Finlands främsta protestsångare

av Janne Wass

Paleface lärde sig om den amerikanska medborgarkampen tack vare Public Enemy och Tavastehus stadsbibliotek. I dag sjunger rap-pionjären om nedmonteringen av välfärdssamhället och rasismen i Finland.

– Vill du se vad jag håller på med just nu, frågar Paleface, eller Karri Miettinen, som han egentligen heter, medan han håller fram en tjock bunt med notpapper.

– Det här är mitt första libretto för en opera, fortsätter han med nästan barnslig iver.

Det lilla arbetsrummet i ett gammalt bankhus på Drumsö i Helsingfors, som tagits över av små företag och kulturaktörer, är överbelamrat med LP-skivor, tidningar, böcker, olika instrument, planscher och en rad inramade stora fotografier som ligger på hög. Och nu alltså också ett libretto till en opera. Operan tonsätts av Timo Hietala, en prisbelönt kompositör som gjort musik till bland annat film och teater.

– Efter att jag tackat ja till jobbet funderade jag nog, att månne de nu har rätt kille för jobbet. Timo ringde upp mig och frågade om jag någonsin skrivit ett libretto förut. ”Nej”, svarade jag, men han bara skrattade och sade: ”Vad bra! Jag har nämligen aldrig skrivit ett operapartitur i mitt liv!”

Uppsättningen är ett samarbete med Nationaloperan.

– Jag tillför ju ett rap-element, men också en viss samhällskritik, säger Paleface.

Han berättar att operan Ihmepoika A kommer att behandla teman som mångkulturalism och acceptans av det som är annorlunda, men att den också innehåller pikar mot det nyliberalistiska systemet och rasismen i samhället.

Dylan den största

– Ibland stör det mig lite att folk inte vet hur mycket olika saker jag sysslat med. De känner mig endast som rappare eller protestsångare.

Karri Miettinen har studerat engelsk filologi, och bland annat översatt böcker av Saul Williams och A.J. Albany till finska. Musikaliskt har han rört sig i de flesta tänkbara genrer, från rap till rock och punk, men också reggae, folkmusik och jazz. Vidare har Paleface arbetat som filmöversättare, skrivit musik för film, redigerat böcker och varit programledare i radio – för att nämna några av hans olika hattar.

Ett projekt som han uppskattat storligen är arbetet med Bob Dylans låtar, som inleddes med en konsert på rockklubben Tavastia i Helsingfors då Dylan fyllde 70 år 2011. Tillsammans med bluesgruppen Wentus Blues Band steg en rad av Finlands främsta solister upp på scenen och gjorde sina tolkningar av Dylans låtar, och arbetet följdes upp fem år senare med skivan Dylan suomeksi (Dylan på finska), där Paleface hade översatt och spelat in en av Dylans starkaste antikrigslåtar, ”Masters of War”.

– Då han fick Nobels litteraturpris, provocerade jag lite då jag i en intervju sade att Bob Dylan är vår tids mest betydelsefulla författare. Men det är oerhört fint att låtskrivandet, som är min genre, har fått det erkännande som det förtjänar som en litterär form.

Paleface.

Paleface.

Public Enemy och medborgarrörelsen

Det var i högstadiet som Paleface började utforska Dylan och analyserade texterna till låtar som ”Tambourine Man” och ”Like a Rolling Stone”. Via Dylan hittade han artister som Woodie Guthrie, roots-musiken och americanan, och insåg att Dylans musik byggde på gammal folktradition, en tradition som han uppdaterade och gjorde modern.

– Samma sak har alltid gällt rapen. Mitt stora uppvaknande kom då jag hörde Public Enemy för första gången.

Paleface gjorde en djupdykning i Public Enemys lyrik, och fann där all den information om det amerikanska samhället som han inte lärde sig i skolan, om fattigdomen, slummen, våldet, korruptionen, diskrimineringen av svarta och andra minoriteter.

– Det här var ju tiden före internet, så om man inte förstod något, fick man läsa om det i böcker. Public Enemy och Tavastehus stadsbibliotek var en oslagbar kombination då jag lärde mig om världen och historien.

