Vi konsumerar för mycket kött i hela världen. Fastän det länge varit allmänt känt att massproduktion av animaliska produkter inte är bra för klimatet, djuren eller vår hälsa verkar inte människor vilja ge upp sina gamla vanor. Är övergången från animalisk till växtbaserad kost ett måste för alla i framtiden?
Enligt uppgifter från Naturresursinstitutet Luke år 2019 åt finländare ungefär 80 kg kött per person i året. Köttkonsumtionen har fördubblats sedan mitten av 1900-talet och konsumtionen av framförallt griskött är stor. Samtidigt som intresset för en hållbarare konsumtionskultur har varit märkbart de senaste åren känns det väldigt svårt för de flesta att sluta äta kött. Mari Niva är professor i konsumentforskning vid Helsingfors universitet och har sedan 1990-talet forskat i matkonsumtion. På senare år har hon koncentrerat sig på hur vår matkonsumtion kunde bli hållbarare i framtiden.
– De största orsakerna till vår ohållbara matkonsumtion är rött och processat kött samt matsvinn. Ju mer vi rör oss mot en växtbaserad kost desto mindre utsläpp orsakar våra matvanor, säger Niva.
Ur ekologisk synvinkel är kost som innehåller kött och mjölkprodukter den mest skadliga för miljön. Boskap och får orsakar en stor mängd metan genom sin matsmältning och deras foder tar upp stora markytor. Etiskt sett tar man sällan hänsyn till djurens rättigheter då man producerar animaliska produkter i den takt som det görs just nu. Nuförtiden anses stora mängder rött kött vara cancerframkallande och forskning visar att en animalisk kost har negativa hälsoeffekter även i form av diabetes och högt blodtryck.
– Det finns många bra orsaker att minska sin köttkonsumtion. Mjölkprodukter är också problematiska och utsläppen är högre än hos växtbaserade produkter, och exempelvis orsakar det mer utsläpp att producera ett kilo ost än ett kilo kyckling, säger Niva.
Ska vi alla sträva efter veganism?
En vegansk kost orsakar minst växthusgaser. Fastän köttkonsumtion har en lång historia i vårt samhälle och anses vara en viktig del av våra matvanor kan konsumtionen inte fortsätta på samma sätt som nu.
– En radikal förändring vore att vi alla skulle bli veganer. Det är ändå inte sannolikt eftersom det skulle kräva en så stor förändring av hela vårt livsmedelssystem, säger Niva.
Det som måste göras är att minska på de matvanor som orsakar mest skada för klimatet, djuren och oss själva. Globalt sett måste konsumtionen av animaliska produkter minska och med tanke på att populationen ökar hela tiden borde minskningen vara mycket stor.
På många håll ser man redan en förändring. Redan nu har växtproteiner fått mer utrymme i reklamer och butikshyllor, i alla fall i större städer. Produkter som exempelvis baljhavre, ett veganskt alternativ till pulled pork, har slått igenom på marknaden. Innovationer som baljhavre är viktiga i övergången till växtbaserad kost eftersom de ger alternativ till kött i en annars bekant maträtt. Dessa alternativ borde vara så attraktiva att även en köttätare gärna köper dem, eller ens smakar på dem.
Förändringarna sker långsamt
– Många känner inte till andra huvudrätter än sådana som innehåller kött eller fisk. Resten anses som sidorätter. Därför måste växtproteiner hitta former som tilltalar alla. En bra marknadsföring och ett brett urval i butikerna underlättar för konsumenterna att köpa något annat än det gamla vanliga maletköttpaketet, säger Mari Niva.
Niva forskar också i varför dessa förändringar mot ett hållbarare samhälle sker så långsamt. Enligt henne finns det gamla tankesättet om att kött är något dyrt och fint kvar hos många. En festmåltid med kött som huvudrätt någon gång i månaden är inte heller det främsta problemet. Det som orsakat den stora ökningen i köttkonsumtionen är det förmånliga, lättillgängliga processade köttet som många äter till nästan varje måltid.
– Det behövs en stor förändring både politiskt och kulturellt där växtbaserade maträtter får lika mycket plats på restauranger, i marknadsföringen och i uppfostran av barn. Politiker borde visa hur viktigt det här problemet är. De borde uppmärksamma ämnet mer och inkludera det i sina politiska strategier, säger Niva.
Hon påpekar även vikten av vad som serveras i skolkök och lunchrestauranger på arbetsplatsen eftersom dessa är bra ställen för människor att vänja sig vid nya maträtter.
Enligt Nivas och hennes kollegors forskning har det framkommit att unga just nu äter mer växtbaserat än den äldre befolkningen. Om det är en fråga om ålder eller generation återstår att se. Ifall det visar sig att den yngre generationen fortsätter äta växtbaserat, även då de är äldre och eventuellt har familjer, är förändringen i riktning mot en hållbarare matkonsumtion redan på gång.
– Den växtbaserade maten kommer garanterat att öka. I framtiden kommer vi även att se nya alternativ som exempelvis celljordbruk där man kan skapa köttliknande produkter av lagrade celler från djur, säger Niva.
Fastän nya intressanta uppfinningar skapas hela tiden finns det ändå tydliga förändringar som kan göras just nu.
1 kommentar
Being a biologist by training, I see that this is certainly a VERY important matter. But as I am also interested in psychology since some 60 years, I am VERY afraid that a solution will at the very least take a lot of time. Because I think I see a tendency in humans to become the more defensive the closer a demand gets to their skin (or even under it – think of the hesitation of many to let themselves get vaccinated), and eating habits (which concern things which one even puts INTO one’s body and on which people tend to be imprinted from childhood) should, accordingly, be very difficult to change. Still, one certainly should try: One possible way I see is to give things a new name. From Germany I remember seeing a huge truck on the side of which was written in very large letters the statement ”Fleisch ist Grundnahrungsmittel” (i.e. ”Meat is a Basic Food Item”, insinuating that in a diet without meat there would be lacking something essential). In response to which I should suggest to introduce the slogan ”Meat is a Spice” (i.e. something which may taste good to the consumer but which one can very easily do without). As examples to show in support there would be all those exotic ways of cooking (take the Chinese kitchen) where meat appears VERY mostly as just one ingredient together with very many other (vegetarian) ingredients in the same pot. Economically one can point to the disappearance of the Northern German traditional restaurants who were competing with each other by trying to serve as big cohesive pieces of meat on the plate as possible (advertising that they had an ”own butcher’s shop”), and have since long time been overtaken by Chinese, Yugoslavian and similar restaurants (who work with less meat in very much smaller pieces). And as to meat (supposedly) being essential, I can confirm that I have not bought meat in decades, consume milk products in only moderate amounts (and the same about fish), have beans as my VERY most important source of protein (compare to the Japanese dealing with soya beans, and also to the importance of beans in the Mexican kitchen) , and am with my 78 years usually considered as ”clearly well preserved”. In addition to this one should of course also try other ways to get people to experience that meat is really not that essential – e.g. by what one serves in schools, in the job or in the army. But perhaps one should NOT talk too much about the idea of becoming fully vegan, because that idea might be felt as ”too extreme” by the usual consumer, by that as ”freakish”, and anyway ”undesirable”. Thus, begin by talking in a rather normal sound about meat as just something like a spice, i.e. sometimes nice but certainly not essential. And if somebody comes up with the suspicion that one wants to propagate veganism one can shrug shoulders and say that one can live even that way if one wants, but that, so far, the idea was only that meat is not essential – though unluckily VERY BAD for the globe.