En dag i början av min datorbana dök det plötsligt upp en märklig engelskspråkig text på skärmen. Den var som något mellan dröm och vaka, samtidigt gripbar och ogripbar, ställvis beströdd med enstaka svenska ord som blänkte till som lossnade paljetter. Den var rolig. Den nådde sublima och totalt oväntade höjder av absurditet för att sedan oväntat dala till en saklighet i nivå med Döda havets yta. Det (ja, det, inte jag) gapskrattade högt och ljudlöst någonstans inom mig samtidigt som tyngdkraften föreföll att upplösas. Jag hade aldrig sett något liknande.

Fenomenet fick sin förklaring. Jag hade i misstag kommit åt den automatiska översättningsfunktionen, den som i all vänlighet själv väljer en av flera möjliga betydelser och samtidigt raderar all tänkbar logik. Jag fastnade. Jag började medvetet förnöja  mig med hjälp av dessa tyngdlösa, svävande texter. Med tiden har jag kommit på att de fungerar bäst, åtminstone för mig, om de innehåller något slags listor. Sportreferat kunde kanske vara givande? Matrecept har i alla fall visat sig vara oslagbara. Ingrediensförteckningen kan bli så rolig att man önskar att man kunde explodera. “Gör så här”-delen brukar inte ligga långt efter. Ett exempel, ett enda: Ett engelskspråkigt pajrecept där en av ingredienserna är en halv liter “doorpaint”. Vad då för dörrmålning? Till saken hör att de här texterna inta bara är roliga, de fungerar också som ett slags förädlade korsord där man får försöka associera sig fram till var och hur orden ursprungligen uppstod. Den här gången hade jag letat efter information om en ört som heter portlak på svenska. Efter en stunds surfande hade översättningsnissen kommit på att det handlade om “portlack” och därifrån är steget tydligen inte långt till doorpaint. Jag har ännu inte provat receptet. Helst ska man förstås också kunna de språk man rör sig mellan, och gärna några extra språk för att associationerna ska kunna flyta lika fritt som översättningarna. Om inte blir det väl lite som rysk roulett?

En bekant berättade om alla vänner dottern fått kontakt med ute i världen. De mejlade flitigt till varandra på sina respektive språk – kommunikationen gick smidigt, via den automatiska översättningen …

Jag kom in på det här med några gästande sverigefinländare, och plötsligt sa hustrun som arbetade inom vården: Är det därför som invandrare får dessa huvudlösa texter med olika slags information där man inte fattar vad det handlar om? På mitt jobb skickas det ut texter på minst tjugo språk. Jag kan bara läsa finska, men de övriga måste ju vara lika obegripliga. Använder de verkligen automatisk översättning? Är det lagligt?

Hemkommen kunde jag inte låta bli att trycka fram ett recept på Janssons frestelse och be om den engelska versionen. Allt var någorlunda tills det oväntat stod pipes mitt i en mening. Vad då pipor? Kollade ursprungstexten. Rör lök och potatis … Pipor, rör. När anrättningen var färdig skulle den serveras. Sista meningen krönte verket (den ordagranna översättningen från engelska är min egen): “ … och lägg den gamla skithögen bredvid grannens dörr.” Bon appetit!

Vivi-Ann Sjögren

1 kommentar

Sara 3 mars, 2011 - 18:48

Hej,
tack för tipset, jag gjorde samma experiment med google translate och kom till nagra roliga resultat, t.ex.

”Potatisgratäng. Ett klassiskt tillbehör som passar till det mesta.” = ”Potatoes. A classic piece that fits into most things.”

eller
”Elefantöra är såklart inte ett riktigt elefantöra utan recept pa…” = ”Elephant is obviously not a real elephant without a prescription”

Reply

Lämna ett svar till Sara

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.