{"id":3040,"date":"1999-12-17T12:17:57","date_gmt":"1999-12-17T09:17:57","guid":{"rendered":"https:\/\/www.nytid.fi\/?p=3040"},"modified":"2015-04-21T18:06:22","modified_gmt":"2015-04-21T15:06:22","slug":"tuffa-val","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.nytid.fi\/1999\/12\/tuffa-val\/","title":{"rendered":"TUFFA VAL"},"content":{"rendered":"
\"Annika

Annika Sandlund<\/p><\/div> <\/strong><\/p>\n

Via f\u00f6r\u00e4ldrarna h\u00f6r jag att World News<\/em> har ett inslag om att vi f\u00e5tt \u00f6l och varmt vatten i ett av hotellen i Dili, \u00d6stra Timors huvudstad. Det \u00e4r ju roligt. Jag f\u00f6rnekar inte att jag har l\u00e4ngtat efter b\u00e5de \u00f6l och varmt vatten under den senaste m\u00e5naden. Men samtidigt har hundratals barn d\u00f6tt i flyktingl\u00e4gren i V\u00e4stra Timor f\u00f6r att hj\u00e4lparbetet f\u00f6rhindrats av korruption, av milisens skr\u00e4mselpropaganda, av FN:s krypande f\u00f6r regeringen, av tystnaden v\u00e4vd kring samarbetet mellan hj\u00e4lporganisationerna och journalisterna.<\/p>\n

FN s\u00e4ger att ingen vet hur m\u00e5nga som d\u00f6tt, f\u00f6r att inget system finns f\u00f6r att unders\u00f6ka vad som h\u00e4nt. En av orsakerna till att inget system finns \u00e4r att indonesierna l\u00e4ngre v\u00e4grade hj\u00e4lparbetarna intr\u00e4de. Nu \u00e4r hj\u00e4lparbetarna p\u00e5 plats, men p\u00e5 indonesiernas villkor. FN och medborgarorganisationerna har dagliga m\u00f6ten med myndigheterna. Varja dag presenteras en ny shoppinglista. De indonesiska sjuksk\u00f6terskorna beh\u00f6ver en kostsam utbilding f\u00f6r att vaccinera barnen. Det indonesiska vattenverket beh\u00f6ver en miljon f\u00f6r att h\u00e4mta in rent vatten till l\u00e4gret. De flesta medborgarorganisationerna p\u00e5 plats har b\u00e5de pengar och expertis, men inte myndigheternas lov. ”Enligt lagen m\u00e5ste alla s\u00e5dana arbeten utf\u00f6ras av de indonesiska myndigheterna”, s\u00e4ger de som vet. S\u00e5 FN betalar och inget blir gjort.<\/p>\n

Jag r\u00e4knade till 146 nya barngravar som gr\u00e4vts under de sju dagar som gick mellan mina tv\u00e5 bes\u00f6k.<\/p>\n

Jag hoppas att det ocks\u00e5 blev ett inslag i nyheterna.<\/p>\n

M\u00e5nga medborgarorganisationer f\u00f6ddes under Biafrakrisen, d\u00e5 missn\u00f6jet med FN:s och R\u00f6da Korsets agerande fick m\u00e5nga av organisationernas frustrerade arbetstagare att starta egna organisationer. Missn\u00f6jet berodde p\u00e5 en m\u00e4ngd faktorer, inte minst p\u00e5 det n\u00f6dv\u00e4ndiga, men utdragna f\u00f6rhandlandet med regeringar som i m\u00e5nga fall ans\u00e5gs vara ansvariga f\u00f6r de kriser som hj\u00e4lparbetet skulle lindra. I v\u00e4rsta fall ledde det till hemlighetsmakeri, till att de politiska och strukturella orsakerna f\u00f6rbigicks, till samarbete mellan brottets f\u00f6r\u00f6vare och offrets f\u00f6rsvarsadvokater. Accepterandet av systemets brister som en del av systemet ledde till ett nytt system, mildare, mjukare, som att d\u00f6 kv\u00e4vd av en v\u00e5tvarm trasa ist\u00e4llet f\u00f6r genom avr\u00e4ttning.<\/p>\n

