{"id":33045,"date":"2019-08-20T14:01:51","date_gmt":"2019-08-20T11:01:51","guid":{"rendered":"https:\/\/www.nytid.fi\/?p=33045"},"modified":"2020-09-10T20:47:13","modified_gmt":"2020-09-10T17:47:13","slug":"second-hand-modets-morka-baksida","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.nytid.fi\/2019\/08\/second-hand-modets-morka-baksida\/","title":{"rendered":"Second hand-modets m\u00f6rka baksida"},"content":{"rendered":"

Second hand \u00e4r framtidens fast fashion, men r\u00e4cker det f\u00f6r att r\u00e4dda en av v\u00e4rldens mest oh\u00e5llbara industrier?<\/span><\/strong><\/p>\n

D\u00e5 man k\u00f6per ett nytt kl\u00e4desplagg uts\u00f6ndrar hj\u00e4rnan dopamin. Det resulterande v\u00e4lbehaget \u00e4r som starkast just i stunden innan sj\u00e4lva ink\u00f6pet, efter vilket k\u00e4nslan avtar snabbt.<\/p>\n

Impulsshopping bygger i h\u00f6g grad p\u00e5 denna effekt, som \u00e4r en central och naturligtvis helt ber\u00e4knad del av fast fashion-f\u00f6retagens intj\u00e4ningsmodell. Enligt finl\u00e4ndsk forskning utg\u00f6r s\u00e5dan impulsshopping upp till 30 procent av kl\u00e4dink\u00f6p i dag.<\/p>\n

Kanske man aldrig ens anv\u00e4nder plagget. D\u00e5 det \u00e4r tillr\u00e4ckligt billigt r\u00e4cker dopaminkicken som motivation f\u00f6r ett k\u00f6pbeslut.<\/p>\n

Fenomenet kan observeras live i Hagn\u00e4s UFF. Under Tasarahap\u00e4iv\u00e4t, som sker varannan m\u00e5nad, s\u00e4ljs hela sortimentet ut f\u00f6r j\u00e4mna summor fr\u00e5n fem euro till en euro. Veckan efter det n\u00e5r det nya sortimentet butikerna, och horder av Bergh\u00e4lls trendigaste ungdomar stormar in i jakt p\u00e5 fynd.<\/span><\/p>\n

Ingen annanstans kombineras trendighet och billiga priser lika effektivt.<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r minst 30 minuters k\u00f6 till provrummen, och de flesta som st\u00e5r i k\u00f6n har det h\u00f6gsta till\u00e5tna antalet plagg i famnen. Orkar man inte v\u00e4nta \u00e4r det bara att g\u00e5 direkt till kassan. Om det senare visar sig att n\u00e5got av de \u00e5tta plaggen man k\u00f6pte inte passar, eller man \u00e5ngrar ett stilm\u00e4ssigt val, g\u00f6r det ingenting, eftersom plagget \u00e4nd\u00e5 bara kostade tolv euro.<\/p>\n

\u201dIt\u2019s chic to pay less\u201d, s\u00e4ger detalj-handelsanalytikern Howard L. -Davidowitz<\/b> i en intervju med The New York Times<\/i>. \u00c5ret \u00e4r 2000, och f\u00f6rv\u00e4ntansfulla, rentav extatiska shoppare k\u00f6ar utanf\u00f6r kontinentens f\u00f6rsta H&M, som precis ska \u00f6ppna p\u00e5 Manhattan.<\/p>\n

Numera vet vi att det inte \u00e4r det minsta chict att shoppa p\u00e5 H&M.<\/p>\n

Fast fashion-f\u00f6retagens h\u00e4nsynsl\u00f6sa exploatering av arbetskraft och oh\u00e4mmade milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nda fakta. Modeindustrin ansvarar f\u00f6r ungef\u00e4r tio procent av koldioxidutsl\u00e4ppen globalt, vilket \u00e4r mera \u00e4n all flyg- och b\u00e5ttrafik tillsammans.<\/p>\n

