{"id":120963,"date":"2022-11-14T15:33:50","date_gmt":"2022-11-14T13:33:50","guid":{"rendered":"https:\/\/www.nytid.fi\/?p=120963"},"modified":"2022-11-21T12:11:40","modified_gmt":"2022-11-21T10:11:40","slug":"intellektuell-och-kanslomassig-rorelse-kittlar-och-dissekeras","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.nytid.fi\/2022\/11\/intellektuell-och-kanslomassig-rorelse-kittlar-och-dissekeras\/","title":{"rendered":"Intellektuell och k\u00e4nslom\u00e4ssig r\u00f6relse kittlar och dissekeras"},"content":{"rendered":"

Intellektuella och kroppsliga aptiter kittlades, dissekerades och kritiserades i tv\u00e5 m\u00e5ngsidigt stimulerande internationella g\u00e4stspel p\u00e5 Liikkeell\u00e4 Marraskuussa-festivalen.\u00a0<\/b><\/p>\n

\u201cCe n\u2019est pas un cassoulet.\u201d<\/i> Feijoada \u00e4r en matr\u00e4tt popul\u00e4r i de portugisisktalande delarna av v\u00e4rlden, s\u00e4rskilt Brasilien d\u00e4r den h\u00e5lls som en nationalr\u00e4tt, laddad med ett visst symboliskt v\u00e4rde. Grytan med svarta b\u00f6nor och grisk\u00f6tt gjordes n\u00e4mligen traditionellt av de s\u00e4mre, \u00f6verblivna bitarna och slaktresterna av grisen. Det var mat f\u00f6r fattiga och slavar som lagades av det som blev kvar d\u00e5 \u00e4garna och de mer v\u00e4lbest\u00e4llda hade plockat \u00e5t sig de finaste bitarna. Feijoada \u00e4r fortfarande i dag en grundbult i specifikt det afrobrasilianska k\u00f6ket.<\/p>\n

I Calixto Netos<\/b> f\u00f6rest\u00e4llning med samma namn tillagas feijoadan bokstavligen av en kock p\u00e5 scenen, och showen avslutas med att vi alla i publiken serveras en \u00e5ngande portion av den tunga, fylliga matr\u00e4tten, traditionellt garnerad med cuevo (\u00e5ngad svartk\u00e5l), farofa (rostad maniok) och apelsinskivor. Medan den f\u00f6rf\u00f6riska doften sprider sig i scenutrymmet hinner vi reta v\u00e5r aptit med musik, poesi och en f\u00f6rel\u00e4sning om det svarta Brasiliens historia och matens och musikens kulturella och traditionella betydelse som kulminerar i en uppsluppen dansfest.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Geoffrey Erista som bland annat ocks\u00e5 upptr\u00e4tt p\u00e5 Hang\u00f6 Teatertr\u00e4ff och Viirus g\u00e4stscen draperade sig i president Luis Ignacio Lula da Silvas kampanjtr\u00f6ja. Foto: Otto Ekman<\/p><\/div>\n

Sticker h\u00e5l p\u00e5 lusotropikal sj\u00e4lvgodhet<\/b><\/p>\n

Trots att hans teorier aldrig lidit brist p\u00e5 motbevis s\u00e5 s\u00e4tter den brasilianska sociologien Gilberto Freyres<\/b> sj\u00e4lvf\u00f6rh\u00e4rligande teorier om \u201clusotropikalism\u201d, det vill s\u00e4ga att den portugisiska imperialismen och kolonialismen skulle ha varit mer egalit\u00e4r och mindre rasistisk \u00e4n andra europeiska varianter, fortfarande en viss pr\u00e4gel p\u00e5 Brasiliens nationella image. Det sista v\u00e4sterlandet som f\u00f6rbj\u00f6d slaveri framh\u00e5lls i dag l\u00e4tt och naivt som ett exempel p\u00e5 en \u201cpost-rasistisk\u201d demokrati d\u00e4r etniska gr\u00e4nser l\u00f6sts upp och historiens sp\u00f6ken skingrats i en gl\u00e4djefylld multikulturell sambafest. Denna image fick i och f\u00f6r sig en r\u00e4tt s\u00e5 rej\u00e4l t\u00f6rn d\u00e5 landets befolkning \u00e5r 2018 med orov\u00e4ckande entusiasm r\u00f6stade den fascistiske ex-fallsk\u00e4rmsj\u00e4garen Jair Bolsonaro<\/b> till president.<\/p>\n

