Vad händer nu?

2,6K Ramaskriet har redan gått som en löpeld genom världen, så det är väl ingen större vits att ytterligare bidra till det. Vi står nu inför fullbordat faktum: det som ännu för ett halvt år sedan sågs som en omöjlighet har besannats; Donald Trump kommer att bli USA:s nye president. Som politiker är Trump ett oskrivet blad. Under valkampanjen har han hävt ur sig det ena påståendet efter det andra, ofta utan att ha några som helst fakta att sko sig på. Än har det handlat om att bomba skiten ur IS, än om att dra sig ur Nato. Alla ekonomiska experter, i alla politiska läger, har noterat att Trumps ekonomiska uttalanden varken har huvud eller fötter. Det går bra att häva ur sig saker under en valkampanj, men då man sedan står där med förvåningens finger i häpnadens mun och tvingas ta itu med problemen, kommer verkligheten emot. Exakt vad som nu kommer att hända är det ingen som vet, men vi ska här våga oss på några gissningar.

1. Briefing. Få presidenter har ställts inför en så gigantisk utmaning som Trump inför inaugurationen. Han har visserligen fått en snabbkurs i amerikansk politik under valkampanjen, men ingen president, åtminstone under de senaste 100 åren, har kommit till Vita huset med så lite erfarenhet och förhandskunskap. Under de tre månader som återstår innan Trump svärs in som president, kommer han att få sitta på skolbänken i Vita husets olika avdelningar och försöka trycka in så mycket information som möjligt under sitt tuperade hår.

2. Regeringsbildning. Under detta år borde Trump bilda en regering, vilket inte är den lättaste uppgiften i världen på grund av det stora agget mot honom inom det republikanska partiet. Vicepresident Mike Pence antas vara den som i första hand sköter det här arbetet. Inga säkra uppgifter finns att tillgå med men enligt spekulationer och rykten skulle den republikanske räven Newt Gingrich vara första valet till utrikesminister och New Yorks ex-borgmästare Rudy Giuliani till justitieminister. Finansminister väntas bli Steve Mnuchin, som plockas från Goldman Sachs, och inrikesminister Forrest Lucas, grundare av oljebolaget Lucas Oil. Alabamapolitikern Jeff Sessions finns bland favoriterna till posten som försvarsminister. Andra personer som finns med i spekulationerna är Rick Perry, Sarah Palin, Mike Huckabee, miljonären Wilbur Ross, läkaren och virrhjärnan Ben Carson och klimatskeptikern Myron Ebell. New Jersey-politikern Chris Christie finns också med i spekulationerna, men har på sistone tagit avstånd från Trump.

3. Muren. Efter alla sina löften om en mur mot Mexiko, kommer en av Trumps första åtgärder som president att vara att driva igenom ett beslut om en mur. Hans rådgivare kommer att informera honom om att det helt enkelt inte är ekonomiskt vettigt att bygga en riktig mur, och i stället föreslå en mer symbolisk mur bestående av elektronisk övervakning. Detta kommer Trump att godta, och kostnaderna räknar han antagligen med att betalas ”av Mexiko” över en längre tidsperiod genom handelstariffer och visumavgifter.

4. Infrastruktur. Ett sysselsättningspaket bestående av satsning på infrastruktur är en av de få frågor där Trump kan hitta en gemensam melodi med demokraterna, och han kommer således att driva igenom ett dylikt i början av sin presidentperiod, dels som en symbolisk gest av samarbete och handräckning.

5. Immigration. Talet om att deportera alla 11 miljoner papperslösa immigranter har Trump sedan länge övergett, och har senast talat om deportation av alla papperslösa immigranter med brottsregister. Det är oklart om vi då talar om några hundratusen, eller om de kring två miljoner personer som har fått anmärkningar för mindre förseelser, som parkeringsböter, men hursomhelst kommer Trump att märka att det praktiskt är snarast omöjligt att utvisa dem alla. För sakens skulle utförs en kampanj där några tusen utvisas, men några verkligt stora förändringar i USA:s immigrationspolitik är knappast att vänta. Snarast satsar Trump mer pengar på gränsövervakning. Också talet om att neka alla muslimer inträde i USA har Trump tagit tillbaka, men antagligen kommer han att göra verklighet av planerna på inreseförbud för personer från speciellt känsliga områden, som Syrien. Någon reform för att underlätta papperslösa immigranters möjlighet att få medborgarskap och arbete får USA antagligen se i stjärnorna efter.

6. Frihandel. Trots protester från det egna partiet, kommer Trump att sätta käppar i hjulen för frihandelsavtalen TPP och TTIP med förevändingen att de är ekonomiskt och sysselsättningsmässigt ofördelaktiga för USA. Trump har talat mycket om att införa skyhöga tariffer för import från låglöneländer och länder som manipulerar valutan, som Kina. Om han lyckas driva igenom de tariffer på upp till 45 procent som han talat om, skulle de länderna svara med egna tariffer. Det skulle knappast hämta tillbaka produktionsjobben till USA, utan i stället skulle åtgärden leda till högre priser för importerade varor i USA och en försämring av USA:s export. Det samma gäller Trumps planer på tariffer och straffavgifter för amerikanska bolag som flyttar sin produktion utomlands. Det är möjligt att tariffer införs, men knappast i den storleksklass som Trump utannonserat.

