Joe Biden har utnämnt den progressiva kongressledamoten Deb Haaland till USA:s nästa inrikesminister. Om hon får senatens välsignelse, blir hon den första amerikanska ministern från ursprungsbefolkningen.
Efter femhundra år får en native american verklig makt, skriver New York Times. Utnämningen av Deb Haaland, nuvarande kongressledamot, till inrikesminister innebär att USA får sin första minister från urfolken.
”En röst som min har aldrig varit chef över ett departement”, twittrade Haaland. ”… Jag kommer att kämpa hårt för oss alla, vår planet och urfolkens skyddade mark.”
President Joe Bidens val av Haaland beskrivs som ett ärligt försök att ta miljö- och klimatfrågor på allvar och sätta klimaträttvisa i fokus. Det är just låginkomstgrupper och afroamerikaner samt människor som hör till minoriteter som har drabbats hårdast av förorenad luft och förgiftad mark. Nu bjuds de in till maktpositioner för att vara med och lösa problemen. Det är i linje med vad det demokratiska partiets progressiva krafter, dit Haaland hör, har drivit.
60-åriga Debra ”Deb” Haaland tillhör Laguna Pueblo-folket, ett urfolk som funnits i Rio Grande-dalen i New Mexico i mer än 35 generationer.
– Urfolkshistoria är amerikansk historia, säger hon till New York Times.
Växande inflytande
Jenni Monet är journalist och tillhör också Laguna Pueblo-folket. Hon menar att urfolkens roll i den amerikanska demokratin alltid har underskattats. Inför presidentvalet förra året upplevde hon dessutom att utrymmet för att skriva om frågor som rör de amerikanska ursprungsfolken i större medier blev mindre. Monet tröttnade på den likriktade rapporteringen och beslöt sig för att ge ut nyhetsbrevet Indigenously, där hon publicerar nyhetsanalyser utifrån ett urfolksperspektiv.
– Det finns ett ständigt underskattande av valdeltagandet bland de amerikanska urfolken, utan några egentliga fakta, säger hon i ett videosamtal från New Mexico.
Att Deb Haaland utses till inrikesminister är enligt Monet ett tecken på urfolkens växande inflytande i den amerikanska politiken.
I mellanårsvalet i USA 2018 uppnådde delstaten North Dakota det högsta valdeltagandet någonsin, påpekar Monet.
– I valet 2020 såg vi samma sak i Arizona, i vad som varit ett historiskt republikanskt fäste, men där demokraterna vann.
Det var det stora valdeltagandet som till slut avgjorde till demokraternas fördel, för endast andra gången sedan 1948, i detta mycket jämna val. Båda delstaterna har en stor andel nordamerikanska ursprungsinvånare.
Samma gäller för Minnesota, där staden Minneapolis ligger. Monet tror inte att det var en slump att George- Floyd-protesterna och hela Black Lives Matter-rörelsen tog fart i just Minneapolis den 26 maj förra året.
– Staden anses vara bebodd av och ha den mest livfulla urbana gruppen av nordamerikanska ursprungsinvånare i USA. Det är också där den amerikanska urfolksrörelsen föddes under 1960- och 70-talet, enligt Monet som en reaktion mot polisvåld och brist på bostäder för urfolken.
– Så det låg stor symbolik i den aktivism som blomstrade i protesterna mot polisvåldet i just Minneapolis förra året.
Monet ser att de politiska framgångarna har underlättats av en högre utbildningsgrad bland nordamerikanska urinvånare och globaliseringen av urfolksrörelsen och den informationsdelning på internet som pågår, inte minst kring rösträtten och valdeltagandet.
Urfolksaktivister har också arbetat hårt för att både öka valdeltagandet och undanröja hinder, inte minst så kallad ”voter suppression”, det vill säga olika byråkratiska hinder för att förhindra att olika minoriteter – främst afroamerikaner och amerikanska urinvånare – röstar.
Fokus på klimatet
Inför presidentvalet i november red Allie Young från urfolken Navajo nation på hästrygg genom urfolksterritorium i Arizona för att uppmuntra folk att rösta och hjälpa dem som behövde stöd.
Inte minst ville hon och de andra från organisationen ”Skydda det heliga” (Protect the Sacred) väcka de ungas engagemang inför valet.
– Våra unga är otroliga. Det var de som startade Standing Rock-rörelsen, som blev världsomfattande, säger Young till CNBC Make It.
Rörelsen hon pratar om var den som tack vare fyra års arbete lyckades stoppa den omstridda oljeledningen Dakota Access i North Dakota, i och med ett rättsbeslut i juli 2020.
