Alla inlägg av Ny Tid

Andimba Toivo Ya Toivo in memoriam

Herman Andimba Toivo Ya Toivo, en av förgrundsgestalterna i Namibias självständighetskamp, dog nyligen i Windhoek, 92 år gammal. Toivo Ya Toivo växte upp i Amboland i norra Namibia, vaktade i pojkåren boskap och gick i missionsskola för att småningom bli lärare, men blev efter en kort tid järnvägs- och gruvarbetare i Kapstaden. Sydafrika ockuperade Namibia 1915–1990, och införde där samma exploaterande rasförtryck som i det egna landet. Officiellt stod Namibia under Förenta Nationernas mandat med sikte på självständighet.

I Kapstaden anslöt sig Ya Toivo till den sydafrikanska befrielserörelsen ANC och var en av grundarna av den namibiska befrielserörelsen South-West Africa People’s Organisation (SWAPO). SWAPO drev först endast politisk opposition, som 1965 dock utvidgades till väpnad kamp. Verksamheten var i synnerhet förankrad i lokalsamhället i norra Namibia, där organisationen också hade kyrkornas stöd.

Efter att Toivo Ya Toivo smugglade ut en petition till FN som krävde Namibias självständighet deporterades han till Amboland och sattes i husarrest. Han fängslades 1967 för fortsatt motståndsverksamhet och dömdes tillsammans med 36 andra aktivister under sydafrikanska antiterrorismlagar till 20 års straff på fängelseön Robben Island. Tillsammans med Ya Toivo avtjänade också befrielsekämpar från ANC som Nelson Mandela och Walter Sisulu långa fängelsestraff.

1973 deklarerade Förenta Nationerna SWAPO som den enda legitima representanten för det namibiska folket. Många afrikanska länder, bland annat Tanzania, Zambia och Angola gav SWAPO politiskt och delvis militärt stöd. 1984 frigavs Ya Toivo, vilket han sägs ha motsatt sig eftersom så många politiska medfångar blev kvar på Robben Island. Efter en kort tid i Namibia anslöt han sig till SWAPO i exil i Zambia och Angola.

Internationell påtryckning, politisk opposition och väpnad kamp tvingade den sydafrikanska regeringen att förhandla. Stor betydelse hade deras militära motgångar i sydöstra Angola, där den angolanska armén med kubansk hjälp slog tillbaka sydafrikanska ockupationsstyrkor vid Cuito Cuanavale. Förhandlingarna resulterade i att den angolansk-namibiska gränsen fredades och de kubanska styrkorna drogs bort från Angola, och internationellt övervakade val arrangerades i Namibia hösten 1989. SWAPO vann valet med stor majoritet och Namibia förklarade sig självständigt den 21 mars 1990.

Innan valet återvände Toivo Ya Toivo och tusentals kamrater från exilen till Namibia. Han tjänade landet som riksdagsledamot och på flera olika ministerposter. Han främjade fredlig samlevnad mellan Namibias många olika folkgrupper och kulturer. Härvidlag har Namibia lyckats väl.

Ya Toivo avstod från aktiv politisk verksamhet år 2006. Härefter ägnade han sig åt förtroendeuppdrag samt åt familjen, hans amerikanskfödda fru och flera barn, både ”egna” och adopterade. Posthumt har han tilldelats hederstiteln Nationell Hjälte. Han jordfästes i Windhoek 24.6.2017.

Vi undertecknade arbetade, utsända av Finlands Fredskämpars Afrikakommitte, som läkare på det största namibiska flyktinglägret i Kwanza Sul, Angola åren 1980–1988. Vi hade där förmånen att träffa Toivo Ya Toivo och erfara hur hög respekt han åtnjöt bland de namibiska flyktingarna. Han var en vänlig och mycket tillmötesgående gentleman, men med knivskarpa politiska analyser.

Toivo Ya Toivo var en stor man, en sanningssägare. Han har bland annat sagt att utvecklingen och fördelningen av landets rikedomar mellan hela dess folk kommer att ta längre tid än befrielsekriget, men att där viljan finns hittas vägar. Namibia har lyckats väl med att upprätthålla freden, men den ekonomiska ojämlikheten bland invånarna är fortsatt mycket stor. Mänskor som Toivo Ya Toivo inger dock hopp inför framtiden.

Birgitta Lång, Merja Saarinen, Liisa Taskinen, Kirsti Paajanen och Hannu Paajanen

Ny Tid 8/2017

4 Ledare

9 Att debutera två gånger
Martina Moliis-Mellberg berättar om sin röst och sitt skrivande, och om mottagandet av debutboken A från 2015, som väckte stor uppmärksamhet då den utkom i Sverige i år. Vilhelmina Öhman.

13 Tre frågor
till Malin Kivelä. Tony Pohjolainen.

14 Tema: Film
I detta nummer gör Ny Tid en bred överblick över film, både inhemsk och utländsk, förr och nu, och både om att se och att göra film.

