Utdragen kamp för ungersk pressfrihet

av Ny Tid

I 22 dagar lät de ungerska journalisterna Balazs Nagy Navarro och Aranka Szavuly bli att äta i protest mot manipulerade nyheter. Trots att det har kostat dem jobbet har de fortsatt kämpa för pressfrihet. Det har inte gått mer än ett par veckor sedan Balazs Nagy Navarros senaste besök i arresten.

Det är lördagen den 10 december 2011 och i utkanten av Budapest sitter Balazs Nagy Navarro (bilden) och Aranka Szavuly i varsin campingstol utanför entrén till den statliga ungerska televisionen MTV. De är så gott som helt ensamma och decemberkylan gör sig påmind. De diskuterar om de ska åka hem men bestämmer sig för att stanna. De vill inte att det ska verka som om de varit hemma och ätit. Balazs Nagy Navarro har nämligen precis inlett en hungerstrejk. Aranka Szavuly har hoppat över lunchen och är redan hungrig men har slutit upp vid hans sida. De är båda journalister anställda på MTV och dessutom de två vice ordförandena i en fackförening för tv-anställda i Ungern.

Dagen innan har Balazs Nagy Navarro hållit presskonferens och ställt ett ultimatum: om inte de ansvariga straffas för att Zoltan Lomnici, före detta chef för Högsta Domstolen, som varit kritisk mot premiärministern, klippts bort från ett statligt nyhetsprogram går han i hungerstrejk.

Ett halvår senare, sommaren 2012, är Aranka Szavuly något försenad till vårt möte. Hon förklarar varför genom att visa mig sin arm som är fläckad av torkad målarfärg. Hon berättar att hon studerat konst tidigare och nu själv börjat måla. Det har hon tid för numera. På hungerstrejkens adertonde dag fick hon tillsammans med Balazs Nagy Navarro sparken från MTV. Aranka Szavuly är övertygad om att det har att göra med deras protest mot manipuleringen av nyheter.

På hennes uppmaning köper vi ingen biljett på tunnelbanan. Hon berättar att hon plankar av ideologiska skäl: hon vill inte stödja det enligt henne korrupta företag som driver tunnelbanan.

Väl framme vid den relativt nybyggda tv-byggnadens entré sitter några människor i campingstolar. De dricker te och äter pannkakor och håller liv i protesten mot nyhetsmanipuleringen som inleddes med hungerstrejken och fortfarande pågår.

– I början var kylan mycket värre än svälten. Hjärnan vänjer sig vid att inte äta. Det var inte så svårt. Men efter en vecka började jag må dåligt. Jag kunde inte koncentrera mig och fick huvudvärk. Mitt blodsocker var riktigt lågt, säger Szavuly.

De andra demonstranterna hälsar glatt på Aranka Szavuly varpå ett häftigt kindpusskalas inleds. På en grön bajamaja hänger ett plakat med namnen på de nyhetschefer som enligt demonstranterna ägnar sig åt manipulation och måste bort. Bredvid plakatet vajar några pappersmasker i vinden. Aranka Szavuly skrattar och berättar att de haft maskerad och klätt ut sig till nyhetscheferna.

 

Medierådet

Sedan det ungerska valet 2010 har landet tappat 17 placeringar på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Då fick Victor Orbans konservativa pari Fidesz 53 procent av rösterna, vilket gav dem en två tredjedels majoritet i parlamentet tillsammans med det kristdemokratiska partiet KDNP. Kort därpå drevs en rad nya lagar igenom, däribland nya medielagar.

I januari 2011 hotade EU-kommissionen med rättsliga åtgärder om den nya medielagstiftningen inte sågs över och två månader senare gick Fidesz dem till mötes. I december 2011 förklarade den ungerska konstitutionsdomstolen delar av medielagarna grundlagsstridiga. Sedan dess har bland annat en passage som begränsar journalisters möjlighet att skydda sina källor tagits bort.

Samtidigt som lagarna instiftades grundades en ny statlig tillsynsmyndighet (NMHH) vars chef utses av premiärministern och sitter i nio år. Chefen för NMHH (för närvarande den tidigare Fidesz-politikern Annamaria Szalai) basar även över ett medieråd som hanterar upphandlingar av sändningsfrekvenser för radio och licenser för tv. Medierådet definierar enhälligt villkor och utser vinnaren. Ett aktuellt exempel på konsekvenserna av detta är när den regeringskritiska radiostationen Klubradio förlorade budgivningen om sin frekvens till en nystartad och helt okänd radiostation.