Med hörlurarna i öronen och näsan i en bok satt den tonåriga Miettinen så och läste in sig på Martin Luther King, Svarta pantrarna, medborgarrättssrörelsen, slaveriet och den amerikanska sångtraditionen.

Samhällskritiskt på finska

Karri Miettinen kom inte från ett traditionellt vänsterhem, utan pappan röstade enligt en intervju på Samlingspartiet – en self-made man som arbetade upp sig ur fattigdomen genom studier vid Handelshögskolan i Vasa, och som sedermera gjorde karriär i finansbranschen. För Karri var det musiken som var det viktiga, och han hörde under 1990-talet till pionjärerna inom den finländska rapen tillsammans med grupper som Fintelligens, Tommi Lindgren från Don Johnson Big Band, och finlandssvenska Redrama. Genombrottet kom år 2000 med singeln ”Back to Square One”, och debutalbumet The Pale Ontologist kom 2001.

Men det riktigt stora genomslaget i mainstreamkulturen fick Paleface år 2010 med skivan Helsinki Shangri-La, den första plattan på finska, fylld med samhällskritiska protestlåtar, inspirerad av olika musikaliska traditioner. Videon till första singeln ”Helsinki Shangri-La”, en kuplett, spreds som en löpeld över nätet då den släpptes hösten 2010. Skivan sålde platinum 2011.

Fjortisarna hyvlar sig i skuld uppå krediten
Veikko Hurstis minne det har trampats ner i skiten
Hurra-huh-hah-hej
Kasta bort och köp en ny,
Visa, snabblån, indrivning och kreditanmärkningar

Under våren smälter man ur isen varje lodis
Men vården den består av allehanda pillergodis
Halle-lujah-hej
Finlands missbrukarpolitik:
Diazepam, pervitin, Subutex och 
söndagen

(Fritt översatt från Helsinki Shangri-La, 2010)

Kreativitet i Västafrika

– Samhällskritiken fanns nog i min musik också innan jag började sjunga på finska, men då jag bytte språk, tog folk texterna till sig på ett annat sätt, säger Paleface.

Det är en sanning med modifikation – visst har Paleface alltid gjort samhälleligt ställningstagande musik, men hans tidigare produktion visar ändå inte på samma politiska skärpa som det material han släppt efter 2010. En av orsakerna till uppkomsten av albumet Helsinki Shangri-La var Miettinens resa genom musikhistorien. Via Public Enemy började han utforska rapens historia, genom blues och gospel till de afrikanska slavarnas spirituals och arbetssånger, vilket ledde honom till grioterna; barderna och skalderna i olika västafrikanska kulturer, vars skaldekonst ses som en föregångare till rapen.

– Det var då jag själv besökte Västafrika som jag skrev alla låtar till Helsinki Shangri-La – jag var tvungen att iaktta förhållandena på andra sidan världen för att formulera min samhällskritik om mitt hemland.

Låten ”Helsinki Shangri-La” är en rasande uppgörelse med högerpolitiken och nedmonteringen av välfärdssamhället, och också Sannfinländarna och rasisterna får sig med sleven.

– Det var en forskare som sa att jag i låten lyckats lista åtta av de tio främsta orsakerna till marginalisering i samhället. Och det är nästan skrämmande hur profetiska vissa av textraderna var, som den där jag skriver ”Timo Soini, Halla-aho, Ku Klux Klan”, och så sex år senare ser vi hur brandbomberna viner och och det står folk i Ku Klux Klan-dräkter utanför asylboende.

Ingen politiker

Paleface har aldrig gjort någon hemlighet av sina vänstersympatier. Han har ofta uppträtt på demonstrationer och tillställningar med vänsterförtecken – för att inte tala om då han han spelade på Ny Tids 60-årsjubileumsfest för elva år sedan. Under de senaste åren har han speciellt stigit fram som en antirasistisk galjonsfigur, och låten ”Emme suostu pelkäämään” (Vi vägrar vara rädda) blev en kamplåt för den antirasistiska rörelsen i Finland då den släpptes förra sommaren. I videon uppträdde bland annat Vänsterförbundets partifullmäktiges viceordförande Suldaan Said Ahmed och före detta partiordförande Paavo Arhinmäki. Paleface har också stött partiets lokalpolitiker Dan Koivulaakso i kommunalval.