Denna händelse beskriver Jenni Monet som en viktig seger för urfolken i USA, och en välbehövlig positiv nyheter.
– Också nomineringen av Deb Haaland till inrikesminister har lett till en otrolig våg av kampanjarbete på nätet, och förväntningarna är höga.
I USA finns 547 federalt erkända urfolksgrupper (”tribes”), och i egenskap av inrikesminister blir Haaland ytterst ansvarig för de viktigaste myndigheterna som hanterar urfolksfrågor.
Haaland är född i Arizona. Hennes mamma hör till urbefolkningen och arbetade för flottan. Hennes pappa är norsk-amerikansk och var också anställd i marinen. Washington Post skriver att de flyttade mycket mellan olika militärbaser och Haaland uppges ha gått i 13 olika skolor under sin uppväxt. När hon var 15 arbetade hon på ett bageri och studerade sedan juridik med hjälp av studielån och matkuponger. Hon lär också ha varit hemlös under perioder som ensamstående mamma.
Hon har sagt sagt att hon som inrikesminister kommer att satsa på att föra upp en stark klimatpolitik och urfolksrättigheter på den politiska dagordningen.
Över partigränser
För USA:s urfolk, liksom för alla urfolk i världen, är landrättigheter en mycket viktig fråga. Det är enligt Monet en fråga som enar urfolkskandidaterna, oavsett parti.
– Ytterligare en stor orsak till det ökade valdeltagandet bland urfolken i år är coronapandemin och de orättvisor och den ojämlikhet som framträdde allt starkare under förra året. Urfolken har drabbats i oproportionellt hög grad.
Att urfolksrösterna har spelat roll visar även representationen i kongressen. I år har ett rekordstort antal – tre stycken – kvinnor tillhörande Amerikas urfolk valts in till kongressen. Det handlar förutom Deb Halland om demokraten Sharice- -Davids från Ho-Chunk-urfolket som representerar Kansas, och som liksom Halland håller kvar sin plats i kongressen. De var de första kvinnorna ur den nordamerikanska ursprungsbefolkningen som någonsin valts in i kongressen när de tog sig dit 2018. I år får de dessutom sällskap av republikanen Yvette Herrell, tillhörande Cherokee-folket, från New Mexico.
Enligt en rapport från Center for American Women and Politics (CAWP), ställde 18 urfolkskvinnor upp för val till kongressen i år. Det högsta antalet någonsin. Tillsammans utgjorde de 2,6 procent av kandidaterna till kongressen, vilket också var rekord sedan CAWP startade sin datainsamling 2004.
Totalt är det nu sex kongressledamöter från urfolken i USA, tre republikaner och tre demokrater. Det innebär reell makt som kan leda till att urfolksfrågorna lyftas fram på den politiska agendan.
Möter hårt motstånd
Jenni Monet berättar att Haalands första lagförslag, det första lagförslaget från en urfolksrepresentant någonsin, som också godkändes under 2020, handlade om att stärka kvinnors och barns rättigheter när de utsätts för våld, försvinnanden eller dödsfall. I och med den nya lagen ska man ta fram bättre statistik och underlag för att synliggöra offren och problematiken, samt stärka förundersökningsarbetet så att brotten kan lösas.
– Att kvinnor och minderåriga flickor från urfolken bara försvinner är ett stort problem, likaså våld och dödsfall, berättar hon.
– Alla kongressledamöter ur ursprungsbefolkningen, både republikaner och demokrater, röstade för lagförslaget. Oavsett partitillhörighet tenderar de att hålla ihop när det rör urfolksfrågor. Vi får se om det även fortsatt blir så.
Innan Deb Haaland officiellt kan utses till minister kommer hon att utfrågas i senaten, som kan godkänna eller stoppa utnämningen. Det är inte klart när denna utfrågning kommer att ske, och analytiker menar att det kan dröja till mars.
Haaland har lovat att från sin position driva på en omvandling av energipolitiken från fossila bränslen till förnybar energi.
– Jag är från New Mexico, som har stora gas- och oljetillgångar. Och jag bryr mig om varje enskilt jobb, säger Deb Haaland i en intervju för The Washington Post.
– Men vi vill inte återvända till det normala, eller hur? Vi vill inte gå tillbaka dit där vi var eftersom den ekonomin fungerade dåligt för många människor.
President Joe Biden har sagt att han vill införa ett stopp för alla nya olje- och gasborrningar både på land och till havs. Men det förutspås bli en svår uppgift, på grund av en rad både juridiska och politiska hinder som omöjliggör införandet av ett sådant stopp med kort tidtabell.
Motståndet mot Haaland, framför allt från fossilindustrin och dess allierade inom politiken, växer.
