Europaparlamentariker Li Andersson (VF) säger att digitala plattformar maskerar arbetsförhållanden som företagande för att pressa ner kostnaderna och överföra riskerna på arbetstagarna.
Plattformsekonomin växer explosionsartat inom EU och över fyrtio miljoner människor beräknas arbeta för digitala plattformsföretag inom unionen. Historiskt har skäliga arbetsvillkor för arbetstagare garanterats genom fackförbundens arbete. Men de digitala plattformsföretagen kringgår kollektivavtal och i lag fastställda arbetstagarrättigheter genom att se gigarbetarna som företagare.
Europaparlamentariker Li Andersson från Vänsterförbundet säger att det i grunden är frågan om en konflikt som alltid har funnits på arbetsmarknaden: mellan arbetsgivarens intresse att maximera företagens vinst och skäliga arbetsvillkor och kompensation för arbetstagaren.
– Företagen försöker minimera kostnaderna och överföra alla risker från arbetsgivaren till arbetstagaren. Att maskera ett arbetsförhållande som företagande är endast ett modernt sätt att göra det här.
Urvattnat EU-direktiv
Andersson säger att samma fenomen existerar också utanför plattformsekonomin, till exempel i byggbranschen där man istället för att anställa köper arbetet som en tjänst av självförsörjande egenföretagare.
Hon är ordförande i Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor, där frågor om bland annat arbetstagares rättigheter behandlas.
EU antog år 2024 ett direktiv som ska förbättra plattformsarbetares arbetsvillkor, genom att fastställa när de ska räknas som arbetstagare. Men Andersson beklagar att direktivet, efter förhandlingarna med medlemsländerna, inte blev så tydligt som hon önskat.
– Den ursprungliga idén var att man skulle ha en lista på kriterier för vad ett anställningsförhållande är. Om plattformsarbetarens arbetsförhållanden överrensstämmer med kriterierna ska personen anses vara i ett anställningsförhållande, oberoende vad som står på kontraktet.
Nu är direktivet mera vagt formulerat. En person som utför plattformsarbete ska antas vara i ett anställningsförhållande när ”fakta som tyder på kontroll och ledning, i enlighet med nationell rätt, kollektivavtal eller praxis i medlemsländerna, konstateras.”
Wolt-kurirer i Finland har vittnat om hur deras konton till den digitala plattformen kunnat stängas av utan att de fått något besked om saken, eller motivering till beslutet.
Woltbeslutet i vågskålen
Andersson säger att hon skulle vara förvånad om Finlands nuvarande högerregering skapar någon ambitiös nationell lagstiftning utgående från direktivet.
– Men det skulle vara en ypperlig möjlighet för Finland att lösa de problem som uppstått gällande matbudens status på arbetsmarknaden.
Företaget Wolt har varit indraget i en lång rättsprocess gällande kurirernas sysselsättningsstatus. I maj fastställde Högsta förvaltningsdomstolen att matbuden bör ses som anställda, men att Wolt inte behöver följa arbetstidslagen. Men trots att ärendet behandlats i högsta rättsliga instans var konflikten inte löst. I september meddelade Wolt att de begär att domen upphävs. Det är möjligt om man anser att fel begåtts i domstolens förfarande.
Regler för data och algoritmer
EU:s direktiv för att förbättra plattformsarbetares arbetsvillkor ska implementeras i medlemsländernas nationella lagstiftning under det här året.
Förutom frågan om arbetsförhållanden, innehåller direktivet också bestämmelser om hur plattformsföretagen får använda algoritmer och data för att organisera och förvalta personer som arbetar för dem.
Till exempel samlar digitala plattformar för kurirtjänster in data över hur snabbt olika uppdrag utförts, vilket kan användas för att optimera rutter och vem som erbjuds vilka uppdrag. Andersson konstaterar att den här typen av insamling av data och användning av algoritmer också i fortsättningen skulle vara möjligt, men EU-direktivet ger en grundläggande bas för vad som är och inte är tillåtet.
– Nu finns det ingen lagstiftning som reglerar hur man samlar in och använder data.
Enligt de nya reglerna måste arbetstagarna informeras om företaget använder automatiserade system för övervakning och beslutsprocesser. Wolt-kurirer i Finland har vittnat om hur deras konton till den digitala plattformen kunnat stängas av utan att de fått något besked om saken, eller motivering till beslutet. EU-direktivet slår fast att det måste finnas mänsklig insyn i viktiga beslut, som till exempel avstängning av konton.
Plattformarna får inte heller behandla data om arbetstagarnas etnicitet, migrationsstatus, hälsa, politiska åsikter eller religiös övertygelse.
Framtiden oviss
Andersson lyfter fram att direktivet också ska stärka plattformsarbetarnas rättsskydd mot partiskhet hos artificiell intelligens.
– Om en person blivit bortvald i en rekryteringsprocess där man använt sig av algoritmer, ska hen ha rätt att begära information om på vilka grunder algoritmen fattat beslut. AI analyserar ju existerande data, så det är väldigt lätt att den upprepar diskriminerande praxis.
Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor följer nu med hur medlemsländerna implementerar direktivet om plattformsarbete, och Andersson säger att hon i slutet av året kommer att ha en bättre uppfattning om vilken effekt de nya reglerna får på EU-nivå. Samtidigt får vi på hemmaplan följa med hur regeringen tolkar direktivet och hur tvisten med Wolt går vidare i rättssystemet.
Plattformsekonomin i EU
- Det finns 500 digitala arbetsplattformar i EU.
- Inkomsterna från arbete via digitala plattformar ökade från 3 miljarder euro 2016 till 14 miljarder euro 2020.
- Tre fjärdedelar av inkomsterna kom från taxi och matleveranser.
- Det finns också digitala plattformar inom översättning, datainmatning, barnpassning och äldreomsorg.
- Källa: Europaparlamentet
Foto: The Left/Salve Iabor/Flickr
