När kärnkraftens oheliga allianser glimmar till
Hur djupt blir då icke mörkret om också en av våra mest kunniga och sympatiska ministrar är insyltad i den oheliga alliansen mellan myndigheter och kärnkraftsindustri? Den frågan ställer Thomas Rosenberg.
I höstas väckte det en hel del uppståndelse att miljöminister Paula Lehtomäki (Centern) eventuellt hade gjort sig skyldig till brott mot insiderreglerna i samband med köp av aktier i gruvbolaget Talvivaara. Anklagelsen gick ut på att hon i egenskap av minister fått tillgång till hemlig information om bolagets planer och utnyttjat den kunskapen för köp av en stor mängd aktier i bolaget. (Eller snarare hennes man och övriga familj – med det är ur moralisk synvinkel givetvis en pipa snus.)
Förtruppernas förtrupp
Till skillnad från 70-talets taistoiter ångrar 60-talets radikala ingenting.Ingenjörer är konservativa. Humanister och samhällsvetare radikala. En irriterande seglivad shablonbild, eller hur? Men inte alltid sann. Det visar t.ex. fenomenet ORD, en radikal tidskrift som började utges av ett gäng teknologer vid Tekniska högskolan i Otnäs i slutet av 1960-talet, och som utkom i nästan tio år framöver. Nyligen utkom ett jubileumsnummer, exakt 40 år efter det första. Ett gäng grånade ingenjörer och arkitekter som ser tillbaka.
Om fondherrar, partilakejer och blinda fläckar
”Zur Judenfrage”
Randanmärkningar till ett filosemitiskt livsprojekt.
ANTECKNINGAR FRÅN RAIVOLA
Det var krismöte på den nedläggningshotade kvartersskolan härom kvällen. Det kunde i och för sig ha utspelats var som helst i vårt land, eftersom småskolorna är hårt trängda i dag. Kommunerna har redan från tidigare sparat in på bara benen – och nu hotar dessutom eftis och förskola att definitivt spränga kommunernas skolbudgeter. Det goda blir, än en gång, det bästas fiende.
Nu gällde det kvartersskolan i Valkom, den säregna satelliten till Lovisa, med hamn, starkt tvåspråkig befolkning och stolta arbetartraditioner. Skolan har verkat i över 80 år, och länge utgjort grundbulten i det svenska Valkom – också för alltfler finska familjer.
Den mångåriga och bittra kampen om skolans existens har nämligen också en fascinerande språklig aspekt. å ena sidan har det länge varit inte bara tvåspråkiga utan också många helt finskspråkiga familjer som för sina barn valt den hemtrevliga tvålärarskolan, och därför gått i bräschen för kampen, å andra sidan har det i stadens ledning länge funnits en stark, huvudsakligen finsk opinion som inte försuttit ett tillfälle att klämma åt skolan, detta irriterande uttryck för det man upplever som kvarblivna svenska privilegier.
