Vårt gröna Europa
I början av maj deltog Thomas Wallgren i Corporate Europe Observatorys konferens i Bryssel. Detta är det anförande han höll där.
Vänner, i dag säger folket i Frankrike och Grekland nej till den attack mot välfärdsstaten och den obscena nya balans mellan privat profit och offentlig risk som är kärnan i Europeiska unionens svar på finanskrisen. Den här dagen markerar slutet på folkets förtroende för EU:s nuvarande marknadsfundamentalistiska projekt.
Längtan efter sammanhang
Om det vill sig väl startar Sannfinländarnas segertåg i Finland en rörelse med ett ekosolidariskt och småskaligt samhälle som ideal, skriver Thomas Wallgren. Bilden är från Sannfinländarnas valvaka. Foto: Sebastian Lindberg
Ett allmänt underskott på begriplighet och sammanhang är den viktigaste anledningen till Sannfinländarnas genombrott, skriver Thomas Wallgren (SDP) i en kommentar till valresultatet. Bakom populismen hittar han embryon till politiska svar på utmaningar som rödgröna rörelser haft svårt att hantera.
Jag var 14 år gammal när Romklubben år 1972 gav ut Tillväxtens gränser. Det industriella tillväxtsamhället har kommit till vägs ände, sägs det i rapporten. För att undvika en global miljökatastrof behöver vi enligt rapporten en kursändring.
Många framstående tänkare hade redan tidigare slagit in på samma väg som Romklubben. I Norden hade de norska ekofilosoferna och stjärnan inom 1900-talsfilosofin i Finland, Georg Henrik von Wright, varnat för de faror som strävandena efter kontinuerlig tillväxt för med sig. Men det var först på 1970-talet som tillväxtens gränser slog igenom som ett övergripande tema. Jag räknar mej själv till den första generationen som fullt ut exponerats för tillväxtdrömmens omöjlighet. Uppgiften för min generation har varit och är att på ett solidariskt sätt minska samhällets energiförbrukning och materiella svinn. Samtidigt hjälper vi oss själva att leva ett mer betydelsefullt liv.
Medborgarvittne i Honduras
Filosofen och medborgaraktivisten Thomas Wallgren har varit som medborgarvittne i Honduras, där läget är oroligt sedan militärkuppen den 28 juni, då president Manuel Zelaya arresterades av soldater och sändes i exil. Zelaya har väckt kritik för att han vänt sig mot vänster och allierat sig med Venezuelas president Hugo Chávez. Han avsattes efter att han försökt driva igenom en folkomröstning om en grundlagsförändring som skulle möjliggöra omval av presidenten. Kuppen har fördömts internationellt. Vi publicerar här några utdrag ur Wallgrens anteckningar från resan. NH
Medborgarvittne i Honduras
Tegucigalpa 29.7.
Han, Roger Abraham Soriano, 38 år, “maestro, occupacion medio,” träffas av tre kulor i huvudet. Han dör inte genast, han dör följande dag. Hans brott? Han deltog i en fredlig blockad av norra utfarten från Tegucigalpa torsdagen den 29 juli 2009. På lördagen bär familjen hans kropp till lärarfackets hus där vi har presskonferens. Familjen vill att han, Roger Abraham, inte skall dö ensam, förgäves. De vill att också vi, extranjeros, ser honom.
Koijärvi 30 år
Den feberheta vissheten att vi skriver historia. Den barnsliga öppenheten. Den stilla respekten. Gemenskapen som tog fram det bästa i oss. Vid dikesrenen, i skogsbacken var plötsligt alla dessa okända mina förtroliga vänner. Där glömde vi oss själva och älskade varandra och gav varandra kraft att älska.
LYSANDE SOCIALT VÄRLDSFORUM
Vi var ganska många, ca 40, från Finland som var med på Socialt världsforum (WSF: World Social Forum) i Nairobi. Markus Drake, som ibland kan vara nog så bra, hade krabbis, fick för mycket sol och kände sej utanför. Det kan jag väl förstå. Däremot förundrar jag mej lite över att Ny Tid ville trycka Drakes självcentrerade och cyniska dagboksanteckningar. (NT förra veckan.)Socialt världsforum i Nairobi var enligt min och mångas mening framförallt en jättelik politisk framgång och en enorm, inspirerande upplevelse för tiotusentals människor som deltar i samma kamp för fred, rättvisa och solidaritet och mot den nyliberala globaliseringen och de imperialistiska krigen. (Se också mina rapporter på: www.wallgren.cyberesco.fi )
Fredagen efter att WSF i Nairobi tagit slut deltog jag i den internationella WSF-komitténs möte. Kritiken mot forumet hade under de föregående dagarna varit hård och delvis befogad och kritiken fortsatte under den internationella kommitténs utvärdering.