24 Medieöversikt
Kolumnist: Trygve Söderling.

40 Interrail är fortfarande kul!
Kolumnist: Jonas Sjöstedt.

41 Portfolio
Ny Tid publicerar fotografier av sin forna medarbetare Sherman Adams, som hade fyllt 80 år i år.

48 Tema: Pengar och samhället
I ett litet tema tar Ny Tid en titt på hur ekonomin påverkar samhälls- och människosynen, med texter om Finnfund och bistånd, en kättersk betraktelse, samt en kritik av handboken Anarkistisk bokföring.

54 Tiga och tala
Kolumnist: Hannele Mikaela Taivassalo.

56 Litteratur
Ylva Larsdotter intervjuar Hannah Lutz om debutboken Vildsvin. Ny Tid recenserar God Morgon av Susanne Ringell.

60 Vem vinner på artighet?
Kolumnist: Elis Karell.

62 Bilder och serier
Ny Tid recenserar serietidningarna Vad är egentligen fascism? och Spleenish, samt tre av årets finlandssvenska barnböcker.

70 Brun Tid
Serie av Lasse Garoff.

71 Sista ordet
Kolumnist: Arvi Särkelä.

Ny Tid 6-7/2017

4 Ledare

6 Debatt

8 En anarkistisk anda
Trygve Söderling diskuterar politik och litteratur, bokmässan och framtiden med Vilhelmina Öhman.

11 Tre frågor
till Nayab Ikram. Vilhelmina Öhman.

11 Tema: Utopi
I sommarens dubbelnummer utforskar Ny Tid samtiden och framtiden med med visioner och reflektioner av Kai Simons, Jan Otto Andersson, Per-Erik Lönnfors, Nora Hämäläinen, Janne Wass, Birgitta Boucht, Tarja Halonen, Mari Lindman, Henrika Ringbom, Rita Paqvalén, Lilian Tikkanen, Otso Harju, Jonas Sjöstedt, Tina Nyfors, Lars Sund, Edith Keto och Arvi Särkelä.

58 Sommarläsning
Ny Tid publicerar två kapitel ur Joakim Groths roman Tre Bröder som utkommer på Förlaget i höst.

66 Portfolio
Fotografier ur Helsingfors stads konstmuseums arkiv.

72 Högsäsong för människosmuggling
Italien ämnar stänga gränsen mot Medelhavet, vilket försätter migranter i det kaotiska Libyen i ett desperat läge. Christin Sandberg.

74 Zimbabwes nya författargeneration
Petina Gappah diskuterar Zimbabwes litteratur och politik med Mai Palmberg.

77 Renovräkningar
Stambyten används som förevändning för kraftiga hyreshöjningar i Sveriges sextiotalsbostäder. Valter Sandell.

80 Det sista tabut
Vad säger vår fascination för människoätande om oss? frågar Erik van Ooijen.

86 Litteratur
Ny Tid recenserar verken Ett barns memoarer, Ömhetsmarker, Sekvenser mot Omega, och Corian.

94 Film
Mathilda Larsson recenserar dokumentärfilmen War/Peace och dramat The Distinguished Citizen.

98 Brun Tid
Serie av Lasse Garoff.

97 Bardot om Bardot
Vilhelmina Öhman recenserar Blaue Fraus tvärkonstnärliga performans  Object.

99 Sista ordet
Kolumnist: Pontus Kyander.

Ny Tid och Klubb Tigern intar Åboland!

Den kulturradikala föreningen Tigern och tidskriften Ny Tid kommer med sin litteratur- och musikturné till Åboland i slutet av veckan! Klubb Tigern ordnas i Åbo 25.5, Pargas 26.5 och Dalsbruk 27.5. På scenen står en hel rad författare och litteraturpersonligheter från Åboland: Ylva Perera, Marcus Prest, Zinaida Lindén, Henrika Ringbom, Leif Lindgren och Clara Puranen. Litteratursamtalen avsultas med musik av Marty the Random Guy, eller Martin Laine.

Med Klubb Tigern lyfter vi ut litteratursamtalet i caféer och barer, där publiken har möjlighet att njuta av ett glas vin, en kopp kaffe och en bit paj medan de lyssnar och deltar aktivt i samtalet. Vi vill bjuda på en helhetsupplevelse av kultur, och lyfter gärna fram lokala artister som får avrunda tillställningen. I Åboland följer Pargasbördige Martin Laine med oss på alla tre orter, och bjuder på sin rootsiga bluesinspirerade musik.

