I Europa säljs det flickor i stor skala från Bosnien, Serbien och Moldavien. De hålls som gisslan och utnyttjas dag och natt under några år. Kunden kan skaffa sig en försäkring som garanterar att om flickan talar med myndigheterna så kommer hon att dö (EU-kommissionär Frattini, juni 2006).
De här flickorna föder årligen ett stort antal oönskade barn som ingen vet vart de tar vägen. Enligt ett uttalande i år av chefskommissarie Detlef Ubben från Hamburg är “95 procent av de prostituerade i Hamburg offer för människohandel”. I Amsterdam har man i år stängt 30 procent av Red-Light distrikten p.g.a. trafficking och kriminalitet. Det pågår en diskussion om ämnet mellan den franska presidentkandidaten Ségolène Royal och Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

Läs mera

Den prisade vetenskapsjournalisten Maja Hagerman har gjort en tankearkeologisk undersökning i foucaultsk bemärkelse för att ta reda på hur den rasbiologiska diskursen varit möjlig och varför den blev så stark just i Sverige. Genom att plöja igenom tvåtusen år av skrifter och notiser där man nämner germaner, skandinaver, nordbor eller vikingar, har hon kunnat följa en röd tråd som handlar om ett annorlunda och homogent folk i norr. Hagerman blir väl synlig som författare och analyserar på ett kritiskt och pedagogiskt sätt dessa litterära källor. Det gör hennes bok till ett skolexempel i vetenskapskritik, där hon tydligt visar hur tolkningar av betydelsen och äktheten hos skriftliga källor är helt beroende av tidens strömningar. Hagermans tes är att idén om germaners, och därigenom skandinavers, speciella orördhet och renhet baserar sig på Romarrikets behov att förklara varför man inte lyckades erövra norra Tyskland och Norden. Den romerska statsapparaten beställde och producerade berättelser om Skandza – ön i norr där det bodde mytomspunna blonda och blåögda människor. Tacitus och Jordanes var historiker som främst sammanställde berättelser de samlat av krigare och andra som besökt våra trakter. Dessa fick sedan ligga till grund för den process som senare ledde till att arkeologer, etnologer, antropologer, kulturvetare och filosofer skulle etablera något som skulle bli en idé om det fornnordiska urhemmet som germaner härstammade ifrån. Hagerman sammanställer den historiska processen väl och visar samtidigt hur idéerna skapades utifrån det som arkeologer hittat och hur det sedermera också blev en stil – en fornnordisk stil.

Läs mera

Kaffeodlingen Ipanema är världens största certifierade kaffefarm. Farmen har certifikaten EurepGap, Starbuck Preferred Supplier, Utz Kapeh och Rainforest Alliance. Här arbetar runt 770 fastanställda, och under skördeperioderna upp till 3000 periodvis anställda. Det brasilianskägda aktiebolaget har ca 4000 hektar odlingar på tre olika farmer.

– För drygt tio år sedan fick jag idén att bli den första i Brasilien med certifikaten. I början betraktades vi som galna, men när alla såg fördelarna med att naturen och de anställda började må bättre här hemma samtidigt som vi nådde framgångar i kvalitetstävlingar, började också aktieägarna tro på vårt koncept, berättar kaffepersonligheten och VD:nWashington Rodrigues på Ipanemas hypermoderna kontor.

Läs mera

I det nya nätverkssamhället är de som agerar nätverk, inte individer eller institutioner. Och vem är det då man skall ställa till svars?
Johanna Parikka Altenstedt kommenterar sommarens toppmöten och protesterna mot dem med hjälp av Manuel Castells och Noam Chomskysteorier.

Sommarens toppmöten och de upplopp och demonstrationer som de gav upphov till är ett konkret exempel på det nätverkssamhälle som sociologen Manuel Castells skriver om. Enligt honom är informationen råvaran i det nya ekonomiska systemet. Den nya tekniken, som internet, utvecklas i akt och mening att behandla information. Samhället omorganiseras, från traditionella hierarkier till en smidig nätverkslogik, där alla företag och institutioner är föränderliga och flexibla när informationsläget så kräver. Subjekten är alltså inte längre institutioner eller individer, utan nätverk.

Läs mera

Uppgifterna om vad som egentligen hände under EU-toppmötet i Göteborg går kraftigt isär. Men de etablerade medierna har inte intresserat sig speciellt mycket för ögonvittnesskildringar från ”fel” sida.Under juli månad har jag samlat in ögonvittnesskildringar av vad som hände i Göteborg under EU-toppmötet i juni. Anledningen är att jag blev förvånad av den kraft som etablerade svenska massmedier lade på att försvara polisens aktioner, trots att bekanta som varit där berättade helt andra saker, om hur polisen aktivt provocerade bråk och använde omotiverat våld.
En bra illustration av detta är det faktum att de tre stordemonstrationerna som genomfördes utan kravallpolisens närvaro alla gick helt fredligt till. Trots detta har jag fört häftiga diskussioner med svenska journalister bl.a. på e-postlistan för grävande journalister, där man presenterat tankar som att ”jag förlitar mig i alla fall på TT, all annan information är tendentiös” och därmed har ögonvittnesskildringar stämplats som subjektiva (och alltså inte pålitliga), medan andrahandsbeskrivningar setts som objektiva (och därmed opartiska och pålitliga).

Läs mera