Samtidigt \u00e4r v\u00e5ra garderober fulla av plagg som vi anv\u00e4nder s\u00e4llan eller inte alls. De kanske inte ens hinner se tv\u00e4ttmaskinen de tio g\u00e5nger de \u00e4r tillverkade f\u00f6r att klara av innan de blir avfall vars polyesterinneh\u00e5ll g\u00f6r dem odugliga f\u00f6r \u00e5tervinning.<\/p>\n

Dress to express<\/strong><\/p>\n

Att konsumera second hand blir popul\u00e4rare \u00e5r f\u00f6r \u00e5r, men \u00e4nnu syns trenden inte i m\u00e4ngden nya kl\u00e4der som tillverkas. Under de senaste \u00e5rtionden har modekonsumtionen vuxit m\u00e5ngfaldigt, fr\u00e4mst tack vare s\u00e5 kallad fast fashion som spanska Zara och svenska H&M, i dag de tv\u00e5 st\u00f6rsta modef\u00f6retagen i v\u00e4rlden.<\/p>\n

Yngre fast fashion-f\u00f6retag, som brittiska Boohoo och amerikanska Fashion Nova, \u00e4r \u00e4nnu billigare och \u00e4nnu snabbare \u00e4n sina f\u00f6reg\u00e5ngare. N\u00e4tshopping med gratis frakt och retur har gjort det l\u00e4ttare \u00e4n n\u00e5gonsin att impulsshoppa. Det \u00e4r hela tiden rea n\u00e5gonstans och det kommer dagligen nya produkter till sidorna.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r helt enkelt f\u00f6r l\u00e4tt att konsumera kl\u00e4der i dag, konstaterar Kirsi- Niinim\u00e4ki<\/b>, professor p\u00e5 Aalto-universitetet.<\/p>\n

Enligt Niinim\u00e4ki, vars fr\u00e4msta forskningsintresse \u00e4r h\u00e5llbarhet inom modeindustrin, finns det ett slags paradox i v\u00e5r inst\u00e4llning till att k\u00f6pa kl\u00e4der. Vi vet att vi konsumerar f\u00f6r mycket, att det \u00e4r d\u00e5ligt, oetiskt, oh\u00e5llbart och s\u00e5 vidare, men \u00e4nd\u00e5 forts\u00e4tter vi g\u00f6ra det i samma takt.<\/p>\n

Det handlar naturligtvis inte om att vi verkligen skulle beh\u00f6va<\/i> mera kl\u00e4der. Mode \u00e4r inte bara varor man k\u00f6per, utan symboler och identitetsmark\u00f6rer man anv\u00e4nder. N\u00e5got v\u00e4ldigt personligt.<\/p>\n

D\u00e5 modejournalistikens slagord tidigare \u00e5rtionden var dress for success<\/i> eller dress to impress<\/i>, kan den nutida inst\u00e4llningen till kl\u00e4der sammanfattas som dress to express<\/i>.<\/p>\n

Konsumtionen forts\u00e4tter allts\u00e5 i samma takt. Inte kan man ju visa sig i samma outfit p\u00e5 Instagram mera \u00e4n h\u00f6gst ett par g\u00e5nger.<\/p>\n

Modef\u00f6retagen \u00e4r medvetna om konsumenternas oro f\u00f6r industrins h\u00e5llbarhet, men n\u00e5gon st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndring har inte skett. Resultaten av den \u00f6kade medvetenheten konkretiseras fr\u00e4mst i h\u00e5llbara material, som ekologisk bomull, f\u00f6r ett urval kl\u00e4der.<\/span><\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r naturligtvis ingen d\u00e5lig sak att g\u00f6ra b\u00e4ttre materialval, men det tyder nog p\u00e5 en v\u00e4ldigt begr\u00e4nsad syn p\u00e5 h\u00e5llbarhet. Problemet \u00e4r inte materialen i sig, utan hela intj\u00e4ningsmodellen som bygger p\u00e5 att producera och s\u00e4lja s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt s\u00e5 billigt som m\u00f6jligt. Modef\u00f6retagens egna l\u00f6sningar \u00e4r alla inom ramarna f\u00f6r den h\u00e4r modellen, medan verklig h\u00e5llbarhet skulle kr\u00e4va att t\u00e4nka om den helt och h\u00e5llet, s\u00e4ger Niinim\u00e4ki.<\/p>\n

