Enligt Företagarna i Finlands barometrar röstar endast mellan två och tre procent av Finlands företagare på Vänsterförbundet. Detta trots att partiet vill råda bot på flera av de missförhållanden som småföretagarna själva lyfter fram, säger Laura Korhonen, stadsfullmäktigeledamot och företagarvurmare i Tammerfors.
Vänstern hatar inte företagare, tvärtom. Vi ser företagarna som grundpelare i det finländska samhället och vi uppmuntrar till entreprenörskap.
Det säger Laura Korhonen, stadsfullmäktigeledamot för Vänsterförbundet i Tammerfors och suppleant i Birkalands välfärdsområde. Korhonen har själv erfarenhet av före-tagande, då hon arbetat som enskild näringsidkare (med det som på finska kallas ”toiminimi”) under sin studietid. Hon har även föreläst om Vänsterförbundets program för småföretagare.
På högerkanten, och bland många företagare, ses vänstern ofta som företagarnas fiende nummer ett. Korhonen säger att det här är en missuppfattning som hon själv stött på många gånger.
– I själva verket vill vi faktiskt främja traditionellt finländskt entreprenörskap och lokal företagsverksamhet. En av kärnorna i vänsterns värderingar är ju att det ska finnas många lokala aktörer och inte bara enstaka transnationella superkorporationer som får diktera hur Finland ska fungera och vart alla resurser och all makt ska koncentreras.
Däremot, säger Korhonen, är det för vänstern viktigt att företagens verksamhet regleras så att de agerar ansvarsfullt, både för de anställdas och miljöns skull, vilket vissa kan tolka som företagarfienligt.
Högern har glömt småföretagarna
Som framkommer i Mikael Sjövalls artikel på sidan 25 i denna tidning är 95 procent av alla företag i Finland mikro- och småföretag, och dessa står för 40 procent av landets BNP. Skillnaden mellan högerns och vänsterns politik är att högern fokuserar på att driva storföretagens intressen, menar Korhonen.
– Jag är rädd att högern helt har glömt bort traditionellt finskt företagande, eftersom deras politik snarare försvagar förutsättningarna för småskaligt företagande.
– Vänsterförbundet vill främja småföretagens ställning och neutralisera den överdimensionerade makt och ställning som storbolag har fått i samhället, uppger Korhonen. Utgångspunkten för Vänsterförbundets företagarpolitik är särskilt att stärka småföretagens konkurrensställning i förhållande till transnationella företag och att bekämpa företagarfattigdom, uppger Korhonen. Vänstern talar om hållbart företagande där arbetstagarnas rättigheter, miljön och planetens begränsade resurser tas i beaktande.
– Inom Vänsterförbundet ser vi också på företagande i termer av agens – att tjäna sitt levebröd genom att själv arbeta. Småföretagare lever inte på andra människors arbete eller av passiva kapitalinkomster, utan de försörjer sig själva, på samma sätt som andra flitigt arbetande människor.
Jag är rädd att högern helt har glömt bort traditionellt finskt företagande, eftersom deras politik snarare försvagar förutsättningarna för småskaligt företagande.
Samlingspartiet i topp
Vänsterförbundets fokus på småföre-tagare har resulterat i ett sjutton sidor långt program för just småföretagare. Enligt Korhonen ligger tyngdpunkten i programmet på att minska företagarfattigdomen och stärka mindre företagares ställning gentemot multinationella bolag.
– Forskningen visar att företagare är överrepresenterade bland låginkomsttagarna, och många företagare dras med osäkra inkomster och svagt socialskydd.
Programmet kan behövas. Enligt en gallup publicerad av organisationen Företagarna i Finland i augusti 2025 stödde endast två procent av företagarna Vänsterförbundet – och bara sju procent stödde SDP. Samlingspartiet är överlägset populärast bland företagare med ett stöd på 36 procent. Såtillvida är Vänsterförbundet inne på rätt spår att partiet snäppet bättre når småföretagare än storbolags företrädare – fyra procent av alla enpersonsföretagare säger att de skulle rösta på Vänsterförbundet.
Laura Korhonen noterar det ironiska i att Vänsterförbundet har ett program för småföretagare, medan företagarnas favoritparti, Samlingspartiet, inte har det.
– Det är väl nog vårt eget fel att vi inte nått ut. Vi har inte lyft fram vår företagarpolitik tillräckligt väl, och det har inte medierna heller. Av någon orsak har vi glömt bort att marknadsföra oss som företagarnas försvarare, trots att traditionellt entreprenörskap alltid har varit viktigt för oss.
Satsa på garageföretag
Vad vill då företagarna själva ha ut av politiken? Korhonen säger att hon fått signaler från småföretagare om att deras främsta huvudbry är företagarnas socialförsäkrings- och FöPL-avgifter.
– Företagarnas socialförsäkring är för svag, och för närvarande kan FöPL-avgifterna vara så höga att de gör affärsverksamheten olönsam.
Ett annat av de stora problemen som företagarna upplever är enligt Korhonen riskerna med anställande av arbetstagare.
