{"id":6407,"date":"2002-09-03T10:56:48","date_gmt":"2002-09-03T07:56:48","guid":{"rendered":"https:\/\/www.nytid.fi\/?p=6407"},"modified":"2015-04-21T18:04:30","modified_gmt":"2015-04-21T15:04:30","slug":"gransovervakning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.nytid.fi\/2002\/09\/gransovervakning\/","title":{"rendered":"GR\u00c4NS\u00d6VERVAKNING"},"content":{"rendered":"

P\u00e5 gr\u00e4nsen mellan Liberia och Guinea tackar jag den av palmvins\u00e5ngor omsv\u00e4rmade l\u00f6jtnanten som \u00e4r ansvarig f\u00f6r gr\u00e4ns\u00f6vervakningen. Han har en vag uppfattning om att flyktingarna \u00e4r ”ungef\u00e4r s\u00e5d\u00e4r 500”, att m\u00e5nga \u00e4r s\u00e5 undern\u00e4rda eller i d\u00e5ligt skick att de inte kan g\u00e5 sj\u00e4lv och att inv\u00e5narna i den n\u00e4rmaste byn l\u00e5nat ut alla sina skottk\u00e4rror s\u00e5 att flyktingarna skulle kunna transportera de svagaste fr\u00e5n gr\u00e4nsen till byn. Han \u00e4r ocks\u00e5 medveten om att Guinea officiellt st\u00e4ngt gr\u00e4nsen till Liberia. Ingen j\u00e4vel kommer \u00f6ver bron, men gr\u00e4nsen l\u00e4cker som ett s\u00e5ll, och vad kan l\u00f6jtnanten g\u00f6ra?<\/span><\/h1>\n
\n
\"Annika

Annika Sandlund<\/p><\/div>– Om vi inte skulle ha sl\u00e4ppt in dem, skulle de ha d\u00f6tt, s\u00e4ger han och jag g\u00f6r mitt b\u00e4sta f\u00f6r att inte alltf\u00f6r tydligt ducka f\u00f6r alkohol\u00e5ngorna.<\/p>\n

<\/p>\n

– Sist och slutligen hade vi nu verkligen inget val.
\nOch jag nickar och h\u00e5ller med, och sv\u00e4ljer min utl\u00e4ggning om att i Europa betalar vi gr\u00e4ns\u00f6vervakarna f\u00f6r att h\u00e5lla gr\u00e4nsen st\u00e4ngd. Skulle flyktingarna st\u00e5tt vid v\u00e5r port, skulle vi ha sp\u00e4rrat in dem, f\u00f6rh\u00f6rt dem, konstaterat att de inte uppfyller flyktingkraven och chartrat ett plan f\u00f6r attt flyga dem hem. Om vi nu \u00f6verhuvudtaget skulle ha sl\u00e4ppt dem \u00f6ver gr\u00e4nsen, vilket knappast \u00e4r troligt. Vi har n\u00e4mligen inget val vi heller. Vi m\u00e5ste f\u00f6lja reglerna och t\u00e4nka p\u00e5 konsekvenserna. Man kan ju inte l\u00e5ta folk bara spatsera in heller. Det kan man inte. Finland skulle v\u00e4l sv\u00e4mma \u00f6ver. Och vad skulle det egentligen g\u00f6ra f\u00f6r skillnad – s\u00e5 d\u00e4r p\u00e5 l\u00e5ng sikt och i ett st\u00f6rre perspektiv – alla kan man ju inte hj\u00e4lpa och det \u00e4r v\u00e4l b\u00e4ttre att betala in pengar p\u00e5 konton och ge sitt st\u00f6d \u00e5t organisationer som vet vad de g\u00f6r. Inte sant? Om vi riktigt t\u00e4nker efter.<\/p>\n