Snart \u00e4r alla \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare<\/strong><\/p>\n

Globalt f\u00f6rv\u00e4ntas \u00e4nnu konsumtionen forts\u00e4tta v\u00e4xa, men takten avtar. Second hand-marknaden erbjuder konsumenter samma billiga kickar, utan samvetskval.<\/p>\n

I Hagn\u00e4s UFF syns utvecklingen tydligt. Butiken ompaketerades f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sen som en UFF Vintage, nu en av tre s\u00e5dana i Helsingfors. Ordet vintage inneb\u00e4r i detta fall att alla plagg i butiken \u00e4r noggrant utvalda kvalitetskl\u00e4der fr\u00e5n n\u00e5gra decennier bak\u00e5t, s\u00e5dant som \u00e4r trendigt just nu.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6rs\u00e4ljningen i alla v\u00e5ra butiker har vuxit under de senaste \u00e5ren, men i vintage-butikerna har tillv\u00e4xten varit \u00e4nnu snabbare, ber\u00e4ttar Maija Makkonen<\/b>, kommunikationsansvarig p\u00e5 UFF.<\/p>\n

Second hand-konsumenterna \u00e4r inte bara ute efter billiga priser, utan ocks\u00e5 trendiga kl\u00e4der. Det passar utm\u00e4rkt in i tidens anda, som kr\u00e4ver individualitet och personlighet. Mode-bloggare skryter om sina loppis-fynd, och second hand–kedjorna rekryterar influencers f\u00f6r sina reklamkampanjer.<\/p>\n

Second hand \u00e4r utan tvekan framtidens fast fashion.<\/p>\n

Dessutom beh\u00f6ver man inte ens minska p\u00e5 sin shopping. Att k\u00f6pa begagnat \u00e4r det mest ekologiska och etiska s\u00e4ttet att konsumera i dag. Om man beh\u00f6ver mera utrymme i garderoben f\u00f6r nya ink\u00f6p \u00e4r det bara att f\u00f6ra en p\u00e5se gamla kl\u00e4der till n\u00e4rmaste v\u00e4lg\u00f6renhetsinsamling.<\/p>\n

Uppfr\u00e4schade v\u00e4lg\u00f6renhetsloppisar som UFF \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n de enda som gynnas av den nuvarande second hand-trenden. Begagnat g\u00e5r \u00e5t i alla prisklasser\u00a0\u2013 fr\u00e5n n\u00e5gra euros snabbmode som cirkulerar via Facebook-grupper till designermode som s\u00e4ljs via nya internetplattformar.<\/p>\n

En f\u00e4rsk marknadsunders\u00f6kning uppskattar att second hand-modeindustrin inom tio \u00e5r kommer att vara st\u00f6rre \u00e4n snabbmodeindustrin i USA. Loppisar kommer att st\u00e5 f\u00f6r drygt h\u00e4lften av marknaden, medan resten kommer att best\u00e5 av mera kuraterad \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljning, fr\u00e4mst via nya internetplattformar.<\/p>\n

S\u00e5dana plattformar \u00e4r bland annat thredUP, Grailed, The RealReal-, Depop, eller finska Zadaa, Emmy och Rekki. De kombinerar enkelheten i att shoppa online med sp\u00e4nningen i att jaga efter fynd.<\/p>\n

