Alla inlägg av Ny Tid

Ny Tid 6-7/2017

4 Ledare

6 Debatt

8 En anarkistisk anda
Trygve Söderling diskuterar politik och litteratur, bokmässan och framtiden med Vilhelmina Öhman.

11 Tre frågor
till Nayab Ikram. Vilhelmina Öhman.

11 Tema: Utopi
I sommarens dubbelnummer utforskar Ny Tid samtiden och framtiden med med visioner och reflektioner av Kai Simons, Jan Otto Andersson, Per-Erik Lönnfors, Nora Hämäläinen, Janne Wass, Birgitta Boucht, Tarja Halonen, Mari Lindman, Henrika Ringbom, Rita Paqvalén, Lilian Tikkanen, Otso Harju, Jonas Sjöstedt, Tina Nyfors, Lars Sund, Edith Keto och Arvi Särkelä.

58 Sommarläsning
Ny Tid publicerar två kapitel ur Joakim Groths roman Tre Bröder som utkommer på Förlaget i höst.

66 Portfolio
Fotografier ur Helsingfors stads konstmuseums arkiv.

72 Högsäsong för människosmuggling
Italien ämnar stänga gränsen mot Medelhavet, vilket försätter migranter i det kaotiska Libyen i ett desperat läge. Christin Sandberg.

74 Zimbabwes nya författargeneration
Petina Gappah diskuterar Zimbabwes litteratur och politik med Mai Palmberg.

77 Renovräkningar
Stambyten används som förevändning för kraftiga hyreshöjningar i Sveriges sextiotalsbostäder. Valter Sandell.

80 Det sista tabut
Vad säger vår fascination för människoätande om oss? frågar Erik van Ooijen.

86 Litteratur
Ny Tid recenserar verken Ett barns memoarer, Ömhetsmarker, Sekvenser mot Omega, och Corian.

94 Film
Mathilda Larsson recenserar dokumentärfilmen War/Peace och dramat The Distinguished Citizen.

98 Brun Tid
Serie av Lasse Garoff.

97 Bardot om Bardot
Vilhelmina Öhman recenserar Blaue Fraus tvärkonstnärliga performans  Object.

99 Sista ordet
Kolumnist: Pontus Kyander.

Ny Tid och Klubb Tigern intar Åboland!

Den kulturradikala föreningen Tigern och tidskriften Ny Tid kommer med sin litteratur- och musikturné till Åboland i slutet av veckan! Klubb Tigern ordnas i Åbo 25.5, Pargas 26.5 och Dalsbruk 27.5. På scenen står en hel rad författare och litteraturpersonligheter från Åboland: Ylva Perera, Marcus Prest, Zinaida Lindén, Henrika Ringbom, Leif Lindgren och Clara Puranen. Litteratursamtalen avsultas med musik av Marty the Random Guy, eller Martin Laine.

Med Klubb Tigern lyfter vi ut litteratursamtalet i caféer och barer, där publiken har möjlighet att njuta av ett glas vin, en kopp kaffe och en bit paj medan de lyssnar och deltar aktivt i samtalet. Vi vill bjuda på en helhetsupplevelse av kultur, och lyfter gärna fram lokala artister som får avrunda tillställningen. I Åboland följer Pargasbördige Martin Laine med oss på alla tre orter, och bjuder på sin rootsiga bluesinspirerade musik.

Ny Tid och Tigern företog en likadan turné i Österbotten på hösten, där bland annat Peter Sandström, Ann-Luise Bertell och Ann-Helen Attianese deltog. Konceptet visade sig vara ytterst uppskattat, och på hösten hoppas vi kunna fortsätta till en annan del av Svenskfinland…

PROGRAM

To 25.5: ÅBO
YLVA PERERA & MARCUS PREST
Moderator: Ylva Larsdotter
MUSIK: MARTY THE RANDOM GUY
KL. 18.00 PÅ SKÄRGÅRDSBAREN

Fre 26.5: PARGAS
ZINAIDA LINDÉN & HENRIKA RINGBOM
Moderator: Lasse Garoff
MUSIK: MARTY THE RANDOM GUY
KL. 18.00 PÅ CAFÉ HALLONBLAD

Lö 27.5: DALSBRUK
CLARA PURANEN & LEIF LINDGREN (Tema: hembygdslitteratur)
Moderator: Janne Wass
MUSIK: MARTY THE RANDOM GUY
KL. 13.00 PÅ ROSALA HANDELSBOD

Tillställningarna räcker ca 2 timmar och vi uppbär ett frivilligt inträde på +/- 10 euro för att täcka en del av våra kostnader. Men tanken är att alla ska ha möjlighet att delta utan att behöva fundera på plånboken.