– Att anställa den första arbetstagaren ses ofta som ett avgörande steg för att ett företag som drivs av en ensam person ska kunna utvecklas till ett större företag. När ett företag inte kan växa går vi alla miste om nya jobb, skatteintäkter och tjänster, vilket ju inte är i någons intresse. Därför behövs reformer som sänker tröskeln för att anställa den första medarbetaren. Sådana är en gradering av arbetsgivaravgifterna efter omsättning och att tillfälligt undanta en del av arbetsgivaravgifterna i inledningsskedet.
Enligt Korhonen borde också innovationsfinansiering och -forsknings- och utvecklingsfinansiering riktas mer mot ”garageföretag” (små företag med diy-anda), snarare än mot företag som redan har hög omsättning och vinster.
Fattigdom ett stort problem
Företagare är överrepresenterade bland Finlands låginkomsttagare, påpekar Laura Korhonen, och citerar Statistikcentralens rapport Yrittäjät Suomessa 2017, samt undersökningar från Företagarna i Finland. Bilden av den rika företagaren är alltså sett till hela fältet gravt felaktig.
– Att företagare är fattiga är alltså normen snarare än undantaget.
Korhonen säger att företagarfattigdomen förvärras av för höga FöPL-avgifter, svag socialförsäkring och hög beskattning.
– Vänsterförbundet skulle stärka småföretagarnas situation bland annat genom olika skatteåtgärder, samt genom att förbättra socialförsäkrings- och pensionssystemet, och gradvis gå mot en basinkomst.
En basinkomst skulle enligt Korhonen avsevärt gynna företagare, speciellt ensamföretagare och småföretagare, eftersom det skulle säkra försörjningen i svåra livssituationer, minska byråkrati och pappersarbete, och uppmuntra till entreprenörskap.
FöPL-avgiften ger huvudbry
Att det talats så mycket om FöPL-avgiften, alltså företagarnas pensionsförsäkring, på sistone beror på en lagändring som klubbades igenom under Sipiläregeringens sista månader och trädde i kraft 2023. Grundproblemet är att företagare i många år betalat ”för små” pensionsförsäkringsavgifter, så att staten varit tvungen att gå in och skjuta till den summa som betalas ut i företagarpensioner. Lagändringen gör att Arbetspensionsförsäkrarna Tela nu kan gå in och granska företagarnas utbetalade avgifter och kräva ytterligare betalningar om de anser att företagaren betalat för lite. Lagändringen svarar på ett verkligt problem – alltså att många företagare underförsäkrar sig, men det företagarna ser som problematiskt är att bedömningen av hur mycket de ska betala utgår från ett statistiskt medeltal, en uppskattning av en ”genomsnittsföretagare”, och inte utgående från den enskilda företagarens faktiska inkomst. Korhonen säger att Vänsterförbundet vill reformera systemet så att avgiften skulle baseras just på de faktiska inkomsterna.
Partiet vill också se till att företagarna inte skulle behöva betala FöPL-avgifter vid längre sjukledighet.
Vill slopa momshöjningar
– Som en tredje åtgärd för att stärka företagarnas situation skulle vi höja den lägsta momsskyldigheten från 20 000 euro till 30 000 euro per år. Samtidigt skulle vi slopa de momshöjningar som har regeringen gjort, och som har slagit speciellt hårt mot småföretag och serviceföretag.
Angående personer som arbetar som tvångsföretagare inom plattformsekonomin säger Korhonen att plattformsekonomin i sig är ett bra koncept.
– Men ett av problemen är att större företag maskerar anställda som företagare så att de kan kringå arbets-givaransvar och och inte behöva betala anställningsrelaterade avgifter. Vi vill göra så att det inte ska vara möjligt att maskera de facto anställningsförhållanden som företagsverksamhet, och på så sätt minska på den här typen av tvångsföretagande.
Li Andersson berättar mer om plattformsarbetarnas situation på sidan 30.
Basinkomst till heders
Finland och världen står inför stora utmaningar och både en grön omställning och ett nytt sätt att producera arbete och fördela resurser behövs. Förslag som en fyra dagars arbetsvecka eller basinkomst ses dock ofta som företagsfientliga. Hur reagerar vänstern på detta?
– Jag förstår inte riktigt varför en fyra dagars arbetsvecka eller en bas-inkomst på något sätt skulle vara före-tagarfientligt. Enligt forskningen leder fyra dagars arbetsvecka till förbättrad produktivitet, vilket innebär att man med en mindre arbetsmängd fått till stånd minst lika mycket, eller till och med mer, än under en fem dagars arbetsvecka. Detta på grund av att de anställda återhämtar sig bättre och kan arbeta mer effektivt och ivrigt. Det skulle också främja välbefinnande på jobbet och förbättra orken.
Korhonen säger att en basinkomst i sin tur skulle hjälpa folk att starta nya företag, eftersom deras egen ekonomi skulle vara tryggad under uppstarten medan de ännu letar efter sin kundkrets.
Till sist har Laura Korhonen en hälsning till Ny Tids läsare:
– Stöd lokala småföretagare och finländsk produktion!
Foto: Privat