Naturligtvis fanns det de som protesterade. Medborgarorganisationer med viljan att hj\u00e4lpa f\u00f6ddes eller utvecklades till det vi k\u00e4nner i dag. Oxfam, MSF, MDM, CARE . I b\u00f6rjan betraktade m\u00e5nga bland det gamla ”hj\u00e4lpetablissemanget” (fr\u00e4mst FN och R\u00f6da Korset men ocks\u00e5 diverse l\u00e4nders utrikesministerier) de nya medborgarorganisationerna som fr\u00e4na kritiker och d\u00e4rmed ocks\u00e5 fiender, men s\u00e5 sm\u00e5ningom f\u00f6r\u00e4ndrades inst\u00e4llningen och blev mera uppskattande\u2026 Inte minst f\u00f6r att medborgarorganisationerna i m\u00e5nga situationer gjorde det samma som FN, framf\u00f6rallt billigare och ofta b\u00e4ttre. De f\u00f6rb\u00e4ttrade relationerna berodde s\u00e4kert ocks\u00e5 delvis p\u00e5 att medborgarorganisationernas kritik minskade d\u00e5 de ins\u00e5g hur sv\u00e5rt det var att arbeta utan det f\u00f6rhatliga f\u00f6rhandlandet. S\u00e5 sm\u00e5ningom uppstod en balans d\u00e4r f\u00f6rhandlandet ofta l\u00e4mnades \u00e5t de stora, medan sj\u00e4lva hj\u00e4lparbetet l\u00e4mnades \u00e5t de sm\u00e5. Ingen s\u00e4ger sig l\u00e4ngre vilja stj\u00e4la FN eller R\u00f6da Korsets mandat, ist\u00e4llet samarbetar man.<\/p>\n

Ibland fungerade det bra. Ibland fungerade det d\u00e5ligt.<\/p>\n

I V\u00e4stra Timor fungerar det inte alls.<\/p>\n

Jag k\u00e4mpar fortfarande med logiken i den h\u00e4r v\u00e4rlden.<\/p>\n

Ur rent humanit\u00e4r synvinkel verkar det nu som om man skulle ha g\u00e5tt varvet runt\u2026 i den h\u00e4r katastrofen uppmanades alla medborgarorganisationer att s\u00f6ka pengar via FN som skulle g\u00f6ra en ”consolidated appeal<\/em>” och f\u00e5 ihop lika mycket pengar f\u00f6r alla organisationer som UNHCR ensamt fick ihop under krisen i Albanien (och ungef\u00e4r en fj\u00e4rdedel av vad EU har sagt sig betala f\u00f6r \u00e5teruppbyggnaden av Kosovo). Det verkade vettigt. Det var f\u00f6r tv\u00e5 m\u00e5nader sedan. \u00c4nnu har det inte lett till n\u00e5got resultat. Ett av misstagen \u00e4r naturligtvis att man bortser fr\u00e5n donatorernas intressen. F\u00e5r man pengar av amerikanerna m\u00e5ste man k\u00f6pa amerikanska produkter, f\u00e5r man pengar av EU m\u00e5ste logon med stj\u00e4rnorna finnas p\u00e5 varje rispaket. Varf\u00f6r skulle donatorerna g\u00e5 samman och ge en enda pott, bara f\u00f6r att det skulle vara enklare och billigare? N\u00e4r inte ens medborgarorganisationerna sl\u00e5r sig samman? Varf\u00f6r skulle just v\u00e5rt utrikesministerium betala bara f\u00f6r att f\u00e5 bort n\u00f6den?<\/p>\n