Arrangörer är Tigern rf och Ny Tid.

Mer info: https://www.facebook.com/events/1764376467225990

Säijälä och Wass ordförande för Kultti

Kultur-, opinions-, och vetenskapstidskrifternas förbund Kultti rf:s styrelse höll sitt konstituerande möte 11.5.2017. Till ny styrelseordförande valdes Juha Säijälä, och till viceordförande Janne Wass. Juha Säijälä är redaktionschef för tidskriften Kulttuurivihkot, och har tidigare suttit i Kulttis styrelse under en mandatperiod. Janne Wass är chefredaktör för tidskriften Ny Tid, och fortsätter i styrelsen för andra perioden i rad.

Ordförande Juha Säijälä uppger att åtminstone ekonomin kommer att bli en utmaning för Kultti under den nyss inledda styrelseperioden.
– Kulttis uppgift är att övertyga beslutsfattarna och den stora publiken om kulturtidskrifternas betydelse. Kultti bör kämpa för att kulturtidskrifternas finansiering tryggas, det vill säga att det inte görs några nedskärningar i kulturtidskriftsstödet i framtiden, utan snarare att det skulle höjas åtminstone i samma mån som kostnadsnivån har stigit. Också en nivåhöjning av stödet skulle naturligtvis vara på sin plats.

– Produktions-, post- och personalkostnaderna stiger, annonsintäkterna tryter och många tidskrifters upplagor sjunker, på Samma gång krävs allt högre nivå på innehållet i tidningarna för att de ska kunna konkurrera med gratismaterialet på internet. Här ligger också de små tidskrifternas största utmaning för framtiden: varifrån ska pengarna tas? funderar också viceordförande Janne Wass.

Vidare påminner Säijälä om att en av att en central roll för Kultti är att hjälpa kulturtidskrifterna att få mer synlighet.
– Kanske kunde man också fundera på vad Kulttis insats kunde vara i diskussionen kring mediernas trovärdighet och så kallad ”lögnmedia”. Det skulle vara viktigt att se till att man inte börjar misstänkliggöra allt det som avviker från de likriktade mainstreammedierna i jakten på lögnmedier.

Ordföranden säger att kultur-, opinions-, och vetenskapstidskrifternas fält är mycket mångsidigt. Det här är eniigt honom naturligtvis en utmaning för Kultti – hur ska organisationen kunna uppträda med en enhetlig röst som företrädare för en så blanda grupp?
– Många inträssen är ändå gemensamma, som till exempel behovet av finansiering, synlighet och marknadsföring. Gemensamt för alla är också den journalistiska etiken och kvaliteten, och med det menar jag nu inte bara medlemskapet i ONM. Kulttis tidningar tillför verkligen mycket till den samhälleliga diskussionen. Ofta skiljer sig ändå i dag diskussionsämnena i kultur- och opinionstidskrifterna avsevärt från dem som syns i mainstreammedia. Endast i marginalen kan det uppstå något nytt, och det här är något som bland annat Kulttis tidskrifter lyfter fram, konstaterar Säijälä.

Kultur-, opinions- och vetenskapstidskrifternas roll accentueras också enligt viceordförande Janne Wass i vår tids bedieomvälvning, då de stora dagstidningarna och mediehusen försöker konkurrera med sociala medier i snabbhet och klatschighet.
– Tidskrifterna erbjuder sina läsare långsamma och genomtänkta analyser och synvinklar på vår tids fenomen. Det här måste vi också bli bättre på att marknadsföra. Det finns en otrolig mängd exceptionellt högklassiga små tidskrifter i Finland, som en stor del av mediekonsumenterna inte ens vet om att existerar.