Jag f\u00f6rs\u00f6ker r\u00e4kna ut vad som egentligen \u00e4r problemet med Europa. Hur kommer det sig att vilken alkoholiserad, underbetald afrikansk gr\u00e4nsvakt som helst, automatiskt fattar ett moraliskt riktigt beslut i en fr\u00e5ga som h\u00f6gutbildade m\u00e4nniskor i v\u00e4rldens rikaste och mest v\u00e4lm\u00e5ende stater kan v\u00e4nda och vrida p\u00e5, granska ur alla synvinklar och f\u00e5 betalt f\u00f6r att skriva b\u00f6cker om? Det m\u00e5ste finnas n\u00e5got grundl\u00e4ggande ruttet med v\u00e5ra koncept, med v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att utan att protestera \u00f6verl\u00e4mna moraliska beslut \u00e5t andra. \u00c5t jurister, \u00e5t organisationer, \u00e5t staten. Vad besitter de f\u00f6r kompetens? Varf\u00f6r skulle de vara bra p\u00e5 att fatta moraliska beslut? Visserligen lever vi ju i det nordiska konceptet om den ”goda” staten. H\u00e4r \u00e4r ”staten” p\u00e5 v\u00e5r sida – staten tar s\u00e5 v\u00e4l hand om sina medborgare, att jag \u00f6verhuvudtaget inte trodde det var m\u00f6jligt att bli utsl\u00e4ngd ur det finska socialskyddssystemet.
\nDen dag jag \u00f6ppnade det Kela\/Fpa-st\u00e4mplade brevet som meddelade att jag bott f\u00f6r l\u00e4nge utomlands f\u00f6r att kunna r\u00e4kna med att f\u00e5 mina l\u00e4karbes\u00f6k sponsorerade av staten, var jag som slagen av blixten. Vad\u00e5? Jag \u00e4r v\u00e4l fortfarande finsk medborgare? Jag betalar skatt. Jag uppfyller mina skyldigheter och har r\u00e4ttigheter. R\u00e4ttigheter, inte s\u00e5 mycket beroende p\u00e5 skatten jag betalar, men p.g.a. att jag \u00e4r f\u00f6dd h\u00e4r, r\u00e4ttigheter som tillh\u00f6r mig som medborgare.
\nSkyldigheter och r\u00e4ttigheter som f\u00f6ljer med blodet och jorden och \u00e4r oberoende av allting annat. Staten har skyldighetet mot mig, bland annat ska staten st\u00e5 f\u00f6r mina l\u00e4karr\u00e4kningar och skydda mig och f\u00f6rsvara mig mot m\u00e4nniskorna p\u00e5 andra sidan gr\u00e4nsen. Om de \u00e4r ryssar eller somalier g\u00f6r v\u00e4l i stort sett detsamma. Staten kan r\u00e4kna ut vad som \u00e4r b\u00e4st f\u00f6r mig och sig sj\u00e4lv och jag beh\u00f6ver inte befatta mig med det, s\u00e5vida det inte kommer uttryckliga order om det. Jag beh\u00f6ver inte – och borde inte – befatta mig med dem.<\/p>\n

Visst \u00e4r m\u00e5nga m\u00e4nniskor som \u00f6mmar f\u00f6r flyktingar och andra mindre bemedlade v\u00e4ldigt beundrandsv\u00e4rda, men visst skulle det vara b\u00e4ttre om de l\u00e4mnade systemet i fred s\u00e5 systemet kunde verka. Det blir s\u00e5 l\u00e4tt fel annars. Man kan inte hj\u00e4lpa hur som helst.<\/p>\n

P\u00e5 gr\u00e4nsen mellan Liberia och Guinea hj\u00e4lper vi ocks\u00e5 enligt ett system. Inte hur som helst. Enbart f\u00f6r att f\u00e5 en del av flyktingarna transporterade till l\u00e4gret m\u00e5ste vi tillkalla lokalbefolkningen. Ungarna kl\u00e4ttrar glatt upp f\u00f6r stegen till lastbilsflaket och tar emot sina syskon och andra barn som \u00e4r f\u00f6r sm\u00e5 f\u00f6r att kl\u00e4ttra upp sj\u00e4lva. Gravida kvinnor i sjunde och \u00e5ttonde m\u00e5naden hj\u00e4lper varandra ombord.<\/p>\n

