Den svenska skolan får mig att längta österut

av Lisa Gemmel

I augusti började mitt barn förskoleklass, det som i Finland heter förskola. Det innebar inköp av ryggsäck och oändliga mängder av fjärilar i magen för både barn och vuxna. Men det innebar även lite ont i magen för mig, eftersom jag skulle placera mitt barn i en svensk skola och inte en finländsk.

Den svenska skolan befolkas till största del av vetgiriga barn och kunniga, engagerade lärare som i grunden älskar sitt jobb. Trots det får den svenska skolan mig att längta österut, till Finlands skolsystem. Det svenska skolsystemet håller nämligen på att haverera.

För svenska föräldrar innebär skolstart också skolval. I Sverige placeras inte barn i en skola utifrån geografiskt område, utan utifrån val. För populära icke-kommunala skolor kan det krävas år i kö för att få en plats. Många ställer sitt barn i skolkö i samband med förlossningen.

Sedan början av 1990-talet är den svenska skolan en marknad, fullt finansierad av skattemedel, där privatägda skolor har rätt att ta ut hur mycket vinst ägarna ser lämpligt. Majoriteten av skolorna är (fortfarande) kommunala, men allt fler är så kallade fristående skolor, friskolor i dagligt tal. Det är privat drivna utbildningsinstitutioner som finansieras på exakt samma sätt, med exakt lika stor summa per elev, som kommunala skolor. Och här finns en stor del av problemet.

Svenska kommuner har ansvar för att varje barn med skolplikt också har en skolplats, detta oavsett hur många friskolor kommunen har. När en friskola etablerar sig i en kommun tar de inte en klass från varje skola, utan några elever ur varje klass. Den kommunala skolan har samma behov av lärare, klassrum och skolmatsal, men något färre elever i varje klass som ger en inkomst. Kommunernas svar på den minskade elevmängden i skolan är inte att säga nej till nya friskoleetableringar, utan att säga åt lärarna i den kommunala skolan att göra samma sak med mindre resurser.

Till saken hör också att friskolorna tenderar att locka elever vars föräldrar har eftergymnasial bakgrund, en grupp elever som vanligtvis presterar bättre i skolan. Det lämnar kvar barnen som har större behov av stöd i en skola med mindre resurser. De kommunanställda lärarna går på knäna, men kommunen kan inte ge dem tillskott utan att ge friskolorna samma pengar.

Den enkla lösningen vore att avskaffa skolpengen och friskolesystemet, men alla svenska partier till höger om Vänsterpartiet har målat in sig i ett valfrihetshörn. I stället ropas det på reformer av systemet. 2020 lades en utredning fram som bland annat föreslog differentierad skolpeng – kommunala skolor som har ansvar för att alla elever har en skolplats, ska få betalt för det utökade ansvaret och alltså få mer pengar per elev än friskolorna. Det föreslås även ett förändrat antagningssystem där enskilda friskolor inte längre kan ha en egen kö som kräver kötid sedan födseln för att kunna ge en plats.

I mitt barns anrika kommunala innerstadsskola är man stolta över att alla barn får en ipad eller dator från förskoleklass, medan jag funderar på om skolan kommer att ha råd att ge mitt barn läroböcker eller om utbildningen kommer att ske via stenciler.

Mitt barn, som har två akademikerföräldrar och klasskompisar som har samma bakgrund som henne, kommer att klara sig i ett skolsystem som premierar vinster i riskkapitalägda skolkoncerner framför barnens rätt till läroböcker. Men ett skolsystem ska se till alla barn, inte bara de starka. Här har den svenska skolan misslyckats.

Om ett år går Sverige till val. Skolan kan komma att bli en av de stora frågorna, särskilt som även vissa borgerliga politiker börjar se problemen med den marknadsskola de varit med att skapa. Frågan är om Sverige kan vända utvecklingen och skapa en skola för varje unge, eller om vi för evigt är dömda till en marknadsskola där skolentreprenörer kan bli miljonärer på skattepengar.

1 kommentar

Glad F. 13 oktober, 2021 - 12:53

Har jag nu fel, men får inte skolor i ”utsatta” områden mera pengar per barn än ”lyxskolorna” för etablissemanget?

Reply

Lämna ett svar till Glad F.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.