Upphandlingen om Klubradios frekvens har sedan dess förklarats ogiltig av domstol och det är fortfarande oklart om Klubradio får behålla frekvensen.

Medierådet har därtill mandat att utdela böter till såväl tryckta som elektroniska medier. I höstas bestraffades till exempel radiokanalen Neo FM med cirka 900 euro i böter på grund av ett skämt om pandor i ett satirprogram.

Medierådet tillsätter också chefen för MTVA som har kontroll över hela public service-systemets tillgångar. Dessutom har den statliga nyhetsbyrån MTI fått en monopolliknande ställning, då de flesta av deras nyheter är gratis, vilket medför att de får spridning. En av medielagarna föreskriver dessutom att alla public service-mediers nyhetsprogram ska produceras av MTI.

 

Rena händer

Innan Balazs Nagy Navarro fick sparken arbetade han med utrikesnyheter på MTV.

Strax före vår intervju går han på ett möte i en av husvagnarna. Det gäller en eventuell studio till rörelsen Clean Hands Movement som han startade efter hungerstrejken med syfte att skapa ett alternativt och oberoende system för public service.

– Det finns inga public service-medier, de har blivit regeringens propagandakanaler. Det är korruption överallt men om inte public service rapporterar om det vem gör det då? Folk i andra europeiska länder vet mer om vad som händer här än vad ungrarna själva gör, säger Balazs Nagy Navarro.

Han såg vad som var på väg att hända snart efter valet 2010. Personer som sysslat med vad han kallar ”demagogisk rapportering” och viss typ av manipulering av nyheter återfick de högt uppsatta positioner de hade under det senaste Fidesz-styret mellan 1998 och 2002. När den kritiske domaren Zoltan Lomnici klipptes bort från ett inslag i MTV fick han nog.

– Det var droppen som fick bägaren att rinna över. Jag kände att jag inte kunde göra mer, varken som fackföreningsledare eller som journalist. Att hungerstrejka var en desperat handling.

Sedan mitt besök i somras har protesten utanför tv-byggnaden fortgått under hösten 2012. Bara för några veckor sedan greps Balazs Nagy Navarro för en ”trafikförseelse”, fick tillbringa natten i arrest och betala böter.

 

Statlig kontroll

Ett exempel på regeringens inflytande på public service-medierna är när det uppdagades att den ungerske presidenten Pal Schmitt plagierat sin doktorsavhandling och måste avgå. När den avgående presidenten intervjuades av MTV:s reporter bad denne om ursäkt för att medierna förstört hans rykte.

– Problemet är inte medielagarna utan att cheferna för public service vet vad regeringen vill se och höra, säger en MTV-anställd journalist.

Hon berättar att hon ofta fått order från sina chefer att inte ställa frågor till regeringstjänstemän, särskilt om det gäller något kontroversiellt, utan i stället låta journalister från andra medier fråga.

En annan journalist fick sparken från MTV sommaren 2011, men arbetar fortfarande för kanalen genom ett produktionsbolag.

– Jag är en bra reporter. Jag kan inte komma på några yrkesrelaterade skäl till att jag fick sparken. Det var tydligt att det var politiskt, säger han.

Han berättar att public service-medierna i Ungern alltid har kontrollerats av politiska krafter.

– Den tidigare socialistregeringen gjorde på samma sätt, men inte lika grovt. Ungersk public service har alltid varit rutten, säger han.

Enligt honom blev det värre efter Fidesz senaste valseger.

– Även om min förra chef var knuten till socialistpartiet försökte vi kalla skit för skit och avslöja problem. Jag vet personer som fortfarande jobbar på MTV och spottar sig själva i ansiktet. De tvingas kompromissa med sina egna ideal, hålla tyst och göra som de blir tillsagda, säger han.

De båda journalisterna vill förbli anonyma för att inte riskera att förlora sina jobb.

– Den rädslan fanns inte tidigare. Om du går på en demonstration måste du akta dig så att ingen fotograferar dig. Jag gillar inte att känna så, säger en av dem.

 

”Måste få pengar”

Alla journalister håller dock inte med om att pressfriheten i Ungern är hotad.

– Medierådet är oberoende av Fidesz. Viktor Orban kan inte säga till chefen för Medierådet vad hon ska göra. Det finns självklart informationsfrihet. I internetåldern är det omöjligt att vara orolig för mediefriheten i Ungern, säger Andras Stumpf, journalist på den konservativa tidningen Heti Valasz.

Han anser att det är en demokratisk regel att medlemmarna i Medierådet utses av en två tredjedels majoritet i parlamentet. Samma utveckling hade skett om socialistpartiet fått samma majoritet, tror han.