Lokalbefolkningen tittar intresserat p\u00e5, och kommer till v\u00e5r unds\u00e4ttning n\u00e4r det g\u00e4ller att flytta invaliderna fr\u00e5n skottk\u00e4rrorna till lastbilen. I vanliga fall kr\u00e4vs det fem m\u00e4n f\u00f6r detta. Tv\u00e5 st\u00e5r p\u00e5 marken, hakar fast sina armar under armarna p\u00e5 invaliden och lyfter honom, medan en tredje puffar upp baken s\u00e5 att benen kan sv\u00e4ngas \u00f6ver flakets kant. Och s\u00e5 st\u00e5r det tv\u00e5 flyktingar p\u00e5 flaket och tar tag i armarna och drar. Det ser inte speciellt elegant ut och det kan definitivt inte vara bekv\u00e4mt. Jag f\u00f6rs\u00f6ker komma p\u00e5 ett b\u00e4ttre system, men i de flesta fall g\u00e5r allt bra och de som mist sina lemmar landar med sm\u00e5 dunsar p\u00e5 lastbilsflaket bland ungar och f\u00f6tter, tre dunkar med vatten och ett virrvarr av knyten.<\/p>\n

– Det \u00e4r ju tur att vi inte har s\u00e5 mycket bagage, s\u00e4ger en av flyktingarna som st\u00e5r p\u00e5 flaket och drar upp en invalid som f\u00f6rlorat ett ben och en arm.<\/p>\n

Och n\u00e4r jag s\u00e4ger att det ju \u00e4r ett lite v\u00e4l optimistiskt s\u00e4tt att se p\u00e5 det hela, p\u00e5pekar han att han tj\u00e4nstgjort i 20 \u00e5r som professor i fysik vid Monrovias universitet.<\/p>\n

– Alla goda professorer \u00e4r optimster, s\u00e4ger han.
\nMedan jag f\u00f6rs\u00f6ker r\u00e4kna ut om det st\u00e4mmer eller inte, ropar n\u00e5gon p\u00e5 mig och jag vinkar till avsked och lovar att \u00e5terkomma n\u00e4r vi v\u00e4l kommit fram till l\u00e4gret, l\u00e5ngt borta fr\u00e5n gr\u00e4nsen.<\/p>\n

Stater och gr\u00e4nser. M\u00e4nskliga p\u00e5fund. V\u00e4ldigt f\u00e5 av dagens gr\u00e4nser tar h\u00e4nsyn till ras, spr\u00e5k, etnisk tillh\u00f6righet, och individens egna preferenser. Omorganisera den europeiska kartan efter spr\u00e5k eller etnicitet och knappt ett enda europeiskt lands gr\u00e4nser skulle f\u00f6rbli desamma. Staten \u00e4r en artificiell uppfinning. Nyttig till m\u00e5ngt och mycket och ett helt vettigt s\u00e4tt att organisera m\u00e4nniskor i grupper, speciellt om man vill kontrollera dem. Det l\u00e4r fungera i Europa men p\u00e5 de flesta h\u00e5ll i v\u00e4rlden m\u00e5ste statens fantastiska unika \u00f6verl\u00e4gsenhet \u00e4nnu bevisas.
\nN\u00e5gonstans l\u00e5ngt nere i det undermedvetna bygger konceptet flykting p\u00e5 att individen automatiskt blir om inte god, s\u00e5 \u00e5tminstone godk\u00e4nd, ifall staten \u00e4r ond. Och om staten \u00e4r god, blir individen d\u00e5 ett neutrum? Vilka mysterier d\u00f6ljer det europeiska flyktingbegreppet? Vad menar de som p\u00e5 allvar f\u00f6resl\u00e5r att det b\u00f6r skrivas lagar som fastsl\u00e5r att det inte kan uppkomma flyktingar inom Europa?<\/p>\n

