gentemot palestinierna och har blivit en
”refusnik”, en militär som vägrar tjänstgöra i de ockuperade territorierna. ”Jag begick och bevittnade handlingar som jag skäms över att komma ihåg”, säger Assaf Oron i ett öppet brev till världen.
Allt flera israeliska officerare och soldater vägrar nu tjänstgöra i ”Territorierna”, alltså på ockuperad palestinsk mark. I hemlandet tiger man helst ihjäl dem, eller så utsätts de för hård kritik. När den amerikanska judiska tidskriften Tikkun i sitt senaste nummer publicerade en annons som uppmanade till solidaritet med dessa ”refusniks” utlöste det ett ramaskri bland amerikanska judar.
AKTIVISMEN BEHÖVS MER ÄN NÅGONSIN
Det finns många andra än statsminister Paavo Lipponen som sätter likhetstecken mellan ”aktivister” och ”terrorister”. Sedan terrorattackerna mot USA och den därpåföljande pro-amerikanska vågen har många deklarerat att antiglobaliseringsrörelsen nu är död. Det är den inte,
den behövs mer än någonsin, hävdar författaren Naomi Klein.
Festsalen i Gamla Studenthuset rymmer kring 500 personer, om ett hundratal av dem nöjer sig med ståplats. När författaren, journalisten Naomi Klein (känd för boken No Logo) deltog i en tillställning arrangerad av Ya Basta och Attac-gruppen vid HU var salen full av ungdomar (med undantag för några Ny Tid-läsare var medelåldern klart under 30).
G8-GENUA
G8-ledarna är mera intresserade av att ta nya initiativ än av att implementera gamla beslut. Det konstaterar Sir Nicholas Bayne i ett första utkast till Intryck från toppmötet i Genua, som man kan hitta på G8 Information Centres hemsida. (Infocentret och dess G8-forskningsgrupp verkar inom ramen för universitetet i Toronto och har till uppgift att vara ”världens främsta oberoende källa för information, analys och forskning om institutioner, frågeställningar och medlemmar i G7/G8″.)”G8-ledarna fäste uppmärksamhet vid nya initiativ, i Afrika och i fråga om smittosamma sjukdomar, och ignorerade det imponerande arbete, som har gjorts på deras uppmaning, i fråga om IT och förnybara energikällor. Allt för ofta tenderar ledarna att lansera initiativ på basen av allmänna löften och ge uppmaningar till andra, utan att förbinda sig att ge resurser eller fatta konkreta politiska beslut, t.ex. i fråga om handelshinder. Detta leder till att toppmötet fått berättigad kritik från seriösa medborgarorganisationer”, påpekar Bayne.