Utvecklingen har gjort det l\u00e4ttare \u00e4n n\u00e5gonsin att k\u00f6pa nya kl\u00e4der. Om man \u00e5ngrar ett impulsk\u00f6p \u00e4r det bara att s\u00e4lja vidare. I b\u00e4sta fall har man fyndat p\u00e5 rea, och f\u00e5r n\u00e4stan lika mycket tillbaka via \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljningen som man ursprungligen betalade.<\/p>\n

Konsumtionskulturen syns i de otaliga plaggen som s\u00e4ljs p\u00e5 plattformarna med beskrivningen lightly used<\/i> eller only tried on onc<\/i>e. Plaggen \u00e4r f\u00f6r det mesta h\u00f6gst n\u00e5gra \u00e5r gamla, ibland av samma s\u00e4song som \u00e4nnu finns i butikerna.<\/p>\n

N\u00e5gons impulsshoppingsmisstag \u00e4r n\u00e5gon annans fynd.<\/p>\n

Samtidigt som plattformarna v\u00e4xer till miljon- eller miljardf\u00f6retag, tappar modehusen kunder till en marknad som inte ligger i deras h\u00e4nder. De kommer knappast att ge upp utan kamp. Exempelvis har H&M f\u00f6rs\u00f6kt ta \u00f6ver \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljningen av sitt & Other Stories-m\u00e4rke genom second hand-plattformen Sellpy, som f\u00f6retaget har investerat miljoner i under de senaste \u00e5ren.<\/p>\n

Motsvarande f\u00f6rs\u00f6k av andra mode-hus kan ocks\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntas, eftersom second hand i dagens l\u00e4ge \u00e4r en extremt l\u00f6nsam aff\u00e4r.<\/p>\n

Hyr i st\u00e4llet f\u00f6r att k\u00f6pa<\/strong><\/p>\n

Finlands st\u00f6rsta second hand-kedja inskaffar alla sina kl\u00e4der via donationer. UFF, det vill s\u00e4ga U-landshj\u00e4lp fr\u00e5n Folk till Folk, \u00e4r en ideell f\u00f6rening som h\u00f6r till den internationella takorganisationen Humana People To People.<\/p>\n

\u00d6ver 80 procent av alla finl\u00e4ndare donerar eller \u00e5tervinner gamla kl\u00e4der. St\u00f6rsta delen g\u00e5r till UFF, som via sina 1500 insamlingsl\u00e5dor tar emot ungef\u00e4r 15 ton kl\u00e4der \u00e5rligen.<\/p>\n

Endast fem procent av de insamlade kl\u00e4derna s\u00e4ljs i f\u00f6reningens butiker, medan 87 procent s\u00e4ljs vidare i parti, fr\u00e4mst till \u00d6steuropa och Ryssland. D\u00e4r hamnar kl\u00e4derna via \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare p\u00e5 lokala loppisar.<\/p>\n

Till Afrika skickas bara en liten del av kl\u00e4derna. Flera afrikanska l\u00e4nder har redan f\u00f6rbjudit eller \u00f6verv\u00e4ger att f\u00f6rbjuda import av begagnade kl\u00e4der, eftersom det tar k\u00e5l p\u00e5 den lokala textilindustrin. EU:s ostexpansion har hursomhelst \u00f6ppnat upp en b\u00e4ttre marknad som ocks\u00e5 \u00e4r mycket n\u00e4rmare, och g\u00e4rna tar emot vinterkl\u00e4der. Bara l\u00e4nder i Central- och \u00d6steuropa importerade 2017 sammanlagt n\u00e4stan 600 000 ton begagnade kl\u00e4der.<\/p>\n

Det \u00e4r allts\u00e5 600\u00a0000 ton kl\u00e4der som ingen i ursprungsl\u00e4nderna ville ha.<\/p>\n