En annan sak \u00e4r den rent medm\u00e4nskliga aspekten. De har ju det s\u00e5 hemskt d\u00e4r borta. Ingen mat och inget vatten, och det \u00e4r synd om barnen i Afrika. S\u00e5 ska du t\u00e4nka i en massa herrans \u00e5r, men att bli vuxen inneb\u00e4r att inse att det nog inte \u00e4r s\u00e5 mycket du kan g\u00f6ra. Inte egentligen. Det kan ju inte vara v\u00e5rt problem om de sv\u00e4lter. Det st\u00e5r det f\u00f6rresten inget om i den flyktingkonvention som vi s\u00e4ger oss f\u00f6lja. Det borde de ju i och f\u00f6r sig kanske ha t\u00e4nkt p\u00e5, men tyv\u00e4rr s\u00e5 missade de det.<\/p>\n

Och nu \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 f\u00f6r sent, f\u00f6r vad skulle h\u00e4nda om vem som helst kunde spatsera \u00f6ver gr\u00e4nsen bara f\u00f6r att maten inte r\u00e4cker till? Hur skulle det bli med socialsystemet som \u00e4r till f\u00f6r mig. F\u00f6r hederliga finl\u00e4ndare som minsann har dikat och pl\u00f6jt jorden och jobbat i sitt anletes svett i generationer. Det \u00e4r ju inte bara det att vi faktiskt var h\u00e4r f\u00f6rst. Det \u00e4r ocks\u00e5 det att det finns en massa professorer och andra som studerat alla dessa \u00e5r f\u00f6r att bidra till samh\u00e4llets utveckling. Och man har ju avbetalningar p\u00e5 huset och sommarstugan…<\/p>\n

N\u00e4r jag v\u00e4nder mig om f\u00f6r att \u00e5terv\u00e4nda till byn p\u00e5 den guineanska sidan om gr\u00e4nsen och de v\u00e4ntande lastbilarna med de ”ungef\u00e4r 500” flyktingarna, kallar l\u00f6jtnanten mig tillbaka.<\/p>\n

– Tror du att du kan fixa papper och pennor \u00e5t oss? Din organisation gav oss h\u00e4ften i fjol och vi skrev upp namnen p\u00e5 alla de som kom \u00f6ver gr\u00e4nsen, men alla h\u00e4ften \u00e4r redan fullklottrade.<\/p>\n

Jag lovar att h\u00e4mta med mig anteckningsmaterial n\u00e4sta g\u00e5ng. N\u00e5got annat?<\/p>\n

– Om de inte beh\u00f6ver skottk\u00e4rrorna kan de v\u00e4l l\u00e4mna kvar dem i byn? Vi f\u00f6rs\u00f6ker fixa en v\u00e4gstump fr\u00e5n den h\u00e4r byn till n\u00e4sta och vi skulle beh\u00f6va dem.<\/p>\n

Jag nickar och ler och vandrar bort mot byn. I bilen p\u00e5 v\u00e4g hem skriver jag ner orden ”papper och pennor” i mitt h\u00e4fte. L\u00f6jtnanten skulle inte ha beh\u00f6vt oroat sig \u00f6ver skottk\u00e4rrorna. De st\u00e5r prydligt uppradade l\u00e4ngs dikesrenen. Rostiga och med flagande f\u00e4rger bildar de n\u00e5got som mest liknar en enorm ringlande r\u00f6dbrun tusenfoting p\u00e5 hjul. Medm\u00e4nsklighet p\u00e5 hjul. Medm\u00e4nsklighet oreglerad. Jag kan inte l\u00e5ta bli att oroa mig f\u00f6r konsekvenserna.<\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n

Annika Sandlund<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

P\u00e5 gr\u00e4nsen mellan Liberia och Guinea tackar jag den av palmvins\u00e5ngor omsv\u00e4rmade l\u00f6jtnanten som \u00e4r ansvarig f\u00f6r gr\u00e4ns\u00f6vervakningen.…<\/p>\n","protected":false},"author":84,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_mi_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[6,999],"tags":[1035,1266,1290,1199,1254],"aioseo_notices":[],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6407"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/84"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6407"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6407\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6407"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6407"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.nytid.fi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6407"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}