– Många har bett mig ställa upp i val, och det är ju smickrande, men det känns inte som mitt sätt att påverka. Jag har inga säkra svar på saker och ting, mitt jobb är att lyfta fram samhällsfrågor genom att skriva och sjunga om dem.

I Finland detta år, där vårt högerstyre rår
Sprider skinnskallarna runt sig skräck och undergång
Myndigheten vaktar snällt, medan nassar går i fält
Tills det bakom hörnet börjar höras munter sång

Oj, du lilla Skalle-Pär, vi ej rädda för dig är
Fast polisen skulle skydda era torgmöten
Ut i gatans mörka natt strömmar clowner full i skratt
Då får Soldiers of Odin springa håglöst hem

(Fritt översatt från Emme suostu pelkäämään, 2016)

paleface-181016-003-webb-foto-janne-wass

Politiska musiken lever

I februari mottog Paleface Suomen kulttuurirahastos pris för sin ”moderna poesi och sociala iakttagelseförmåga”. Enligt motiveringarna lyfter Paleface ”fram de människor som sällan får sina åsikter hörda: unga, fattiga, flyktingar, folk som kastats omkring av livskriser. Han glömmer inte heller perspektivet på makt, och genom denna dubbla belysning skapas en stark spänning i många av hans låtar.”

Paleface plockar fram en liten ask med medaljen som kom med priset.

– Det här är nog en av de saker jag är mest stolt över i min karriär, man får nästan svindel då man ser vilka det är som tidigare mottagit det. Tänk att jag nu räknas till samma kategori.

Bland pristagarna finns bland annat personer som Aki Kaurismäki, Kaija Saariaho, Tove Jansson, Tero Saarinen, Lasse Pöysti och Monica Groop.

På vilket sätt hoppas du att du lyckats förändra samhället?

– Svår fråga, säger Paleface och sitter en god stund och funderar.

– Jag hoppas att jag kunnat öppna människors ögon för mångkulturalism, och visa att det inte nödvändigtvis är något farligt med det.

– Små konkreta saker jag är stolt över är till exempel att mina texter i dag finns i kring tio olika skolböcker, från samhällslära till modersmålsböcker.

Små revolutioner i vardagen är vad Paleface hoppas kunna åstadkomma, och påpekar att han inte är ensam.

– Den politiska musiken lever fortfarande i Finland, även om den som mycket av kulturen har körts över av kommersialismen. De politiska artisterna i Finland säljer inte mycket skivor och de spelas inte på radio, men de uppträder flitigt inför stora publiker, de har trogna fans, och många av dem kan faktiskt leva på sin musik.

Vi återkommer till slut till den stämpel som protestsångare som Paleface säger att han i dagens läge dras med.

– Jag blev uppmärksammad på ett avsnitt av satirprogrammet Putous, där de medverkande hade gjort parodier på finska rapartister. De andra avbildades på olika kanske lite mindre smickrande sätt, och då de kom fram till mig, så avbildades jag med en munkjacka med huvan dragen över huvudet, och gick omkring och ropade ”Riistoa! Riistoa!” Jag tänkte att: okej. Om det där är bilden som folk har av mig, så är det ju en bild som jag gärna kan leva med.

Text & foto: Janne Wass
Paleface låttexter är fritt översatta av Janne Wass för denna artikel.
Paleface valde ut tio moderna finska protestsånger för Ny Tids del. Lyssna på dem här!

1 kommentar

Fakta på agendan – Kunskapens gåva - Kirjastokaista 11 januari, 2018 - 12:30

[…] BokFinland-2017 Viides Maamme-kirja på Likes sidor (på finska)  Paleface i Wikipedia (på finska) Intervju med Paleface i Ny tid […]

Reply

Lämna ett svar till Fakta på agendan – Kunskapens gåva - Kirjastokaista


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.