Vintern 2009\u20132010 har varit den kallaste i M\u00e4lardalen som jag med mina 42 \u00e5r kan minnas. Ingen pratar l\u00e4ngre om global uppv\u00e4rmning eller om v\u00e4xthuseffekten och alla gl\u00e4ds (eller ja, n\u00e4stan alla) \u00f6ver Kung Bores \u00e5terkomst. Det k\u00e4nns som om det d\u00e4r med en kall vinter f\u00e5r m\u00e4nniskor att str\u00e4cka lite p\u00e5 ryggen. Som om svensken \u00e4r stolt \u00f6ver sn\u00f6 och kyla, \u00e4ven n\u00e4r man d\u00e5 och d\u00e5 gn\u00e4ller \u00f6ver den. Men nog \u00e4r det ett k\u00e4rleksfullt gn\u00e4ll.<\/p>\n
<\/p>\n
Det \u00e4r nu den 18 mars och sn\u00f6n ligger fortfarande djup. Kanh\u00e4nda g\u00e5r det att \u00e5ka l\u00e5ngf\u00e4rdsskidor i skogen den f\u00f6rsta april \u2013 n\u00e5got jag aldrig varit med om f\u00f6rut. Det beror p\u00e5 hur l\u00e4nge vi f\u00e5r ha kalla n\u00e4tter och hur mycket solen tar p\u00e5 dagarna.
\nM\u00e5nga pratar som vanligt v\u00e4der. F\u00f6r sn\u00f6, regn, sol och vind \u00e4r saker som vi alltid kommer ha gemensamt. P\u00e5 samma s\u00e4tt som vi har d\u00f6den gemensam. Mycket annat i det svenska samh\u00e4llet har gjorts till individuella val: val av v\u00e5rdcentral, skola, tandl\u00e4kare. V\u00e4dret drabbar alla lika \u2013 det g\u00e5r f\u00f6rst\u00e5s att resa bort fr\u00e5n det, att ta en solsemester eller vintersemester p\u00e5 annan ort \u2013 men det \u00e4r oftast bara tillf\u00e4lligt. De flesta \u00e4r bundna till sin arbetsplats och\/eller till barnens skola. Och till det v\u00e4der som r\u00e5der p\u00e5 platsen.
\nDet finns en trygghet i detta. Att veta att samma sol lyser p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l fattig som rik. Att det \u00e4r samma regn och samma sn\u00f6. \u00c4ven n\u00e4r v\u00e4derlekstj\u00e4nsten ann-onserar ut v\u00e4dervarningar av f\u00f6rsta, andra eller tredje graden s\u00e5 \u00e4r det ingen som inte accepterar. Vi anpassar oss g\u00b1+anska lydigt \u2013 om \u00e4n vi knorrar och gn\u00e4ller \u2013 och vidtar f\u00f6rsiktighets\u00e5tg\u00e4rder. Vi k\u00f6r sakta n\u00e4r det \u00e4r halka och st\u00e4ller oss inte under h\u00f6ga tr\u00e4d n\u00e4r det \u00e5skar. Det \u00e4r hur som helst j\u00e4mlika villkor som g\u00e4ller och ingen \u00e4r avundsjuk p\u00e5 n\u00e5gon annan.
\nOm fler f\u00f6reteelser kunde bli som v\u00e4dret \u2013 f\u00f6r alla lika skulle vi kanske m\u00e5 b\u00e4ttre som m\u00e4nniskor. Britterna Richard Wilkinson och Kate Pickett \u00e4r inne p\u00e5 att ekonomisk oj\u00e4mlikhet h\u00f6r till de saker som \u00e4r socialt nedbrytande. I sin bok J\u00e4mlikhetsanden (l\u00e4s om boken i Ny Tid 8\/2010)) visar de vetenskapligt att det p\u00e5verkar b\u00e5de rika och fattiga negativt. M\u00e4nniskan \u00e4r ett socialt djur som st\u00e4ndigt j\u00e4mf\u00f6r sig med andra. \u00c4r det stor oj\u00e4mlikhet uppst\u00e5r det misstro och social oro. Ett samh\u00e4lle d\u00e4r alla \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r att falla \u2013 inte minst de rika. Ett oj\u00e4mlikt samh\u00e4lle som f\u00f6rfattarna vetenskapligt p\u00e5visar verkar negativt p\u00e5 psykisk och fysisk h\u00e4lsa, utbildnings- och v\u00e5ldsniv\u00e5. De mer j\u00e4mlika rikare l\u00e4nderna och de mer j\u00e4mlika delstaterna i USA visar p\u00e5 b\u00e4ttre fysisk och psykisk h\u00e4lsa hos alla, \u00e4ven hos de rika.
\nI m\u00e5nga \u00e5r har tillv\u00e4xt av BNP per capita varit ett m\u00e5tt p\u00e5 v\u00e4lst\u00e5nd. Nu visar Wilkinson och Pickett att detta inte g\u00e4ller rika l\u00e4nder. H\u00e4r \u00e4r j\u00e4mlikhet ett viktigare m\u00e5tt p\u00e5 h\u00e4lsa.
\nOm det vore som f\u00f6r v\u00e4dret med pengarna, om inte den smartaste strategi eller de b\u00e4sta \u00e4rvda f\u00f6ruts\u00e4ttningar i v\u00e4rlden kunde trolla fram ett evigt solsken \u00f6ver just mig och min familj.
\nVisst skulle det s\u00e4nka \u00e5ngestniv\u00e5n i samh\u00e4llet. Och det skulle inte minst g\u00f6ra ett samtals\u00e4mne som idag \u00e4r tabu (f\u00f6r att det \u00e4r k\u00e4nsligt) till ett lovligt konversations\u00e4mne. T\u00e4nk. Pengar som v\u00e4der \u2013 ingen hierarki i n\u00e5got av begreppen. Det borde l\u00e4tta \u00e5ngesttrycket f\u00f6r oss statusk\u00e4nsliga v\u00e4sterl\u00e4nningar.<\/p>\n
Peter Bj\u00f6rkman<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Vintern 2009\u20132010 har varit den kallaste i M\u00e4lardalen som jag med mina 42 \u00e5r kan minnas. Ingen pratar…<\/p>\n","protected":false},"author":274,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_mi_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[],"aioseo_notices":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1952"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/274"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1952"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1952\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":39212,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1952\/revisions\/39212"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1952"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1952"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1952"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}