Och vem har sagt att n\u00f6den existerar? Finns det varmt \u00f6l i huvudstaden kan det v\u00e4l inte vara s\u00e5 illa. Ett annat resultat av 60- och 70-talets sv\u00e4ltkatastrofer var den oj\u00e4mna balansen mellan medie- och hj\u00e4lpindustrin. B\u00e5da industrierna beh\u00f6vde sv\u00e4ltande barn f\u00f6r att s\u00e4lja. M\u00e4nniskor beh\u00f6ver bevis p\u00e5 att det verkligen \u00e4r s\u00e5 illa st\u00e4llt f\u00f6r att ge pengar till hj\u00e4lporganisationerna. Medierna beh\u00f6ver hj\u00e4lporganisationerna f\u00f6r att n\u00e5 fram till de sv\u00e4ltande. Fast det \u00e4r klart, det finns liksom mera sv\u00e4ltande att v\u00e4lja p\u00e5 just nu. Tjetjenien, Sierra Leone, Angola. Och i \u00e4rlighetens namn \u00e4r det inte s\u00e5 illa h\u00e4r just nu, inte med tanke p\u00e5 hur billiga m\u00e4nniskoliv \u00e4r s\u00e5d\u00e4r \u00f6verlag. Det finns bara 197.<\/span>000 m\u00e4nniskor kvar i l\u00e4gren i V\u00e4st. Det frustrerande \u00e4r bara att det f\u00f6r en g\u00e5ng skull \u00e4r ganska l\u00e4tt att se var skon kl\u00e4mmer. \u00c5 andra sidan, vad g\u00f6r man?<\/p>\n

Det enda raka skulle vara att FN skulle dra sig ur. Tacka indonesierna f\u00f6r g\u00e4stv\u00e4nligheten och flytta mathj\u00e4lpen till andra sidan gr\u00e4nsen. Problemet \u00e4r naturligtvis att det inte \u00e4r s\u00e5 enkelt (\u00e4ven om det gjorts med framg\u00e5ng i tysthet i andra delar av Asien). Vad h\u00e4nder om flyktingarna \u00e4r f\u00f6r r\u00e4dda f\u00f6r att flytta efter hj\u00e4lpen, eller om de helt enkelt inte vill? Man kan inte g\u00e4rna l\u00e5ta folk sv\u00e4lta ihj\u00e4l f\u00f6r principens skull. Eller ens anv\u00e4nda m\u00e4nniskor som ett medel f\u00f6r att n\u00e5 ett m\u00e5l, \u00e4ven om m\u00e5let \u00e4r att r\u00e4dda barns liv. Valet mellan exekutionspatrullen och den v\u00e5ta trasan m\u00e5 vara obehagligt, men det m\u00e5ste vara ett val. Prioriteringen \u00e4r att hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor d\u00e4r de vill bli hj\u00e4lpta.<\/p>\n

Dessutom verkar det finnas en krypande k\u00e4nsla av det antagligen \u00e4r just det som \u00e4n en g\u00e5ng skulle lyfta fram Timor i v\u00e4rldspressen ”Flyktingar tvingas hem”, ”FN:s totala misslyckande”, ”5-\u00e5ring dog n\u00e4r mathj\u00e4lpen upph\u00f6rde”. Den oj\u00e4mna balansen mellan journalisterna som rapporterar om n\u00f6den och organisationerna som f\u00f6rs\u00f6ker lindra den skulle kanske rubbas \u00e4n en g\u00e5ng\u2026 just n\u00e4r Albanien p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt f\u00e5tt oss att tro att vi kanske \u00e4ntligen n\u00e5tt en balans. Miljoner i hj\u00e4lp, miljoner spaltmillimetrar, n\u00e4stan en halv miljon flyktingar och knappt en enda d\u00f6d p\u00e5 grund av brist p\u00e5 hj\u00e4lp.<\/p>\n