Som vi f\u00e5r h\u00f6ra i Calixto Netos spoken word-f\u00f6redrag s\u00e5 har sj\u00e4lva sambamusiken ocks\u00e5 en konfliktfylld historia. Den ans\u00e5gs som billig, ofin \u201cfulkultur\u201d av den vita, portugisisk\u00e4ttade \u00f6verklassen och blev rumsren och upph\u00f6jd till nationell symbol f\u00f6rst efter att dess afrikanskinfluerade rytmer tonats ner och \u201ct\u00e4mjts\u201d f\u00f6r att skapa den f\u00f6r en vit\/v\u00e4sterl\u00e4ndsk publik mer l\u00e4ttsm\u00e4lta bossa novan. Genom sin historia har samban varit arbetarklassmusik och ocks\u00e5 fungerat som en kulturell knutpunkt f\u00f6r protester mot rasism, korruption och tyranniskt milit\u00e4rstyre. Neto har byggt upp sin f\u00f6rest\u00e4llning kring samarbeten med lokala akt\u00f6rer p\u00e5 alla de platser d\u00e4r han upptr\u00e4der och f\u00f6rutom honom ser vi bland annat Geoffrey Erista<\/b> (bekant fr\u00e5n bland annat Asphodel Meadows<\/i> p\u00e5 Hang\u00f6 teatertr\u00e4ff 2022) och Konstuniversitetets studerande Edit Williams<\/b> p\u00e5 scen.<\/p>\n

Ett k\u00e4rt \u00e5terseende och en optimistisk avslutning<\/b><\/p>\n

F\u00f6rutom bordet d\u00e4r kocken Carolina Floria Castro <\/b>sm\u00e5leende vaggar p\u00e5 h\u00f6fterna medan hon hackar korv, bryner l\u00f6k och rostar farofa utg\u00f6rs salongens medelpunkt av en musikcirkel, en Roda, bemannad av ett g\u00e4ng ypperliga och entusiastiska livemusiker som o\u00e4ndligt mer effektivt \u00e4n n\u00e5got ljudband visar publiken vad samban egentligen handlar om. Rodan \u00e4r bekant f\u00f6r mig fr\u00e5n mina egna ton\u00e5rs capoeirahobby, och d\u00e5 vi i publiken inbjuds att stiga upp och dansa och sjunga med s\u00e5 k\u00e4nns det som ett k\u00e4rt \u00e5terseende.<\/p>\n

Matdoften och musiken blandas samman p\u00e5 ett magiskt s\u00e4tt och skapar en oemotst\u00e5ndlig k\u00e4nsla av fest i luften. Trots att historiens tyngd vilar \u00f6ver f\u00f6rest\u00e4llningen s\u00e5 avslutas den i en fram\u00e5tblickande optimistisk anda: d\u00e5 Erista pl\u00f6tsligt dansar med en \u201cLula 2022\u201d-tr\u00f6ja draperad \u00f6ver axlarna f\u00f6r att fira v\u00e4nsterpresidenten Luis Ignacio Lula da Silvas<\/b> f\u00e4rska revansch i det senaste valet d\u00e4r Bolsonaro fick se sig tillr\u00e4ckligt h\u00e5rt besegrad f\u00f6r att m\u00e5sta sv\u00e4lja sina tidigare fuskanklagelser och antydda kupphot, k\u00e4nner jag n\u00e4stan en liten t\u00e5r v\u00e4lla upp i \u00f6gonvr\u00e5n.<\/p>\n

Cherish Menzo dissekerar hiphop-estetiken<\/b><\/p>\n

\"\"<\/a>

Cherish Menzo unders\u00f6kte hiphopkulturens b\u00e5de sexiga och groteska sidor. Foto: Bas de Brouwer\/Pressbild.<\/p><\/div>\n

I Amsterdambaserade Cherish Menzos<\/b> soloverk Jezebel<\/i> st\u00e5r dansen och det fysiska ocks\u00e5 i fokus, men h\u00e4r \u00e4r st\u00e4mningen mindre varm och livsbejakande och mer kylig och aggressiv. Menzo unders\u00f6ker konceptet \u201cthe Video Vixen\u201d, den sexiga bakgrundsdansaren i rap, r\u2019n\u2019b- och hiphopmusikvideor fr\u00e5n \u201cMTV:s gyllene era\u201d p\u00e5 1990- och b\u00f6rjan av 2000-talet. I programbladets intervju s\u00e4ger Menzo bland annat att hon vill \u00f6verbrygga den snobbigt artificiella klyftan mellan performancekonst och den mainstream-popul\u00e4rkultur som hennes generation (dit jag ocks\u00e5 tillh\u00f6r) vuxit upp med. Detta \u00e4r en inst\u00e4llning som jag entusiastiskt kan omfatta.<\/p>\n

