Tema: Världens vatten

1,8K

 

Av jord är du kommen och jord skall du åter bli, säger prästen då den döde skall vigas till evig vila. I sak har han egentligen fel, för till största delen består människan av vatten. Och då vi dör uppgår vi så småningom till två tredjedelar i det gigantiska kretslopp som är vattnets.

I sig är detta vatten död materia; homogen, steril, stabil. I kemisk mening är det en slutprodukt, den aska som blir kvar då man bränner väte.

Och ändå är vattnet en absolut förutsättning för allt liv vi känner till.

För människan är vattnet inte bara av biologiskt avgörande betydelse utan också essentiellt ur en uppsjö sociala, ekonomiska och kulturella perspektiv. Världshaven erbjuder inte bara rikedomar i form av fisk utan också de transportmöjligheter som möjliggjort utvecklingen av världsekonomin. Det vatten som solen avsaltar och lyfter ur oceanerna utgör själva fundamentet för vår civilisation, för jordbruket, för industrin, för sanitära lösningar och som energikälla.

Vatten, salt och sött, är på grund av sin stora betydelse också en potentiell källa till konflikter, och det i allt högre grad i takt med att jordens befolkning ökar. På många håll utnyttjas vattenresurser på ett sätt som varken är ekologiskt eller socialt hållbart, vare sig det handlar om industriellt överfiske utanför Afrikas kuster, förödande dammbyggen i Mekongfloden, föroreningar från gruvor som Talvivaara eller grundvattenreservoarer som utvinns snabbare än de hinner förnyas.

Dessutom är världens sötvattentillgångar ojämnt fördelade. Det är inte bara Nordafrika som lider av ständig vattenbrist utan också extremt folkrika regioner som norra Kina och stora delar av Indien, eller rika områden som Australien och sydvästra USA.

 

I detta temanummer uppmärksammar Ny Tid en rad sociala och ekologiska problem med vattenanknytning. Ambitionen har varit att erbjuda några ingångar till ett frågebatteri som verkar bli extremt viktigt under 2000-talet. Men trots att det finns många problem med vattenanknytning är läget ändå inte hopplöst, och på en del områden har mänskligheten gjort stora framsteg. Till exempel halverades andelen människor som saknar tillgång till rent dricksvatten för ett par år sedan, i enlighet med FN:s millenniemål. Att fyra, fem barn hinner dö till följd av vattenburna sjukdomar under den tid det tar att läsa denna ledare är ett oacceptabelt faktum, men också något som håller på att åtgärdas. Genom föroreningar och annan påverkan kan människan förvisso skapa svåra skador på ekosystem, men rätt förvaltade är världens vatten en sjudande rik och förnybar naturresurs.

Och det är tur, för vatten är också en naturresurs som vi inte kan undvika att utnyttja. Om sju – eller tio – miljarder människor ska kunna leva på planeten måste den de facto utnyttjas rätt kraftigt.

 

Hur världens vatten sedan ska förvaltas är en nyckelfråga som är gemensam för de flesta av fallstudierna i denna tidning, oavsett hur olika de är i övrigt. Ett generellt orosmoment är ur den synvinkeln att starka krafter vill privatisera eller på något annat sätt ensidigt kontrollera olika vattentillgångar. Det är problematiskt inte bara för att privatiseringar ofta lett till att folk utan makt och pengar fått ta de värsta smällarna då dricksvatten blivit orimligt dyrt eller då fiskbestånd försvunnit, utan också för att privatiseringar – i synnerhet i förening med starka vinstintressen – ofta gått tvärt emot de ideal som borde styra vattenanvändning: hushållning, återanvändning, vettiga prioriteringar och anpassning till lokala ekosystem.

Det är inte nödvändigtvis så att förstatligade vattenresurser alltid sköts bättre, eller att människor skulle agera mer ansvarsfullt om vattnet var en allmänning. Men så mycket kan man säga att vattenfrågorna berör alla, att det behövs en demokratisk ansvarsfördelning och ett ekologiskt ansvarsutkrävande. Och kanske också en medvetenhet om att vattnet i våra kroppar bara är till låns.

 

Fredrik Sonck

 

Fotnot: Ny Tids temanummer Världens vatten har förverkligats med hjälp av ekonomiskt statsunderstöd inom ramen för medborgarorganisationernas informationsprojekt och utvecklingsfostran. Finansieringen delas ut via utrikesministeriet och temnumret har förverkligats i samarbete med Tigern r.f.