Wass är också orolig över kritikens ställning.
– När vi talar om kulturtidskrifter, är en annan stor fråga framtiden för frilanskritiker och kulturkritiken. På den svenskspråkiga sidan kan man redan tala om en kritikkris, då många lokaltidningar lagts ner och flera kulturredaktioner antingen har krympts eller stängts helt och hållet. I dag finns endast en handfull svenskspråkiga kulturkritiker som kan livnära sig själva på sitt yrke. Och här framhävs ytterligare kulturtidskrifternas roll.

– Som viceordförande för Kultti tänker jag också sträva till att förbättra förbundets svenskspråkiga information och verksamhet, säger Wass.

Text: Red
Foto: Noora Ojala & Otto Donner

Debatt: Regeringen stöder animalie- produktionen på bekostnad av djur och miljö

Finland är ett av världens allra rikaste länder. Trots det har regeringen beslutat att inte införa förbättringar för produktionsdjuren i den nya djurskyddslagstiftningen ifall de medför kostnader. I mars beslöt regeringen dessutom att minska de nuvarande utrymmeskraven för svingårdar, eftersom överproduktionen av svinkött orsakat ekonomiska svårigheter för svinuppfödarna.

Den färskaste Eurobarometern visar att 90 procent av finländarna vill se bättre välfärd för produktionsdjuren. Enligt FN bör konsumtionen av animalieprodukter kraftigt minskas för att stävja den globala uppvärmningen. En växtbaserad kost är dessutom hälsosam, medan ett för stort intag av animalieprodukter kan vara direkt skadligt för hälsan. Trots detta väljer regeringen att skydda animalieproduktionen i stället för djur, miljö och folkhälsa.

Animalieproduktionen orsakar stort lidande för produktionsdjuren och omfattande förstörelse av vår hemplanet. Dessa ytterst viktiga frågor hör till mänsklighetens största och mest brådskande utmaningar. I många länder har man tagit fasta på detta och gjort betydande förbättringar i djurskyddslagstiftningen samt minskat på konsumtionen av animalieprodukter. Finlands nuvarande regering tycks däremot vara ovillig att möta dessa utmaningar.

Johanna Wasström
Sibbo

Debatt: Höger och vänster

Begreppen höger och vänster stammar från den franska revolutionen. De som var för den gamla regimen satte sig till höger i nationalförsamlingen och de som var för liberalismen och konkurrenskapitalismen satte sig till vänster. Under 1800-talets första hälft fördes den politiska kampen mellan konservativa (höger) och liberaler (vänster). Sedan kom arbetarrörelsen med i bilden samtidigt som liberalerna fick igenom sina politiska och ekonomiska krav. Arbetarpartierna blev då vänster, och konservativa och liberaler blev borgerliga (höger). Efter 1917 och 1968 ägde så många samhälleliga och politiska förändringar rum att konservatismen och socialismen försvann ur parlamentet. Högern blev liberal och arbetarrörelsen socialliberal.

Med liberaler avses i dag människor som vill ha en borgerlig demokrati och finanskapitalism. De partier som i dag kallar sig vänster saknar ett alternativ till finanskapitalismen men är fortfarande för välfärdsstaten. De är alltså socialliberaler. Den moderna högerns och finanskapitalets man i Frankrike är Macron. Han är liberal och ifrågasätter inte finanskapitalsimen, som han tvärtom försvarar. Han välkomnas därför av börsen och den liberala tyska kanslern Angela Merkel. Hon talar inte om finanskapitalismen utan kallar den för social marknadsekonomi. Senkapitalismen är ruttnande kapitalism. Den måste komma för att ett revolutionärt uppsving skall kunna uppstå och lyckas. Före revolutionen kommer degenerationen. Det visste redan den ryske marxisten Georgij Plechanov för över 100 år sedan. Redan madam Pompadour insåg det, hon myntade nämligen de bevingade orden ”Efter oss syndafloden”.

Vi humanister vill inte reduceras till njutningslystna kunder och konsumenter. Eller som det heter i den gamla arbetarsången: Människovärdet vi fordra tillbaka.

Ulf Modin
Ekenäs