7. Skatter. Trump har förespråkat gigantiska skattelättnader över hela inkomststegen, och föreslagit ett skattetak på 15 procent för företag. Åtgärden skulle leda till en tillfällig ökning av USA:s bnp, men samtidigt radikalt minska landets skatteintäkter. Förutom en skenande statsskuld finns risken att Trumps ekonomiska politik skulle leda till hög inflation och en påföljande recession, då storbolag sin vana trogen skulle dela ut allt högre bonusar och dividender, samt köpa upp sin egen aktiestock i stället för att anställa och investera.

8. Putin. Trump kommer så fort som möjligt att försöka få till stånd ett möte med den ryske presidenten. Putin kommer att försäkra Trump om att han gör allt för att bekämpa IS i samarbete med Syriens president Bashar al-Assad. Trump försäkrar Putin om att USA inte kommer att blanda sig i landets angelägenheter till exempel i Ukraina och Georgien. Putin kommer att fortsätta att bomba alla syriska rebeller utom just IS, men det bekommer inte Trump nämnvärt. I enlighet med sin America first-politik aktar sig Trump för att stöta sig med Ryssland, medan han vänder ett blint öga till Putins militära förehavanden. Frågor om mänskliga rättigheter och demokrati i Ryssland läggs längst ner i skrivbordslådan.

9. Nato. Trump har hotat att dra USA ur Nato, men också det uttalandet har han tagit tillbaka. Däremot kommer han antagligen att kräva att Europa och länder som Sydkorea och Japan betalar mer för amerikanskt beskydd. Detta kan få Europa att öka sin finansiering av Nato i viss mån, men diskussionen om ett gemensamt europeiskt försvar kommer att få mer fyr. Trump kan minska på trupperna i Europa, men framför allt i Ostasien. Hans rådgivare kommer ändå att varna honom för att det kan skada USA:s handelsintressen.
10. Miljön. Trump är klimatskeptiker och har lovat att USA utträder ur Parisavtalet. Men processen är tre år lång, och kräver ytterligare ett år för att träda i kraft, så innan USA gått ut ur överenskommelsen, har Trumps (första?) presidentperiod redan tagit slut. Däremot kommer USA:s ekologiska fotavtryck antagligen att växa då Trump intensifierar utvinningen av fossila bränslen. Man ska inte heller vänta sig några stora satsningar på förnybar energi eller grön teknologi.

Ovanstående gäller alltså om Trump verkligen får igenom sina förslag. Men det är bra att minnas att USA:s politiska maskineri är tungrott och trögt, vilket bland annat Barack Obama fått erfara. Trump kommer visserligen att ha bakom sig både en kongress och en senat med republikansk majoritet, men frågan är hur stor gruppdisciplinen kommer att vara, och hur många republikaner som hoppar över till demokraterna.

Domedagsprofetior fyller som bäst sociala medier, men USA är fortfarande ingen diktatur och en president kan inte göra precis som hen vill. Trump är en misogynist, rasist, patologisk lögnare och på alla sätt olämplig för presidentposten. Men han kommer inte att avfyra kärnvapen mot Nordkorea av ett plötsligt infall. Hela hans karriär har definierats av mycket prat och relativt lite verkstad. De som kommer att drabbas värst av Trumps presidentskap är amerikanerna själva. Om inte republikanerna lyckas styra upp Trumps ekonomiska idéer, kommer USA med största sannolikhet att under de kommande fyra åren sjunka ner i ytterligare en recession. Arbetslösheten kommer att stiga, likaså inkomstklyftorna. Trump har svurit att skära ner i offentliga sektorn, så antagligen blir också den sociala servicen sämre, likaså kommer utbildning och forskning mycket möjligt skäras i.

Ekonomiskt kaos på den amerikanska marknaden speglar naturligtvis av sig också på resten av världsekonomin, och det är möjligt att vi går mot ytterligare en mörk ekonomisk period. Å andra sidan finns i situationen också en gnutta hopp, till exempel finns det öppningar för en mer protektionistisk och keynesiansk finanspolitik och en kraftigare reglering av banker och finansinstitut. Men börsfall kommer åtminstone inledningsvis att skapa visst kaos på finansmarknaden, och i det långa loppet kommer de värsta internationella följderna att vara de indirekta verkningarna av Trumps politik, och också hans brist på diplomati kan skapa ytterligare spänningar.

Det är på många sätt en osäker framtid vi går till mötes med Trump vid det amerikanska rodret, men också Trump måste som ledare för världens främsta stormakt anpassa sig både till amerikanska och internationella realiteter. Det går att avsätta en amerikansk president, och han kommer att vara omgiven av en erfaren stab som inte kommer att låta honom köra vare sig den amerikanska ekonomin eller världsfreden fullkomligt i sank. Frågan är naturligtvis hur långt Trumps eget tålamod räcker – det finns också en möjlighet att han självmant avgår om han inte får som han vill.

Ovanstående punkter är – det ska medges – till stor del vilda gissningar. Det kan också hända att jag är alldeles för optimistisk.

Janne Wass
är Ny Tids chefredaktör

Foto: Gage Skidmore