\u2013\u00a0St\u00f6rsta delen av de kl\u00e4der som tillverkas i dag \u00e4r av f\u00f6r d\u00e5lig kvalitet f\u00f6r att \u00e5teranv\u00e4ndas. Loppisar \u00e4r redan nu \u00f6verfulla med polyester-trik\u00e5 f\u00f6r n\u00e5gra euro som ingen k\u00f6per, f\u00f6r att inte tala om de kl\u00e4der som inte duger ens f\u00f6r loppisarna, s\u00e4ger –Anniina Nurmi<\/b>.<\/p>\n

Nurmi \u00e4r till sin utbildning modedesigner men f\u00f6rs\u00f6rjer sig som konsult och expert p\u00e5 h\u00e5llbart mode. Enligt henne \u00e4r problemets k\u00e4rna i dag helt enkelt att vi konsumerar f\u00f6r mycket, n\u00e5got som second hand-shopping ensam inte kan l\u00f6sa.<\/p>\n

Tv\u00e4rtom utg\u00f6r second hand-industrin en del av samma system som skapar allt snabbare trender och tvingar oss konsumera allt mera. Det \u00e4r ett system som inte kan r\u00e4ddas inifr\u00e5n, ins\u00e5g Nurmi d\u00e5 hon mellan 2010 och 2015 drev sitt eget kl\u00e4dm\u00e4rke.<\/p>\n

\u2013 Jag lyckades nog g\u00f6ra det v\u00e4ldigt h\u00e5llbart och ekologiskt, beakta alla etiska aspekter av produktionen, men b\u00f6rjade till sist ifr\u00e5gas\u00e4tta huruvida det spelar n\u00e5gon roll. Mitt m\u00e4rke var en del av samma modeindustri, samma system som skapar alla problem.<\/p>\n

I st\u00e4llet skulle det beh\u00f6vas ett helt nytt att se p\u00e5 hur modebranschen kan g\u00f6ra vinst. Nurmi har under de senaste \u00e5ren aktivt f\u00f6respr\u00e5kat uthyrning av kl\u00e4der, clothing as a service<\/i>, som ett alternativ till det nuvarande systemet av kl\u00e4der som eng\u00e5ngsink\u00f6p.<\/p>\n

Det \u00e4r det naturliga n\u00e4sta steget efter second hand-shoppingens normalisering, menar Nurmi.<\/p>\n

\u2013 Med en uthyrningsbaserad intj\u00e4ningsmodell skulle modef\u00f6retag sporras till att tillverka b\u00e4ttre kl\u00e4der \u2013 ju l\u00e4ngre ett plagg h\u00e5ller, desto mera vinst f\u00e5r den som hyr ut plagget.<\/p>\n

Loppisar kan visserligen f\u00f6rl\u00e4nga redan tillverkade kl\u00e4ders liv, men bara genom clothing as a service<\/i> kan den nuvarande massiva, oh\u00e5llbara \u00f6verproduktionen av eng\u00e5ngskl\u00e4der ta slut, menar Nurmi.<\/p>\n

I praktiken kunde uthyrningen se ut p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. En kl\u00e4nning kunde hyras ut f\u00f6r en dag eller en vecka i taget, medan en tr\u00f6ja eller en jacka kunde hyras ut f\u00f6r en m\u00e5nad eller en hel \u00e5rstid. Som konsument skulle man f\u00e5 ett bredare och mera flexibelt utbud av kl\u00e4der att v\u00e4lja mellan.<\/span><\/p>\n

\u2013 Basplagg och underkl\u00e4der kunde man naturligtvis \u00e4ga, uthyrningen skulle sedan erbjuda omv\u00e4xlingen i kl\u00e4dsk\u00e5pet.<\/p>\n

F\u00f6r en s\u00e5 omfattande systemf\u00f6r\u00e4ndring kr\u00e4vs s\u00e5v\u00e4l ett nytt s\u00e4tt att t\u00e4nka kring \u00e4gande som politiska beslut\u00a0\u2013\u00a0lagar, kontroller och begr\u00e4nsningar p\u00e5 den nuvarande modeindustrin.<\/p>\n