Menzo inleder f\u00f6rest\u00e4llningen i en \u00f6verd\u00e5dig p\u00e4ls och tajta booty shorts i tuggummirosa latex. Till mina visuella favoritelement i f\u00f6rest\u00e4llningen h\u00f6r hur hon utnyttjar sina n\u00e4stan decimeterl\u00e5nga fejknaglar, metall-grillsen p\u00e5 sina t\u00e4nder och den tjocka kakan av glitterl\u00e4ppstift p\u00e5 sina l\u00e4ppar f\u00f6r att utstuderat sudda ut gr\u00e4nsen mellan sexigt och groteskt i sin koreografi och videoinspelningen som projiceras p\u00e5 en sk\u00e4rm bakom henne. Greppet att ta en kommersialiserad, kommodifierad och glansigt paketerad idealbild av kvinnlig cis-heterosexighet och l\u00e5ngsamt l\u00e5ta den f\u00f6rvandlas och \u00f6verg\u00e5 i n\u00e5gonting m\u00f6rkare, mer absurt och Lynchianskt skr\u00e4mmande genom att dekonstruera, \u00f6verdriva och karikera utvalda element och detaljer k\u00e4nner jag igen fr\u00e5n till exempel Glitchers The Porn Horror Musical <\/i>fr\u00e5n 2019.<\/p>\n

V\u00e5ldsam twerking framkallar sympatism\u00e4rta\u00a0<\/b><\/p>\n

Menzo kryssar st\u00f6ddigt kring scenen p\u00e5 en uppblingad liten cykel, och twerkar sedan s\u00e5 h\u00e5rt att man hajar till i instinktiv sympatism\u00e4rta d\u00e5 hennes skinkor sm\u00e4ller i golvet som boxningshandskar i en boxningss\u00e4ck. Sen \u00e5lar hon in i en ballongaktigt uppsvullen one piece som f\u00e5r henne att likna en f\u00f6rgylld Michelinman, innan hon byter roll fr\u00e5n objektifierad till objektifierare och b\u00f6rjar utst\u00f6ta v\u00e5ldsamt misogyn raplyrik genom sin auto tune-distorterade mikrofon. Det \u00e4r en brutal men samtidigt f\u00f6runderligt befriande scen som stiligt lyfter fram och leker med de st\u00e4llvis extremt mots\u00e4gelsefulla best\u00e5ndsdelar som fortfarande g\u00f6r hiphop-kulturen till en av v\u00e5r samtids mest fascinerande och st\u00e4ndigt evolverande.<\/p>\n

Liikkeell\u00e4 Marraskuussa-festivalen saknar ett officiellt svenskspr\u00e5kigt namn, vilket har lett till en viss inkonsekvens i hur festivalens namn \u00f6vers\u00e4tts och anv\u00e4nds i svenskspr\u00e5kiga sammanhang. Hufvudstadsbladet <\/i>har anv\u00e4nt inneh\u00e5llstaggen \u201cDans i November\u201d f\u00f6r sina texter, medan till exempel Helsingfors stads hemsida myhelsinki.fi anv\u00e4nder den mot originalet n\u00e4rmare motsvarande \u00f6vers\u00e4ttningen \u201cR\u00f6relse i November\u201d som ocks\u00e5 enligt mig och andra jag diskuterat saken med fungerar n\u00e5got b\u00e4ttre. \u00c4ven om dansen var en viktig best\u00e5ndsdel i b\u00e5da verken jag s\u00e5g kan jag n\u00e4mligen konstatera att de gav gott om utrymme f\u00f6r ocks\u00e5 intellektuell eller k\u00e4nslom\u00e4ssig r\u00f6relse.<\/p>\n

 <\/p>\n

Foto: Raoul Gilibert, Otto Ekman, Bas de Brouwer<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Intellektuella och kroppsliga aptiter kittlades, dissekerades och kritiserades i tv\u00e5 m\u00e5ngsidigt stimulerande internationella g\u00e4stspel p\u00e5 Liikkeell\u00e4 Marraskuussa-festivalen.\u00a0 \u201cCe…<\/p>\n","protected":false},"author":237,"featured_media":120964,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_mi_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[3732,3735,5],"tags":[4805,4806,2420,4804,1099],"aioseo_notices":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/zBWGdrQ8-scaled.jpeg","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/120963"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/237"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=120963"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/120963\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":120999,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/120963\/revisions\/120999"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/media\/120964"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=120963"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=120963"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=120963"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}