Ny Tid och Tigern företog en likadan turné i Österbotten på hösten, där bland annat Peter Sandström, Ann-Luise Bertell och Ann-Helen Attianese deltog. Konceptet visade sig vara ytterst uppskattat, och på hösten hoppas vi kunna fortsätta till en annan del av Svenskfinland…

PROGRAM

To 25.5: ÅBO
YLVA PERERA & MARCUS PREST
Moderator: Ylva Larsdotter
MUSIK: MARTY THE RANDOM GUY
KL. 18.00 PÅ SKÄRGÅRDSBAREN

Fre 26.5: PARGAS
ZINAIDA LINDÉN & HENRIKA RINGBOM
Moderator: Lasse Garoff
MUSIK: MARTY THE RANDOM GUY
KL. 18.00 PÅ CAFÉ HALLONBLAD

Lö 27.5: DALSBRUK
CLARA PURANEN & LEIF LINDGREN (Tema: hembygdslitteratur)
Moderator: Janne Wass
MUSIK: MARTY THE RANDOM GUY
KL. 13.00 PÅ ROSALA HANDELSBOD

Tillställningarna räcker ca 2 timmar och vi uppbär ett frivilligt inträde på +/- 10 euro för att täcka en del av våra kostnader. Men tanken är att alla ska ha möjlighet att delta utan att behöva fundera på plånboken.

Arrangörer är Tigern rf och Ny Tid.

Mer info: https://www.facebook.com/events/1764376467225990

Säijälä och Wass ordförande för Kultti

Kultur-, opinions-, och vetenskapstidskrifternas förbund Kultti rf:s styrelse höll sitt konstituerande möte 11.5.2017. Till ny styrelseordförande valdes Juha Säijälä, och till viceordförande Janne Wass. Juha Säijälä är redaktionschef för tidskriften Kulttuurivihkot, och har tidigare suttit i Kulttis styrelse under en mandatperiod. Janne Wass är chefredaktör för tidskriften Ny Tid, och fortsätter i styrelsen för andra perioden i rad.

Ordförande Juha Säijälä uppger att åtminstone ekonomin kommer att bli en utmaning för Kultti under den nyss inledda styrelseperioden.
– Kulttis uppgift är att övertyga beslutsfattarna och den stora publiken om kulturtidskrifternas betydelse. Kultti bör kämpa för att kulturtidskrifternas finansiering tryggas, det vill säga att det inte görs några nedskärningar i kulturtidskriftsstödet i framtiden, utan snarare att det skulle höjas åtminstone i samma mån som kostnadsnivån har stigit. Också en nivåhöjning av stödet skulle naturligtvis vara på sin plats.

– Produktions-, post- och personalkostnaderna stiger, annonsintäkterna tryter och många tidskrifters upplagor sjunker, på Samma gång krävs allt högre nivå på innehållet i tidningarna för att de ska kunna konkurrera med gratismaterialet på internet. Här ligger också de små tidskrifternas största utmaning för framtiden: varifrån ska pengarna tas? funderar också viceordförande Janne Wass.

Vidare påminner Säijälä om att en av att en central roll för Kultti är att hjälpa kulturtidskrifterna att få mer synlighet.
– Kanske kunde man också fundera på vad Kulttis insats kunde vara i diskussionen kring mediernas trovärdighet och så kallad ”lögnmedia”. Det skulle vara viktigt att se till att man inte börjar misstänkliggöra allt det som avviker från de likriktade mainstreammedierna i jakten på lögnmedier.

Ordföranden säger att kultur-, opinions-, och vetenskapstidskrifternas fält är mycket mångsidigt. Det här är eniigt honom naturligtvis en utmaning för Kultti – hur ska organisationen kunna uppträda med en enhetlig röst som företrädare för en så blanda grupp?
– Många inträssen är ändå gemensamma, som till exempel behovet av finansiering, synlighet och marknadsföring. Gemensamt för alla är också den journalistiska etiken och kvaliteten, och med det menar jag nu inte bara medlemskapet i ONM. Kulttis tidningar tillför verkligen mycket till den samhälleliga diskussionen. Ofta skiljer sig ändå i dag diskussionsämnena i kultur- och opinionstidskrifterna avsevärt från dem som syns i mainstreammedia. Endast i marginalen kan det uppstå något nytt, och det här är något som bland annat Kulttis tidskrifter lyfter fram, konstaterar Säijälä.

Kultur-, opinions- och vetenskapstidskrifternas roll accentueras också enligt viceordförande Janne Wass i vår tids bedieomvälvning, då de stora dagstidningarna och mediehusen försöker konkurrera med sociala medier i snabbhet och klatschighet.
– Tidskrifterna erbjuder sina läsare långsamma och genomtänkta analyser och synvinklar på vår tids fenomen. Det här måste vi också bli bättre på att marknadsföra. Det finns en otrolig mängd exceptionellt högklassiga små tidskrifter i Finland, som en stor del av mediekonsumenterna inte ens vet om att existerar.

Wass är också orolig över kritikens ställning.
– När vi talar om kulturtidskrifter, är en annan stor fråga framtiden för frilanskritiker och kulturkritiken. På den svenskspråkiga sidan kan man redan tala om en kritikkris, då många lokaltidningar lagts ner och flera kulturredaktioner antingen har krympts eller stängts helt och hållet. I dag finns endast en handfull svenskspråkiga kulturkritiker som kan livnära sig själva på sitt yrke. Och här framhävs ytterligare kulturtidskrifternas roll.

– Som viceordförande för Kultti tänker jag också sträva till att förbättra förbundets svenskspråkiga information och verksamhet, säger Wass.

Text: Red
Foto: Noora Ojala & Otto Donner