Suddiga gr\u00e4nser<\/strong><\/p>\n

En kilometer l\u00e4ngre fram l\u00e4ngs Tavast<\/span>v\u00e4gen fr\u00e5n Hagn\u00e4s har UFF en till butik. I S\u00f6rn\u00e4s \u00e4r det mindre rusning, kunderna aningen \u00e4ldre och priserna lite l\u00e4gre.<\/p>\n

De flesta kl\u00e4derna verkar vara kring fem-tio \u00e5r gamla, ursprungligen k\u00f6pta i finl\u00e4ndarnas favoritkl\u00e4dbutiker: Prisma, Dressman, H&M…<\/p>\n

Ingen vintage, med andra ord.<\/p>\n

UFF intygar att donationerna de f\u00e5r uppfyller kvalitetskraven f\u00f6r att s\u00e4ljas i deras butiker, men d\u00e5 en polyestertr\u00f6ja som s\u00e4ljs f\u00f6r n\u00e5gra euro- representerar topp-femprocenten av de kl\u00e4der finl\u00e4ndare \u00e5tervinner, \u00e4r det helt relevant att fr\u00e5ga hur framtidens loppis kommer att se ut.<\/p>\n

Knappast som dagens v\u00e4lg\u00f6renhetsloppisar och personliga sm\u00e5butiker \u00e5tminstone. Snarare kommer second hand-butikerna att se ut som vilken vanlig kl\u00e4dbutik som helst, som till exempel Beyond Retro vid Mariatorget i Stockholm.<\/p>\n

I Beyond Retro \u00e4r ingenting l\u00e4mnat \u00e5t slumpen. P\u00e5 r\u00e4ckena h\u00e4nger tiotals identiska jeansjackor, collegetr\u00f6jor, rutiga flanellskjortor, track suits, logokepsar\u2026<\/p>\n

Svarta t-skjortor med tryck \u2013 klassiskt 90-talsmode \u2013 finns det s\u00e4kert hundra av. En n\u00e4rmare titt avsl\u00f6jar dock att en del av dem \u00e4r nytillverkade av husets eget m\u00e4rke. Imitationen av 90-talsstilen \u00e4r felfri, n\u00e4stan f\u00f6r perfekt.<\/span><\/p>\n

Exakt likadana kl\u00e4der s\u00e4ljs i H&M-koncernens mera ungdomliga butiker, Weekday och Monki. De estetiska gr\u00e4nserna mellan second hand och snabbmode \u00e4r suddigare \u00e4n n\u00e5gonsin, eftersom, f\u00f6r att l\u00e5na- Urban Outfitters-vd:n Richard Hayne<\/b>, det inte har funnits n\u00e5gon ny megatrend inom mode sedan tighta jeans f\u00f6r \u00f6ver tio \u00e5r sen. Eller f\u00f6r att l\u00e5na den marxistiska kulturkritikern Fredric- Jameson<\/b>: postmodernismen, senkapitalismens kulturella uttryck, k\u00e4nnetecknas av konstant pastisch.<\/span><\/p>\n

Trendiga kl\u00e4der s\u00f6ks d\u00e4r de finns, vilket i dag inneb\u00e4r nostalgi och retro, vare sig det \u00e4r fr\u00e5gan om nyproduktion eller \u00e4kta vara. N<\/b><\/span><\/p>\n

Foto: Otto Donner<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Second hand \u00e4r framtidens fast fashion, men r\u00e4cker det f\u00f6r att r\u00e4dda en av v\u00e4rldens mest oh\u00e5llbara industrier?…<\/p>\n","protected":false},"author":349,"featured_media":33046,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_mi_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[3725,4,3719,3724],"tags":[1025,1088,2776,1854],"aioseo_notices":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/klader-mode-glitter-glam-lyx-textil-fest.jpg","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33045"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/349"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=33045"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33045\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":33047,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33045\/revisions\/33047"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/media\/33046"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=33045"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=33045"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=33045"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}