– Under socialistregeringen fick vi lite annonspengar från de statliga företagen. Då gick mest pengar till vänsterinriktade och liberala tidningar. Vi får mer nu under Fidesz och då är vänstern arg och hävdar att det är ett hot mot mediepluralismen. Det är skit – i en ideal värld skulle det inte vara så, men kulturen med en medelklass som köper tidningar finns inte i Östeuropa. Tidningarna måste få pengar på något sätt.

Stumpf berättar att han inte har märkt någon skillnad i sitt dagliga arbete, men att han är beredd att hålla med om att public service influeras av regeringen.

– Public service-medierna är helt under Fidesz kontroll. Det är värre än under socialistregeringen. Men det är inte ett så stort problem. Traditionellt är public service i Ungern skit. Väldigt få människor tittar på MTV. Jag tror inte det har så stor inverkan på demokratin i Ungern.

 

”Digital anpassning”

Medierådet och mediemyndigheten NMHH delar byggnad i centrala Budapest. Vid ingången samsas EU-flaggan med den ungerska fanan.

Dr. György Ocsko fungerar som juridisk rådgivare för Medierådet. Han släpper in mig och visar mig till ett konferensrum snudd på värdigt ett EU-toppmöte. I kombination med hans fläckfria engelska ger rummet ett intryck av ett modernt och internationellt orienterat Ungern. Ocsko förklarar att de nya lagarna var nödvändiga, eftersom den gamla lagstiftningen inte var anpassad till den digitala tidsåldern och att den nya strukturen med en och samma instans som ser över alla medier var en ekonomisk lösning. Att medlemmarna av Medierådet måste väljas av en två tredjedels majoritet i parlamentet och att deras ämbetsperiod förlängdes till nio år gör snarast att deras oberoende garanteras, menar han.

Att Medierådet utser chefen för MTVA, som har budgetmakt över hela public service-systemet, ser Ocsko inte som ett problem och han säger att Medierådet och NMHH värnar public service-bolagens oberoende.

– Det är inte viktigt vem som är chef för MTVA. Det är viktigare att public service-företagen är oberoende. MTVA kan inte bestämma över innehåll.

György Ocsko anser att kritiken som riktats mot medielagarna och Medierådet bygger på felaktiga fakta och att det är ett politiskt ställningstagande att pressfriheten är hotad. Han nämner kritiken mot kravet på balanserad rapportering som exempel.

– Det gäller inte längre för tryckta och onlinebaserad medier, utan bara för radio och tv. Det är inget nytt utan det fanns i den förra lagen också. Vi tror att tv och radio ska vara balanserade.

Han säger att Medierådet inte heller bestraffar obalanserad rapportering utan att det räcker att den som prickas publicerar Medierådets beslut. Och kritiken mot hur Klubradios förlorade sin frekvens och hur Lominici-fallet hanterades avfärdar han.

– Hade Klubradio bjudit mer pengar hade de fått behålla sin frekvens. Lomnici-fallet var ett stort yrkesmässigt misstag. Det var en dumhet, men det var inte emot lagen.

 

Rättegång

– Mitt liv är svårare nu. Det här har kostat mig mycket.

Det är lördag kväll och jag och Aranka Szavuly håller på att avsluta vårt samtal i en av husvagnarna utanför MTV. Men när jag frågar om kampen varit värd sitt pris svarar hon snabbt:

– Självklart.

Innan hon fick sparken hade hon varit anställd av MTV sedan 1998. Hon flyttade runt på olika avdelningar innan hon blev reporter 2005.

– Jag kan fortfarande se mig i spegeln. Jag vet många stora namn som sa att det vi gjorde var bra men att de inte ville stödja oss öppet och riskera sin anställning.

Vi får skjuts till tunnelbanestationen av Aranka Szavulys advokat. Om MTV:s beslut att sparka henne och Balazs Nagy Navarro var olagligt kommer att avgöras i rätten.

Klockan närmar sig nio. Vi skiljs åt vid tunnelbanan. Aranka Szavuly berättar att hon måste skynda sig i väg för att möta en lärare som kanske har en bra story om situationen på en skola.

– Jag ser mig fortfarande som journalist. Jag vill göra film och skriva artiklar.

Jakob Nilsson


1 kommentar

Profilbild
Svan Eriksson 11 april, 2013 - 13:20

Kanske du kan fråga höger sidan inte bara vänster.
Vänster sidan politiker är jättekorrupt i Ungern.
Inte ungersk pressfrihet är problem, vänster sidan är stor problem i Ungern.

Reply

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.