N\u00f6den \u00e4r st\u00f6rre h\u00e4r nere , men sanningen \u00e4r ocks\u00e5 att det inte finns mycket att \u00e5terv\u00e4nda till i \u00d6stra Timor. Allt, allt \u00e4r br\u00e4nt. Jag har r\u00e4knat till 5 hela hustak i Dili, en stad av \u00c5bos storlek. Allt annat \u00e4r br\u00e4nt, f\u00f6rst\u00f6rt eller krossat. Den varma \u00f6len, som fr\u00e5n och med f\u00f6rra veckan ocks\u00e5 b\u00f6rjade s\u00e4ljas p\u00e5 gatorna lindrar inte sv\u00e4lten. De flesta l\u00e4rarna, liksom l\u00e4karna, poliserna, och juristerna var indonesier, och det ser inte ut som om de skulle \u00e5terv\u00e4nda. Det finns ingen lag, ingen ordning, inget system och hela den sociala sektorn vilar p\u00e5 de katolska systrarnas parallella samh\u00e4lle, solens styrka och grannarnas v\u00e4lvilja. I de flesta l\u00e4nder skulle det v\u00e4l beteckans som en katastrof, men h\u00e4r nere \u00e4r det i och f\u00f6r sig ingen st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndring j\u00e4mf\u00f6rt med de senaste 24 \u00e5ren. Tv\u00e4rtom \u00e4r det mycket b\u00e4ttre \u00e4n det varit, mycket b\u00e4ttre \u00e4n f\u00f6r flyktingarna i V\u00e4stra Timor, \u00e4n f\u00f6r befolkningen i Ambon, \u00e4n i Aceh.<\/p>\n

Lokalbefolkningen verkar inte bry sig, utan tar gitarrerna och s\u00e4tter sig p\u00e5 g\u00e5rdsplanen utanf\u00f6r de nedbr\u00e4nda husen. R\u00e4dslan har upph\u00f6rt att existera. Det finns mango och papayal\u00f6v som alla kokar till frukost, lunch och middag. Efter fem p\u00e5 eftermiddagen \u00e4r allt inv\u00e4vt i ett sammetssvart m\u00f6rker med gasl\u00e5gor som lyser upp de minimala st\u00e5nden vid v\u00e4gkanten. Till det internationella samfundets f\u00f6rsvar m\u00e5ste det p\u00e5pekas att inget av det som h\u00e4nder i \u00d6stra Timor i dag skulle ha varit m\u00f6jligt utan FN, utan soldaterna, utan hj\u00e4lparbetarna som jobbar dygnet runt f\u00f6r att f\u00e5 ut mat till alla utbr\u00e4nda byar. \u00c5 andra sidan var det just f\u00f6rhandlandet med regeringen, det att de indonesiska soldaterna s\u00e5 gott som ensamma sattes att ”\u00f6vervaka s\u00e4kerheten” vid valen som ledde till att landet totalf\u00f6rst\u00f6rdes. Och risken finns att m\u00f6nstret snart att upprepas i andra delar av Indonesien. Om inte annat s\u00e5 \u00e4r det sk\u00e4l nog att se \u00f6ver det delar av systemet som inte fungerar. Precis som EU verkar Indonesien tro att l\u00f6sningen p\u00e5 stabilitetsproblemet \u00e4r mera soldater, ist\u00e4llet f\u00f6r att flera soldater st\u00e4lls inf\u00f6r domare och internationella r\u00e4ttsinstanser. Och hj\u00e4lporganisationerna och medierna pratar mindre, ist\u00e4llet f\u00f6r mer, om systemets brister.<\/p>\n

Vi har g\u00e5tt varvet runt p\u00e5 mera \u00e4n ett s\u00e4tt.<\/p>\n

Vi accepterar systemets brister som en del av systemet. Och i v\u00e4rsta fall blir det \u00e4n en g\u00e5ng knepigt att skilja p\u00e5 brottets f\u00f6r\u00f6vare och offrets f\u00f6rsvarare. Mjukare, mildare. Valet mellan exekutionspatrullen och den v\u00e5ta trasan \u00e4r kanske inte s\u00e5 sv\u00e5rt, men det \u00e4r fortfarande det enda val som en del barn har.<\/p>\n<\/div>\n

Annika Sandlund<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Via f\u00f6r\u00e4ldrarna h\u00f6r jag att World News har ett inslag om att vi f\u00e5tt \u00f6l och varmt vatten…<\/p>\n","protected":false},"author":84,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_mi_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[6,999],"tags":[1190],"aioseo_notices":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3040"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/84"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3040"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3040\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3040"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3040"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3040"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}